Så stärker rektor Kennet elevernas känslomässiga förmågor
Rektor Kennet Fröjd arbetar med socioemotionellt lärande på Celsiusskolan. Foto: Mats Andersson
Ledarskap
Vad är socioemotionellt lärande, och hur leder man sina lärare så att de kan skapa ett lärande utifrån metoden för eleverna?
– Skynda långsamt och börja arbeta med personalen, som en arbetsmiljöåtgärd, så de blir trygga i det socioemotionella lärandet, säger rektor Kennet Fröjd.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-11-04 15:48
LÄS ÄVEN: Fem begrepp om SEL att hålla koll på
LÄS ÄVEN: Böcker: Fördjupa dig i socioemotionellt lärande
LÄS ÄVEN: Amerikanska rektorn satsar på emotionell utveckling
I båda sina böcker ”Lärarens verktygslåda” och ”Skolledarens verktygslåda”, och i flera avsnitt av podden ”Fröjds toolbox”, har Kennet Fröjd beskrivit det socioemotionella lärandet med hänvisning till olika experter.
Han använder också socioemotionellt lärande (SEL) på sin skola Celsiusskolan, en F–9-skola i centrala Edsbyn.
– Men det är viktigt att börja med sig själv som ledare innan man går vidare till lärarna och eleverna, och att man ger alla förutsättningar att delta och komma med på tåget i sin egen takt, säger han.
Att kunna känna igen egna och andras känslor. Förstå varför man känner olika känslor, kunna sätta ord på vad man känner och uttrycka känslorna med kroppsspråk eller verbalt. Och kunna styra på vilket sätt man själv väljer att reagera på känslor.
Att lära sig alla de färdigheterna, ett så kallat socioemotionellt lärande, har stor betydelse för att kunna visa empati, skapa relationer och samspela med andra individer i det dagliga livet. Det gäller alla oavsett ålder.
”Beteendeförändring måste få ta tid”
Kennet Fröjd är rektor på Celsiusskolans högstadium men han delar sitt ledarskap med Britt-Inger Robertsson som är rektor för F–6. Skolan är Sveriges första Ruler-skola, vilket är en strategi för socioemotionellt lärande som utvecklats av professor Marc Brackett, grundare och chef vid universitetet Yales Center for Emotional Intelligence och professor vid Yale Child Study Center.
Rektorerna på Celsiusskolan ser att det socioemotionella lärandet ger elever goda möjligheter att bygga positiva, tillitsfulla relationer, ta ansvarsfulla beslut, hantera sitt mående och utveckla sina studieresultat.
Men hur kan man agera som rektor för att alla i personalen ska vilja och känna sig bekväma med att arbeta med det socioemotionella lärandet?
– En beteendeförändring måste få ta tid. Starta med en professionsutveckling för personalen. Bjud in gästföreläsare, starta bokcirklar, där du ger förutsättningar för alla att delta. Det kan vara en bra start, säger han.
Arbetar med verktyget Ruler
När man har APT i mindre grupper på Celsiusskolan har man börjat använda redskapet ”Mood meter”, som också ingår som ett verktyg i Marc Bracketts Ruler. Det är ett diagram med fyra färglagda områden i rött, gult, blått och grönt. Varje område har 25 rutor fyllda med namn på olika känslor, som kan användas för att sätta ord på exempelvis om man upplever sig ha hög energi eller låg energi, eller hög respektive låg behaglighet.
Kennet Fröjd har valt att översätta känslorna i Bracketts Mood meter till svenska.
– Man brukar säga om känslor: ”If you can name it, you can tame it.” Med det menas att redan när man sätter ord på en känsla så kan man börja reglera den. I vårt arbetslag upplever jag att man är väldigt bra på att stödja varandra utifrån behov. Det förbereder också våra lärare att bli trygga i att använda Mood meter med sina elever i klassrummet, säger Kennet Fröjd.
Eleverna tillfrågas om känslor
Under förra läsåret utvecklade rektorerna tillsammans med medarbetarna också en så kallad ”Charter” för personalen, som är ytterligare ett av Marc Bracketts verktyg. I den har man gemensamt tagit fram och kommit överens om vilka känslor man vill känna på sin arbetsplats och hur var och en kan bidra för att det ska bli verklighet.
– Vi börjar med oss själva för att kunna gå vidare med eleverna och skapa en ”Charter” för klassrummet, en slags klassrumsstadga eller delad klassrumsvision, säger han.
I det arbetet kommer eleverna att tillfrågas hur de skulle vilja att det känns när de interagerar med varandra och sina lärare, samt vilka känslor de tror är viktiga för att det ska fungera i skolan. När man har kommit överens om vilka känslor klassen vill prioritera tar man tillsammans fram handlingar alla kan göra.
– En del lärare gillar att gå före och kommer att vilja sätta igång med barnen. Låt dem göra det om de känner sig trygga i det, men ställ inga krav på att alla ska göra det innan de är redo, säger Kennet Fröjd.
