Skolledarnas krav efter nya lagarna om säkerhet i skolan
Sveriges Skolledare har tagit fram ett ställningstagande om säkerheten i förskola och skola. Det efter de många förändringar på området som ökar mängden arbetsuppgifter för rektorer. På bild: Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg
Hot och våld
Trycket ökar på rektorer i förskolor och skolor att ta ett bredare ansvar för brottsbekämpningen i samhället. Det riskerar att öka rektorernas redan pressade situation, anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Förbundet har därför antagit nya politiska ställningstaganden om säkerhetsarbetet i förskola och skola som man förutsätter att stat och kommuner hörsammar.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-11-19 16:26
LÄS ÄVEN: Skolledaroron efter säkerhetsförslagen: Avråder starkt
LÄS ÄVEN: Svaret: Rektorer ska inte vara ordningsvakter
LÄS ÄVEN: Beslutat: Rektorer blir skyldiga att lämna uppgifter till polis
Rektorers arbetsuppgifter kopplade till säkerhet, brottsförebyggande arbete och hantering av olika incidenter ökar i takt med de nya arbetsuppgifter som rektorer fått i och med de nya lagar som införts inom området under 2025.
Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker att det i grunden är bra att det pågår ett arbete med att öka förskolors och skolors beredskap för att förebygga allvarliga våldssituationer.
– Det berör mig mycket illa när tryggheten raseras för barn, elever och personal men med det utökade och breddade ansvaret som nu läggs på rektorerna för ett mer generellt brottsbekämpande arbete så ser jag också risker och fallgropar, säger hon.
Nytt politiskt ställningstagande
Vad krävs då för att rektorer ska kunna utföra sina uppdrag utan att deras egen utsatthet ökar?
Det har nu Sveriges Skolledare satt på pränt i ett nytt politiskt ställningstagande (läs hela listan i faktaruta).
I korthet vill man bland annat att stat och kommuner gör en riskbedömning utifrån de nya uppdragen och att man ser till att rektorer får utbildning och olika former av stöd så varken rektorernas säkerhet eller kärnuppdrag äventyras. Man vill även att rektorernas uppgiftsskyldighet till brottsbekämpande myndigheter i lagen ändras till att de har möjlighet att göra det, i stället för skyldighet. Det för att flytta fokus från repressiva åtgärder till stöd för barn och ungdomar.
Ny kris- och beredskapsstadga
Förutom de nya ståndpunkterna har Sveriges Skolledare fattat beslut om en ny kris- och beredskapsstadga på en extrainsatt kongress. Det har man gjort på grund av det förändrade säkerhetsläget i omvärlden. Den aktiveras endast om regeringen beslutar om en höjd beredskap.
– Våra medlemmar behöver rutiner, praktiskt stöd och en arbetsmiljö som håller. Med dessa beslut stärker vi både förbundets beredskap och vårt stöd till skolledare i vardagen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman om den nya stadgan.
Ställningstagandet tydliggör skolledares behov och förutsättningar i en vardag med ökade säkerhetskrav, medan kris- och beredskapsstadgan säkerställer att förbundet kan fungera stabilt om säkerhetsläget skärps.
– Vi behöver kunna fungera även när förutsättningarna snabbt förändras. Krisstadgan ger oss en tydlig ordning för hur beslut ska fattas och hur vi upprätthåller verksamheten om Sverige hamnar i en mer utsatt situation, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Sveriges Skolledares politiska ställningstagande för att få en trygg och säker förskola och skola går ut på att:
- Nya uppdrag kopplade till det brottsförebyggande arbete måste föregås av en riskbedömning, analys av resurssättning och utbildning i enlighet med gällande lagstiftning. Särskilda medel bör tillföras av stat och kommun för att säkerställa utbildning, tekniska lösningar, generell säkerhetskompetens och juridiskt stöd kopplat till uppgifterna. Rektors kärnuppdrag får inte äventyras.
- Staten bör göra en samlad översyn av regleringen kring säkerhetsrelaterade uppgifter i skollag, arbetsmiljölag och lag/förordning om totalförsvar och höjd beredskap, för att undvika dubbelregleringar och otydlighet. Staten måste tydliggöra fristående huvudmäns ansvar vid fredstida kriser och vid höjd beredskap.
- Ansvar för att anmäla brott och lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter riskerar att utsätta rektorer för repressalier. Det kan aldrig accepteras att skolledare ska utsättas för hot, våld eller allvarliga påtryckningar. Skolhuvudmän behöver fastställa rutiner som gör att alla incidenter anmäls till Polisen och Arbetsmiljöverket.
- Staten bör överväga att ändra rektors uppgiftslämnarskyldighet i lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, till en möjlighet i stället. Genom en sådan förändring säkerställs ett utrymme för rektors professionella bedömning och fokus flyttas från repressiva åtgärder till stöd och hjälp grundat på omsorg om barnets/elevens välfärd i enlighet med förskolans och skolans värdegrund.
- Politiker på lokal nivå måste i ökad utsträckning ta ansvar för hur de agerar och uttalar sig för att inte skapa eller underblåsa konflikter som kan resultera i att tjänstemän hamnar i ett utsatt läge. Om sådant ändå sker måste huvudmannen kliva in och ta ansvar för situationen.
- Reformer på skolområdet behöver följa realistiska tidsplaner och föregås av konsekvensanalyser och stöd till dem som ska implementera de nya regleringarna.