Skolan i gruvans grepp – så har det gått för krisande Sjöparksskolan

LÄS ÄVEN: Efter Northvolts konkurs – så påverkas skolorna i Skellefteå

I entrén till det låga kommunhuset av gult tegel väntar Peter Olsson, förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen, tillsammans med Skolinspektionens (SI) undervisningsråd Agnetha Burström. Det är till henne som Skolinspektionens konsulter, ”rådgivarna”, har rapporterat sina åtgärder under sina nio månader på högstadie­skolan Sjöparksskolan i Gällivare.

– Rådgivarna har avböjt att vara med i dag men jag har uppdaterats varje vecka och kan svara på vad vi har gjort på skolan, säger Agnetha Burström.

Ända sedan den 4 februari 2022 har Skolinspektionen haft Sjöparksskolan under lupp efter anmälningar från föräldrar. Sedan dess har man gjort återkommande tillsynsbesök på skolan och ställt krav på åtgärder. SI har hotat med viten på hundratusentals kronor. Brister och problem har åtgärdats under årens lopp men ersatts av nya och skolmiljön har emellanåt varit både stökig och otrygg.

Undervisningsrådet Agnetha Burström har pendlat 50 mil mellan Skolinspektionens regionkontor i Umeå till Gällivare under insatserna. Foto: Simon Eliasson

Använts en gång tidigare

Den 4 februari 2025 tog SI till sin skarpaste åtgärd ”statliga åtgärder för rättelse”. Myndigheten anlitade två erfarna rektorer som rådgivare för att försöka komma till rätta med problemen på skolan.

– De har inte tagit över rektorns roll utan har varit rådgivare, även om det kan vara svårt att greppa vem som bestämmer i en sådan här situation, säger Agnetha Burström.

”Statliga åtgärder för rättelse” har endast använts en gång tidigare, på den kommunala Storvretsskolan i Botkyrka. Gällivare kommun måste betala mellan 2,5 och 3 miljoner för SI:s åtgärder.

Rådgivarna började arbeta på Sjöparksskolan den 11 mars i år. Samma dag klev Peter Olsson in som skolchef. Han hade då varit med under en första träff med SI.

– Jag visste vad jag gav mig in på men hamnade mitt i hetluften när jag började. Jag hade följt skriverierna om skolan under åren med all turbulens som varit, säger han.

Busstationen i Malmberget, där gruvan ligger, står tom. Det mesta i centrum är rivet. ”Det finns ingenting kvar att visa upp för mina barnbarn”, säger Peter Olsson om hemorten. 

”Ingen kan konkurrera med de villkoren”

Vi förflyttar oss till Peter Olssons kontor där Ellinor Haglander, biträdande förvaltningschef, ansluter. Tillsammans vill de beskriva de strukturella problem som gruvsamhället kämpar med för att få en likvärdig skola.

– Vi har löst fyra av fem punkter i Skolinspektionens beslut. Elevernas undervisningstid med inställda lektioner kräver längre tid då vi har extremt svårt att få tag på behöriga lärare, säger Peter Olsson.

Det är en av grundorsakerna till problemen på Sjöparksskolan, menar han.

– I grundskolan har vi 46 procent behöriga lärare, näst lägst i Sverige före Ragunda kommun, och i förskolan har vi 19 procent förskollärare, vilket är lägst i Sverige, säger han.

Kommunen har en låg andel högskoleutbildade. Många unga väljer att arbeta i gruvan som sina föräldrar.

Peter Olsson och Ellinor Haglander konstaterar att drivkraften att utbilda sig och arbeta inom offentlig sektor som lärare, förskollärare eller sjuksköterska saknas när en 19-åring kan tjäna 40 000 kronor i månaden, få längre ledigheter och bonusar som skiftesarbetare i gruvan.

– Ingen i offentlig sektor kan konkurrera med de villkoren, säger Peter Olsson.

Peter Olsson, förvaltningschef på barn- och utbildningsförvaltningen och Ellinor Haglander, biträdande förvaltningschef i Gällivare kommun. Foto: Simon Eliasson

”En ond cirkel”

I Gällivare kommun finns det knappt några arbetslösa. Alla som vill och kan arbeta har jobb, hävdar Ellinor Haglander.

