Hovrätten fastställer dom mot rektor

LÄS ÄVEN: Rektor döms för brott mot efterforskningsförbudet

Stockholms tingsrätt anförde i sin dom att den fd rektorn på en grundskola i Stockholms innerstad vid ett möte hade försökt efterforska om anställda hade talat med tidningen Vi Lärare. Det skulle ha skett efter en kaosartad händelse, som resulterat i bråk mellan ett stort antal elever på skolan, i slutet av november 2023. Som bevisning hänvisade tingsrätten till en fyra minuter lång inspelning som hade gjorts vid mötet mellan rektor och anställda.

Svea hovrätt meddelade sin dom under fredagen och skriver bland annat som skäl i domen:

”Hovrätten konstaterar i likhet med tingsrätten att den aktuella artikeln publicerades på en grundlagsskyddad webbplats och att de uppgifter som lämnades till tidningen Vi Lärare omfattades av meddelarfriheten. Vidare instämmer hovrätten i att XX vid mötet den 4 december 2023 gjorde sina uttalanden i egenskap av rektor för skolan och att han därmed omfattades av efterforskningsförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen.”

Ljudupptagning

Rektorn fick efter bråket på skolan i november 2023 en varning av sin arbetsgivare Stockholms stad då han hade ignorerat ett skyddsstopp, lagt av skolans skyddsombud, på grund av akut fara för liv och hälsa.

Efter att händelser på skolan blivit omskrivna i bland annat Vi Lärare och rektorn haft mötet på skolan med de anställda valde Justitiekanslern att på eget initiativ åtala rektorn för grundlagsbrott då det framkommit i en ljudupptagning från mötet vad som hade yttrats mellan rektorn och den anställda.

Efter domen i Stockholms tingsrätt sade rektorn upp sig från skolan. I samband med det fick han en visstidsanställning som handläggare på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad som gäller mellan den 1 augusti och sista december 2025.

”Vi behöver tänka på att vara försiktiga i hur vi agerar”

Svea hovrätt skriver att:

”Uttrycket efterforska i yttrandefrihetsgrundlagen ska förstås i vid mening och omfattar alla former av förfrågningar eller åtgärder som syftar till att nå kunskap om vem som lämnat ut en uppgift eller hur ett sådant uppgiftslämnande gått till (NJA 2001 s. 673).”

Emil Kilsäter, ledamot i Sveriges Skolledare Stockholm och ledamot i  förbundsstyrelsen för Sveriges Skolledare, konstaterar att domslutet inte är så mycket att orda om i sak:

– Däremot påminner det oss hur viktigt det är för oss skolledare som offentliga tjänstemän att tänka på att vara väldigt försiktiga i hur vi agerar när det gäller meddelarfriheten så vårt agerande inte kan misstolkas, säger han.

”Problem som huvudmän måste ta på allvar”

Niklas Bolin Djanaieff, förbundsjurist på Sveriges Skolledare, säger efter domen att den visar på hur skolledares komplexa och komplicerade uppdrag kan leda till situationer där det blir fel. 

– Skolledare förväntas ta ansvar för och hantera allt på en skola från läckande rör till avancerade juridiska frågor. Den bredden av frågor och ansvar gör att en skolledare pressas till det yttersta och måste agera korrekt i alla situationer, säger han.

Han menar att huvudmän måste ta ansvar och erbjuda stöd och avlastning, så att skolledare själva kan fokusera på de mer komplexa uppgifterna. 

– Den höga arbetsbelastningen och bristen på återhämtning som många av våra medlemmar konstant lever under är ett problem som huvudmännen behöver ta på allvar. Stödfunktioner gällande juridiska frågor och annan lagstiftning som styr en skolverksamhet måste finnas lättillgänglig för varje skolledare, säger Niklas Bolin Djanaieff. 

Rektorns chef Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad, säger att de hos arbetsgivaren inte satt sig in i domen som helhet ännu. 

– Men den förändrar inget i sak eller i beslut sedan tidigare. Den fd rektorn avslutar, såsom han tidigare beslutat, sina uppdrag hos oss till årsskiftet, säger Peter Bragner.

Skolledaren.se söker den dömda rektorn.