Barn i fängelse kan få fjärrundervisning

LÄS ÄVEN: Ny utredning om skola för barn i fängelse väcker oro

LÄS ÄVEN: Vägen till frihet – så fungerar skolan på anstalten

Utredningen är ett led i regeringens kriminalpolitik, där barn som begår grova brott ska dömas till fängelse. Regeringen vill också sänka straffbarhetsåldern till 13 år – ett förslag som väckt massiv kritik.

Trots att förändringarna ännu inte beslutats politiskt förbereder Kriminalvården skolgång för barn från och med 1 juli nästa år.

Fängelseskolorna ska i princip ge samma undervisning som vanliga skolor. Men en av de centrala frågorna är om Kriminalvården mer än i undantagsfall ska få ge distans- och fjärrundervisning, det vill säga att eleverna sitter i fängelset och har digital kontakt med läraren utanför murarna. Pandemin visade att närundervisning – öga mot öga – är det bästa, men hybridlösningar kan bli nödvändigt för att göra utbildningen tillgänglig överallt, enligt regeringen.

En fjärdedel

Utredarens förslag är att fjärrundervisning ska få användas i ”begränsad utsträckning”, max 25 procent av den totala undervisningstiden.

Enligt förslaget ska Kriminalvården också kunna låta en lärare som inte är behörig i aktuellt ämne undervisa, om det inte är möjligt att använda en ämnesbehörig lärare. Det motiveras med att vissa ämnen har få timmar och att de fängelsedömda eleverna är spridda över landet.

Varken fjärrundervisning eller obehöriga lärare får användas i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap.

Begränsat utbud

Eleverna i fängelse ska få undervisning i alla ämnen. Men vissa undantag är nödvändiga, enligt utredningen. Det handlar till exempel om vissa moment i slöjd, kemi och hem- och konsumentkunskap, eftersom "verktyg, kemikalier eller köksutrustning kan utgöra risk för våld eller självskada."

Utredaren Claes Mårtensson konstaterar vidare att ungdomar i gymnasieåldern inte kan räkna med att få sin önskan om program tillgodosedd. ”Anstaltsmiljön innebär begränsningar i vad som kan erbjudas”, står det i promemorian. Vilka utbildningar som ska erbjudas bör Kriminalvården bestämma.

När det gäller barn och unga som sitter häktade behöver deras rätt till utbildning stärkas, skriver utredaren och föreslår att det utreds hur Kriminalvården kan få ett tydligt ansvar för detta.

Promemorian går nu ut på remiss fram till den 13 februari.

Svårt att lösa yrkesutbildningar

Claes Mårtensson säger till TT att den största utmaningen att lösa är yrkesutbilningar på gymnasienivå.

– För mig som utredare har varit viktigt att säga att det ska finnas en möjlighet till yrkesförberedande program. Men upplägget är den svåraste nöten att knäcka, säger Claes Mårtensson och syftar på lokaler, utrustning och praktik.

Hans förslag är att Kriminalvården och Skolverket tillsammans får utreda vilka yrkesprogram som kan erbjudas.

Claes Mårtensson betonar att fängelseskolorna, trots inskränkningar och begränsningar, kan bli en chans för en del av eleverna.

– Kan man möta ungdomarna på ett bra sätt kan det bli en möjlighet att i lugn och ro få koncentrera sig på sin utbildning, vilket de kanske inte har en rimlig chans att göra ute i det fria.

”Inte seriöst”

Kritik mot förslaget kommer nu från Akademikerförbundet SSR, som samlar akademiker anställda inom Kriminalvården. 

– Regeringen kör hellre fort och fel än försöker få det att bli bra. Alla, inklusive Kriminalvården själva säger att det går för fort och att förberedelserna är otillräckliga, säger Fredrik Hjulström, expert hos Akademikerförbundet SSR i ett pressmeddelande. 

Han pekar på att Statens institutionsstyrelse (SiS), som i dag bedriver skola för barn och unga inom sluten ungdomsvård, under många års tid arbetat upp ett fungerande system. 

- SiS har slitit hårt under 20 års tid för att säkerställa att skolan fungerar bra, nu förväntas Kriminalvården bygga en fungerande skolgång för högstadieelever på ett halvår. Det är inte seriöst, säger Fredrik Hjulström.