– Vi har även haft en stor personalflykt till det nybyggda gymnasiet med vuxen­utbildning och SFI. Det drivs av Lapplands kommunalförbund vilket gör att vi konkurrerar om arbetskraften, säger Peter Olsson.

Eftersom det är nästan omöjligt att rekrytera lärare utanför kommunen till gymnasieskolan Kunskapshuset, som har stora pensionsavgångar, rekryterar man främst lärare från kommunens grundskolor.

– Vi erbjuder bland de högsta lönerna i Norrbotten till våra lärare och förskollärare så det handlar inte om lön i första hand utan om arbetsmiljö. Det blir en ond cirkel. Ju färre behöriga lärare vi får desto större arbetsbörda får de som är kvar med att handleda obehöriga lärare, sätta betyg och driva den pedagogiska utvecklingen, säger Peter Olsson.

Annat som gör det svårt att rekrytera lärare utanför kommunen är bostadsbristen och problemen att hitta boende med rimlig hyra. Konkurrensen om bostäder med gruvan och deras underentreprenörer är stor. Villor köps upp av underentreprenörer till gruvan för att erbjuda boenden till anställda. Tusentals gruvarbetare arbetar på kontrakt via underentreprenörer. Många bor tillfälligt i perioder i kommunen som så kallade fly in-fly out-anställda.

Avstånden till de närmsta kommunerna gör det svårt att pendla. De intilliggande gruvkommunerna brottas med samma rekryteringsproblem.

Pia Aspemo, rektor på Sjöparksskolan, går förbi uppehållsrummet ”Uppis” och eleverna ropar glatt ”kom och bryt arm med oss”.

Saknas förskollärare 

Ellinor Haglander återvände för elva år sedan till hemorten Gällivare från Sundsvall och har sett hur problemen ökat. Under åren har hon arbetat som förskolechef, kvalitetsutvecklare, rektor för grundskola/förskola i kommunen innan hon den 13 juni i år blev biträdande förvaltningschef.

Gällivare saknar förskollärare på 19 av 44 avdelningar på 14 förskoleenheter.

– Vi befinner oss i en tuff sits. I början var vår ambition att ha två förskollärare per avdelning, sedan en och nu saknas förskollärare på närmare hälften av våra avdelningar. Vi kan tydligt se vilken skillnad det gör för barnen att ha erfaren personal och det får återverkningar även i skolan. Rektorerna kämpar hårt för att rekrytera men de kan inte trolla, säger Ellinor Haglander.

Regeringsförslag kan försvåra

Som i resten av Sverige minskar barnkullarna. Nu hotar regeringens förslag om minskade barngrupper att förvärra läget. Här kan förslaget leda till ännu färre förskollärare runt barnen, eftersom man inte kommer klara av att anställa behörig personal för att bemanna de mindre barngrupperna.

Peter Olsson säger att även regeringens förslag om minskad undervisningstid för lärarna kan innebära att ännu färre elever får möta en behörig lärare i Gällivare.

I fjol klarade bara 49 procent av alla eleverna i årskurs 3 de nationella proven i matematik och 54 procent i svenska.

– Så om det är tufft nu så kan situationen bli ännu värre om vi inte får bukt med problemen att rekrytera behöriga lärare. Då kanske hälften av våra elever inte klarar grundskolan, säger Peter Olsson.

Birgitta Hurtig Landström, i dag tf biträdande rektor, klev hastigt in som tf rektor på Sjöparksskolan när Skolinspektionen beslutade om de statliga åtgärderna för rättelse.

”Tappade många lärare som började i gruvan”

Vi lämnar kommunhuset för att åka till Sjöparksskolan och träffa Pia Aspemo, som tillträdde som rektor på skolan i augusti i år, och Birgitta Hurtig Landström som varit tf rektor sedan i mars.

