Arbetsmiljöverket om rektorsomsättningen: ”Viktig kunskap försvinner”

LÄS ÄVEN: Debatt: Orimliga förhållanden kring arbetsmiljöansvaret

LÄS ÄVEN: Ny forskning: Därför lämnar skolledare yrket

LÄS ÄVEN: De forskar om rektorers känslomässiga arbete

Tillsynsinsatsen genomfördes efter att Arbetsmiljöverket konstaterat att anmälningar om hot och våld i skolan ökat kraftigt de senaste åren. De flesta anmälningarna gäller hot eller våld från elever mot skolpersonal och finns hos alla skolhuvudmän, oavsett storlek, skolform eller organisationsform. Verkets inspektörer har besökt 1500 kommunala och fristående grund och gymnasieskolor över hela Sverige.

Syftet med tillsynsinsatsen har varit att kontrollera om skolhuvudmännen, som är juridiskt ansvariga för arbetsmiljöarbetet, följer arbetsmiljöreglerna och systematiskt förebygger risker för hot och våld mot skolans personal. 

Ett problem när huvudman delegerar

Resultatet är nedslående. 75 procent av de undersökta skolorna hade brister. Ett av problemen är just att skolhuvudmännen har ansvaret, men har ofta delegerat det till den enskilde rektorn.

– Det är huvudmännen som råder över medlen och har ansvaret. Om man delegerar så måste man se till att rektor har kunskapen, befogenheterna och resurserna. Och det som bestäms måste följa den enskilda skolenheten så att det är samma även om rektorn byts ut exempelvis. En stor omsättning på skolledare riskerar i att skapa en negativ spiral för arbetsmiljön. Viktig kunskap försvinner ofta med personerna som slutar, och kontinuiteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan därför bli lidande, säger Annicka Schmidt.

Insatsen genomfördes mellan maj 2023 och oktober 2024. Totalt ställdes 2 572 krav på att åtgärda brister i arbetsmiljön. Många skolor har alltså fått krav på att flera brister ska åtgärdas.

De flesta har åtgärdat bristerna

Hela 96 procent av alla inspektionsmeddelanden gällde någon form av brist i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningar i år har ändå konstaterat att skolhuvudmännen i de allra flesta fall ändå åtgärdat de brister som påpekats. Många har enligt Arbetsmiljöverket uttryckt att inspektionerna bidragit till ett viktigt lärande om hur de kan arbeta för att förebygga risker för hot och våld.

– Vi ser att det finns en vilja från skolhuvudmännen att komma till rätta med bristerna. Men nu är det upp till bevis, det räcker inte att bara åtgärda brister efter att vi ställt krav. Arbetet med att förebygga risker för hot och våld på landets skolor behöver fortsätta kontinuerligt och ske på i stort sett daglig basis, säger Annicka Schmidt.

Hon tror att om man får ordning på bristerna kan det vara positivt för skolledarnas dagliga arbete.

– Då slipper man hela tiden hantera akuta sitiationer och kan ägna mer tid åt själva kärnuppdraget, säger hon.