Kennet Fröjd
Gör: Rektor på Celsiusskolan i Edsbyn. Skriver utbildningsmaterial och böcker. Livsmålet är att sprida kunskap till långt fler än sina egna elever genom att stödja skolledare och lärare runt om i världen.
Ålder: 61 år.
Bor: I ett stort gammalt hus i Granbo i Bollnäs kommun.
Intressen: Umgås med barnbarnen som är 3 och 5 år. Forskningsnörd. Gör podden ”Fröjds toolbox” med utbildningsexperter från världens alla hörn där evidens översätts till klassrumspraktik.
Bakgrund: Idrottslärare i grunden. Arbetat med inkludering och anpassad fysisk aktivitet inom idrottsvärlden. Har varit nationell forskningsledare. Började som rektor 2013.
Därför ville jag bli rektor: ”För att få grupper att lyckas tillsammans. Jag ville kunna göra skillnad för elever och bidra till inkludering. Mångfald är en stor tillgång, såväl i skolan som i samhället.”
Detta är socioemotionellt lärande
Socioemotionellt lärande (SEL) är processen genom vilket barn och vuxna förstår och reglerar emotioner, känner och visar empati för andra, etablerar och upprätthåller positiva relationer och tar ansvarsfulla beslut. Den mest kända forskningsbaserade organisationen Casel (Collaborative for Academic, Social and Emotional Learning) har etablerat den här definitionen.
3 exempel på socioemotionellt lärande från Kennet Fröjd
1. Personalens känslor
Under förra läsåret skapade vi i vår personalgrupp en ”personal-charter” för hela skolan. I en process med all personal kom vi först fram till ett antal känslor vi vill känna på jobbet och därpå följde en process där vi kom fram till handlingar var och en av oss ska bidra med för att vi alla ska kunna känna de känslor vi vill och har kommit överens om. Det här är ju precis lika viktigt bland oss medarbetare som bland våra elever. Och genom att vi börjar med oss själva blir vi väl förberedda att genomföra liknande processer med våra elever.
2. Trygghet i gruppen
På skolan där jag arbetar har vi ofta APT i små grupper och i dessa mindre sammanhang har vi börjat använda redskapet ”Mood meter” från Marc Bracketts metod Ruler. Vi tänkte att känslor är lika viktiga hos oss i personalen som hos våra elever. Vi gör en känsloincheckning på Mood metern. Vi får då information om hur arbetsgruppen känner sig just nu på gruppnivå, men också på individnivå. Ingen behöver berätta om sina känslor eller varför de finns, men har möjlighet att göra det. Över tid ökar tryggheten i gruppen och vanan av att prata om känslor. Vi i gruppen kan då vid behov stödja varandra. Även om en kollega inte vill prata om sin känsla, så vet vi om personen ligger lågt i energi och/eller lågt i graden av behaglighet. Alla känslor har en funktion, men det kan vara påfrestande att alltför länge ha känslor av obehag. Som chef har man också en möjlighet att lite senare och individuellt följa upp med enskilda medarbetare för att, vid behov, ge stöd.
3. SEL i USA
Skolan The Willows i Los Angeles som jag har besökt vid flera tillfällen har jobbat mer än tio år med Ruler. Det har blivit en del av deras dna, och genomsyrar all undervisning. När de exempelvis går igenom en historisk händelse reflekterar de kring hur olika personer kände i olika situationer. Eleverna har utvecklat ett stort känsloordförråd, som de använder för att förstå och förhålla sig till varandra och för att lösa konflikter. Eleverna upplevde att deras arbete med känslor i undervisningen hjälpte dem både med relationer, eget mående och studieresultat. De upplevde också att de utvecklat ett mycket rikare och mer sofistikerat språk tack vare det här.
Visste du att ...
... svensk analys av SEL visar på effekt? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har gjort en fördjupad analys av aktuell forskning med data från nästan 100 000 barn och ungdomar i 22 länder. Utvärderingen visar att SEL-program som getts till alla barn på en förskola eller skola stärker det psykiska välbefinnandet oavsett barnens ålder, kön, psykiska välbefinnande och socioekonomiska status.
... forskning visar att SEL främjar lärandet redan hos barn i förskolan? Redan i tidig ålder börjar barn att lära sig de känslomässiga färdigheterna tillsammans med andra. För barn i förskolan är samspelet med andra barn och vuxna en del av verksamheten. För en del går det lätt, för andra är det en utmaning som kan hindra lärandet. Men det går att träna upp dessa färdigheter. Det finns också ett starkt stöd i forskningen om värdet av att arbeta systematiskt med program som främjar det socioemotionella lärandet hos barn redan i förskolan. Det beskriver Hanna Hau med flera forskare i ett av kapitlen i antologin ”Specialpedagogisk forskning och tidiga insatser”.
... under Nordiska Skolledarkongressen 2026 (17-18 mars, Svenska Mässan i Göteborg) finns en programpunkt om SEL med Magnus Loftsson, leg. psykolog, doktorand i pedagogik och forskningsledare på Friends.