På väg till mötesrummet slussar Pia Aspemo och Birgitta Hurtig Landström oss genom ”Uppis” som är fullt av elever. Många elever hejar glatt på dem och vill prata. För tio år sedan beslöt politikerna i kommunen att slå ihop de då fyra högstadierna till en högstadieskola på Sjöparksskolan. Det kan ha bidragit till problemen på skolan, tänker Peter Olsson.

– Eleverna har flyttats stegvis. Den sista klassen flyttade in på skolan för fem år sedan. Då tappade vi många lärare som började arbeta i gruvan. I dag arbetar totalt 33 lärare i gruvan, säger han.

I Skolinspektionens beslut om åtgärden på Sjöparksskolan handlade de allvarliga och omfattande bristerna om att:

• Elevernas undervisning hade ställts in i flera ämnen under olika perioder.

• Elever hade stora luckor i undervisningen som de behövde ta igen för att fullfölja skolgången.

• Skolan saknade behöriga lärare i många ämnen.

• Det fanns brister i tryggheten och studie­ron på skolan.

• Elever i behov av särskilt stöd hade inte fått det stöd de behövde.

• Det fanns en omfattande elevfrånvaro som inte hade följts upp.

• Det fanns också brister i mottagandet av nyanlända på skolan och det saknades individuella studieplaner.

De tidigare rektorerna på Sjöparksskolan var sjukskrivna när rådgivarna kom till skolan. Birgitta Hurtig Landström, som då var biträdande förvaltningschef, klev därför in som tf rektor.

– Jag märkte direkt att det saknades någon form av trygghet i personalen. Många vågade inte fatta egna beslut som låg inom deras ansvar utan kom till mig. Man hade inte nedskrivna rutiner att luta sig emot, säger Birgitta Hurtig Landström.

Gått från två rektorer till en

När Skolinspektionens rapport kom satte hon och personalen ner ”spaden i jorden” för att komma till rätta med problemen. Rådgivarnas intervjuer med personal och elever stärkte dem i att det saknades rutiner och strukturer på skolan.

Rådgivarna upplevde att det hade uppstått ett sorts självstyre på skolan där var och en löste problem efter bästa förmåga.

– Det saknades system och rutiner och man såg inte helheten. Det kan låta byråkratiskt men det måste finnas ordning och reda på papperen när man hanterar elevers utbildning, säger Agnetha Burström.

SI:s konsulter har bland annat föreslagit att ledarskapet ska förändras på skolan för att tydliggöra ansvaret. Man har gått från två rektorer till en rektor och två biträdande rektorer med uppdelat ansvar.

Kommunen annonserade efter en ny rektor över hela landet – utan resultat. Peter Olsson frågade då Pia Aspemo, som arbetade som rektor på en grundskola i kommunen.

– Det var först en skrämmande tanke. Jag funderade länge innan jag tackade ja. Jag bodde 150 meter från skolan där jag var rektor och kände nästan varje barn där. Det som lockade var att få lednings­kollegor. Det kändes ändå tryggt att Skol­inspektionens rådgivare fanns på plats, säger hon.

”Finns ingen quick fix”

Man har nu lyckats rekrytera två biträdande rektorer till skolan, en inom kommunen och en utifrån. Skolvärdarna har fått ett tydligare uppdrag att öka tryggheten och fånga upp elever som inte är på sina lektioner. Man har fått ökade resurser för att anställa flera speciallärare och elev­assistenter, men det har varit svårt att rekrytera. Man har infört hårdare regler och uppföljning kring frånvaro och disciplinära åtgärder vilket lett till en lugnare skola. Och man har infört hemklassrum för elever i årskurs 7.

– Vi har också stärkt upp med flera behöriga lärare i årskurs sju. Vi har även fått medel för två resurslärare och två speciallärare men vi har inte lyckats bemanna de tjänsterna ännu, säger Pia Aspemo.

Är problemen lösta på Sjöparksskolan nu?

– Det finns ingen quick fix. Det vi skapat under de här månaderna är främst de underliggande systemen och rutinerna som saknats, en byggnadsställning med ledstänger och räcken att bygga vidare på, säger Agnetha Burström.

