Oenighet om skolpengen i regeringen
Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på Sveriges Skolledare (t.h) har suttit med som expert i Lena Holmdahls (t.v) utredning kring en ny, nationell skolpengsnorm. Hon vill se att regeringen kommer överens i frågan för att kunna införa ett mer likvärdigt system för skolans finansiering. Foto: Filippa Ljung/Adobe Stock/Terri Lindholm
Skolpolitik
Det råder oenighet bland regeringspartierna kring en ny modell för en nationell skolpengsnorm. Mycket tyder enligt medierapporteringen på att inga skarpa förslag kommer läggas innan valet.
– Det är synd att det verkar vara så mycket lättare att komma överens om nya uppgifter som läggs på rektor och skolhuvudmän, än att komma överens om stabila finansiella villkor där satsade resurser stannar i verksamheterna, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef för Sveriges Skolledare, som har suttit med som expert i utredningen.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2025-12-17 10:56
Emelie Henricson/TT
LÄS ÄVEN: Utredare: Ge friskolorna mindre i skolpeng
LÄS ÄVEN: Regeringen ger direktiv till en nationell skolpengsnorm
LÄS ÄVEN: Sveriges Skolledare: Inför ett statligt sektorsbidrag till skolan
I början på sommaren presenterade utredare Lena Holmdahl sina förslag kring en ny nationell beräkningsmodell för skolpengen. Hon föreslog bland annat en vägledande norm, en rekommendation till kommunerna, istället för en statligt fastställd miniminivå och en sänkning av kommunernas ersättning till friskolor med sex procent.
Under senaste veckan gick Moderaterna och Kristdemokraterna ut i Dagens Samhälle och kritiserade utredarens förslag om ”friskoleavdrag”.
För tidningen uppgav Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson, att regeringen inte går vidare med utredarens förslag.
Men det råder oenighet bland regeringspartierna.
Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) har efter regeringskollegernas utspel dementerat att förslagen slopats.
– Liberalerna ser problemen med oordningen i friskolesystemet, om moderata riksdagsledamöter gör en annan analys riskerar svenska elever att bli förlorare, säger hon till Sveriges Radio.
Men mycket tyder på att det inte blir några beslut före valet 2026. Enligt TT har regeringen inte beställt slutbetänkandet av utredningen kring skolpengen förrän november 2026.
Sveriges Skolledare ställer sig bakom förslagen
Sveriges Skolledare har ställt sig positiva till det mesta kring utredarens förslag om en skolpengsnorm. I sitt remissvar menar man på att utredningen innehåller ett av de viktigaste uppdrag som regeringen gett – att utreda en finansiering som skapar en mer likvärdig skola.
Förbundet invände dock mot att utredningen utgått från dagens kostnader för förskoleklass och grundskola i beräkningarna, vilket man menar inte räcker för att klara de utmaningar som skolan står inför.
Bland annat radade man upp att 16 procent av eleverna inte klarar gymnasiebehörighet, att det på olika håll råder problem med skolfrånvaro och bristande studiero och att det i vissa fall finns problem kopplade till gängkriminalitet.
”Seriöst framtaget”
Samtidigt beklagar Sveriges Skolledare att utredningen inte kom med några förslag kring en statlig finasiering via sektorsbidrag, som förbundet länge tryckt på.
– Att inte göra en förändring av offentliga skolhuvudmäns möjligheter att finansiera sitt bredare ansvar är också ett val som behöver kunna motiveras, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, om politikernas besked.
Hon har suttit som expert i Lena Holmdahls utredning.
– Min bedömning att underlaget för förslagen var seriöst framtaget och vilar på den kunskap och statistik som var möjlig att ta fram då. Många reformförslag innehåller inslag av bedömningar, då de siktar in sig på framtiden, så på det sättet var det här förslaget inte annorlunda än många andra, säger Lena Linnerborg.