Kravet till gruvbolagen: Stötta skolor i gruvsamhällen

LÄS ÄVEN: Skolan i gruvans grepp – så har det gått för krisande Sjöparksskolan

Skolledaren har i ett reportage besökt Gällivare och den krisande Sjöparksskolan. Skolinspektionen har sedan 4 februari 2022 gjort återkommande tillsynsbesök på skolan efter anmälningar från föräldrar och hotat med viten. I februari i år tog Skolinspektionen kontroll över skolan genom ”statliga åtgärder för rättelse”, myndighetens skarpaste insats som bara använts en gång tidigare i Botkyrka kommun utanför Stockholm.

När Skolledaren besökte skolan i slutet av insatsen hade flera av punkterna åtgärdats och en helt ny skolledning är på plats.  

Men grundproblemet kvarstår – svårigheterna att rekrytera behörig personal till gruvkommunens förskolor och grundskolor. Förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen Peter Olsson och biträdande förvaltningschef Ellinor Haglander konstaterar i intervjun att skolor, förskolor och vårdinstanser har svårt att konkurrera med de villkor som gruvan i Malmberget i kommunen kan erbjuda.

Kraven till stat och gruvbolag

Peter Olsson har ett antal förslag på hur staten kan stötta Gällivare och andra gruvsamhällen med liknande utmaningar.

– Våra samhällen levererar stora vinster till staten. Och många här bidrar med statlig skatt på grund av de höga lönenivåerna så vi borde få något tillbaka. I Finland har man en gruvskatt till de kommuner som bidrar med sina naturtillgångar. Om vi hade haft samma system hade Gällivare kommun fått cirka 187 miljoner kronor varje år. Tänk vilken välfärd vi hade kunnat erbjuda med de pengarna, säger Peter Olsson.

I veckan besöker Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare Kiruna som står inför samma utmaningar som Gällivare, för att träffa lokala skolledare.

Nu kräver förbundet att gruvbolagen och staten kliver in och stöttar samhällena:

1. Liksom Peter Olsson vill förbundet se att gruvbolagen bidrar med flyttbidrag för välfärdspersonal för att locka erfarna lärare och skolledare till samhällena där gruvorna förlagts.
2. Gruvexploatörerna bör bidra till utbildningsinsatser för obehöriga lärare och förskollärare. Sveriges Skolledare vill se riktade utbildningspaket som gruvbolagen betalar för i kombination med statliga bidrag. Att bidra till utbildningsinsatser för obehöriga lärare och förskollärare skulle minska arbetsbördan för den legitimerade personal som finns på plats, och öka behörigheten.
3. Staten bör skapa långsiktiga samhällskonsekvensavtal för att säkra skolans kompetensförsörjning när stora industrier etableras. Som inspiration nämner Sveriges Skolledare kanadensiska avtalet Impact Benefit Agreements, så att kommuner inte lämnas ensamma med att resurssätta välfärden.

Skolledarna Katarina Wedegren, Carina Lidberg och Marie Jonasson tillsammans med Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Till höger bild på Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S) som talade om behovet av fler lärare och skolledare i Kiruna under konferensen ”Att vara skolledare i en samhällsomvandling”, och Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Foto: Jonas Juntunen

”Tjänar på att människor vill bo och leva i Malmfälten”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman deltar i veckan i konferensen "Att vara skolledare i en samhällsomvandling" på gymnasieskolan Hjalmar Lundbomsskolan i Kiruna, tillsammans med skolledare i området.

Där lyftes bland annat frågan om hur skolan påverkas av den pågående stadsflytten, till följd av gruvindustrin.

I en intervju med P4 Norrbotten lyfter Ann-Charlotte Gavelin Rydman förbundets krav på gruvbolagen och staten att ta ansvar för hur industrin påverkar samhället och välfärden.

– Industrin i norr är central för svensk tillväxt. Men den tillväxten är också beroende av att det finns människor som vill och kan leva, bo och bilda familj här. Därför måste industrins vinster också bidra till den välfärd som gör den utvecklingen möjlig, säger hon.

På frågan om vilket ansvar kommunerna själva har att se till att det finns behörig personal i skolor och förskolor, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman att offentlig sektor inte klarar det själva.

– Gruvbolagen och Sverige skulle tjäna på att det människor finns som vill och kan bo och leva i Malmfälten, säger hon.

Hon beskriver att över en tredjedel av eleverna i Kiruna går ut grundskolan utan fullständiga betyg, och lyfter upp siffrorna i Skolledarens reportage i Gällivare – som visar att bara en femtedel av kommunens förskollärare är behöriga, den lägsta siffran i landet.

– När jag lyssnar till rektorer häromkring så säger de att stadsomvandlingen som sker äter rektorernas tid. Det finns inte tid över att organisera bra undervisning för barn och elever. Oavsett vart i landet ett barn eller en elev befinner sig, så har den rätt till en god undervisning av en legitimerad lärare och en erfaren rektor, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.