Samtidigt kan åtgärderna upplevas som jobbiga för personalen, om man redan upplever att man har ett pressat läge eller har vant sig vid att arbeta på sitt eget sätt.

– Även om rutinerna är skapade ska de införas och fungera i vardagen. Då krävs det att man får personalen med sig så det blir en samsyn om hur man löser problemen tillsammans, säger Agnetha Burström.

Vill se mer statligt ansvar

Hon tror att SI:s ”statliga åtgärder för rättelse” på Sjöparksskolan kan ha varit en större utmaning än vid ingripandet på Storvretsskolan i Botkyrka på grund av de strukturella problem som finns i ett gruvsamhälle som Gällivare med bostadsbrist, låg utbildningsnivå och svårigheter att få tag på behörig arbetskraft i konkurrens med gruvbolagen.

– I Botkyrka kunde man trots allt rekrytera behörig personal, säger Agnetha Burström.

Blir det fortsätt avstämning med Gällivare kommun?

– Inget är bestämt men det kan bli en inspektion igen om ett år. Den här insatsen sker på kommunens bekostnad så den avslutar vi nu, säger Agnetha Burström.

Peter Olsson menar att det är dags att staten tittar på fler sätt att fördela pengar för att skapa en likvärdig skola i Sverige.

– Om man jämför våra svårigheter med att bemanna och våra elevers resultat med de utsatta områdena i storstäderna så tror jag att vi är ännu mer utsatta när man tittar på elevernas hälsa, själsliga mående och barnens resultat, säger Peter Olsson.

6 lösningar, enligt Peter Olsson

Förvaltningschef Peter Olssons förslag på statliga åtgärder som kan hjälpa gruvsamhällen:

1. Flyttbidrag 

För att kunna stimulera inflytt vill Peter Olsson se ett flyttbidrag, som ger bidrag till själva flytt­kostnaderna. 

2. Återinfört kallorts­tillägg 

För att kunna höja lönerna för de anställda som är beredda att arbeta på orter med ökade levnadsomkostnader.

3. Riktade bostadsbidrag

Öronmärkta pengar till högre bostadsbidrag, på grund av kommunens i dag höga hyror till följd av höga byggkostnader.

4. Fler riktade statsbidrag

Ett utökat riktat statsbidrag till utbildning för att kunna erbjuda barn­skötare och annan personal betald vidareutbildning till för­skollärare och lärare, i ännu högre grad än vad man erbjuder i dag.

5. Byggsubventioner

Subventioner för att kunna bygga billigare hyresrätter. 

6. Gruvskatt

”Våra samhällen levererar stora vinster till staten. Och många här bidrar med statlig skatt på grund av de höga lönenivåerna så vi borde få något tillbaka. I Finland har man en gruvskatt till de kommuner som bidrar med sina naturtillgångar. Om vi hade haft samma system hade Gällivare kommun fått cirka 187 miljoner varje år. Tänk vilken välfärd vi hade kunnat erbjuda med de pengarna”, säger Peter Olsson. 

 

Skolorna i Gällivare

• Gällivare har nio grundskolor med totalt cirka 1 700 elever.
• Sjöparks­skolan är kommunens högstadium med 421 elever, plus 30 elever i en landsbygdsskola.
• Det finns 14 förskolor med 44 avdelningar.

Statliga åtgärder för rättelse

Skolinspektionen (SI) har bara använt sin hårdaste åtgärd, ”statliga åtgärder för rättelse”, vid två tillfällen, på Storvretsskolan i Botkyrka 2019 och på Sjöparksskolan i Gällivare 2025. Externa rådgivare och erfarna rektorer har anlitats av SI för att åtgärda de allvarliga bristerna.

Åtgärden kan ske om en huvud­man inte följt SI:s beslut om föreläggande utifrån de allvarliga missförhållanden man lyft fram. Den kan också användas även om en huvudman följt ett föreläggande, men det har på nytt uppstått ett allvarligt missförhållande inom en tvåårsperiod och man har visat bristande förmåga eller vilja att åtgärda de allvarliga missförhållandena.

Huvudmannen måste betala SI för de åtgärder som krävs.