Avtal klart: Så påverkas skolledare av nya villkoren

Jerker Ambjörn, biträdande förhandlingschef på Sveriges Skolledare, säger att det har varit viktigt att värna bra skrivningar i avtalet och samtidigt skärpa andra. Foto: Noak Martinsson/Terri Lindholm
Aktuellt Sveriges Skolledare har, inom ramen för AkademikerAlliansen, kommit överens om nya avtalsvillkor med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona för sina medlemmar anställda i kommuner, regioner och kommunala företag.

Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-04-08 12:48
LÄS ÄVEN: Klart: Sveriges Skolledare inleder förhandlingar med Almega utbildning
LÄS ÄVEN: Här är skolledarnas krav inför avtalsrörelsen 2025
Jerker Ambjörn, biträdande förhandlingschef för Sveriges Skolledare, är nöjd med att Akademikeralliansen, där 16 fackförbund ingår med 90 000 medlemmar, har fått in skrivningar i avtalstexterna som kan förbättra förutsättningar för lokala fackliga förhandlare eller enskilda chefer att driva frågor.
– Det har handlat om både att värna bra saker i avtalet men även stärka skrivningar som ger våra lokala företrädare och medlemmar bättre förutsättningar att driva viktiga frågor, säger Jerker Ambjörn.
Skrivningarna har skärpts på flera olika områden. Alla skrivningar berör inte specifikt skolledare och skolchefer men många gör det som exempelvis skrivningar om provanställningar, flextid, förbättrade löneprocesser, förbättrad trygghet för lediga med graviditetspeng som sägs upp med mera.
”Bättre legitimitet för lönesättande chefer”
Konkret handlar det exempelvis om att möjliggöra att lönesättande chefer, som exempelvis rektorer och skolchefer, ska kunna få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag att sätta lön för sina anställda. Det har tydliggjorts i avtalstexten att de lönesättande chefernas förutsättningar är avgörande för om det blir en god kvalitet vid lönesättningen. Och då behöver man lokalt titta på vilka förutsättningar som de lönesättande rektorerna och skolcheferna har för att kunna fullfölja sitt uppdrag.
– Lönesättande chefer ska få bättre legitimitet både uppåt och nedåt. Det kan handla om att titta på vilken tid, mandat, utbildning man har eller vilket stöd man får från HR-avdelningen. Det kan också handla om förutsättningar som hur många det är rimligt att man kan ha lönesättande samtal med eller vilket specifikt stöd man erbjuds som ny chef när man ska ha sina första lönesättande samtal, säger Jerker Ambjörn.
”Generell princip om kompetensutveckling”
Det har även tillkommit ett förtydligande om arbetsgivarens ansvar för att skapa förutsättningar för alla akademikers kompetensutveckling. Jerker Ambjörn anser att det kommer öka möjligheterna för skolledare att få tid och utrymme att gå rektorsprogrammet, skolchefsutbildningen samt professionsprogrammet.
– Det har skrivits in en generell princip om kompetensutveckling. Det ger inget automatiskt rättighetsanspråk, men är en viktig markering som stärker skolledares möjligheter att få tillgång till professionsprogrammet eller rektorsprogrammet, och att driva den frågan i utvecklingssamtal och i lokala förhandlingar, säger han.
För skolledare är övertiden ofta inlöst mot en högre lön men man ska ändå följa bestämmelser om veckovila och dygnsvila. Men det kan däremot finnas behov och möjlighet att tillämpa flextid för att hämta och lämna barn eller utföra ärenden och där har man nu tydligare skrivningar i avtalet.
Jerker Ambjörn säger också att det har skrivits in i avtalet att provanställningar inte ska användas generellt utan vara kopplade till en individ.
– Det är viktigt för både tryggheten och seriositeten i anställningsprocesser – även skolledare som anställer personal behöver känna att provanställningar används på ett korrekt sätt. För att undvika missbruk är det viktigt för anställningstryggheten att provanställningar inte används slentrianmässigt utan i mindre utsträckning där det av något skäl kan vara befogat av individuella anledningar, säger han.
Tillsvidareavtal
Tryggheten för föräldralediga har stärkts genom att om de sägs upp på grund av arbetsbrist när de uppbär graviditetspeng så börjar uppsägningen att gälla först när de skulle ha återgått i tjänst. På så sätt likställs deras villkor nu med föräldraledigas.
En utredning kommer också att ske om, individuella tidskonton, vilket mer allmänt brukar benämnas arbetstidsförkortning. Den ska vara klar den 31 juli 2026.
– Vi har varit tydliga med att modellen måste vara flexibel. För många skolledare är det svårt att faktiskt ta ut mer ledig tid – därför måste det finnas möjlighet att omvandla till pension eller ersättning i pengar.. Det tycker vi ändå att det kan vara intressant att undersöka., säger Jerker Ambjörn.
När det gäller skolledarnas löner så finns ett tillsvidareavtal utan centralt angivet utrymme som löper på över tid.
– Avtalet har tjänat oss väl över tid och har under senare år inneburit, på ett kollektivt plan, att vi fått mer än ”märket”. ”Märket” har i många fall setts som golv för våra medlemmar. I årets löneöversyn är ”märket” 3,4 procent och 2026 3,0 procent, säger Jerker Ambjörn.
Huvudsakliga punkter i AkademikerAlliansen och SKR:s överenskommelse
- Förbättrade löneprocesser som stärker tillsvidareavtalet
- Chefens roll i löneprocessen blir tydligare
- Den avtalsvårdande gruppen har stärkts
- Provanställning ska kopplas till individ - inte tillämpas generellt vid anställningar
- Förbättrad trygghet för lediga med graviditetspenning som sägs upp på grund av arbetsbrist, genom att uppsägningstiden börjar löpa då anställd är tillbaka i arbete.
- Tydligare regler kring flextid
- Kostnaden för att tillämpa förskjuten arbetstid höjs genom bland annat förhöjd ersättning
- Förtydliganden kring skillnader mellan jour och beredskap, till exempel ska schemalagda uppgifter inte kunna läggas under beredskap och nivån för jourtimmar sänks
- Ersättning för restid vid beredskap och sänkt gräns för förhöjd ekonomisk ersättning för beredskap
- Stärkta villkor för nattarbete genom att nattpass definieras att ligga mellan klockslagen 22:00-06:00
- Individuella tidskonton ska utredas av en partsgemensam arbetsgrupp. Syftet är att möjliggöra individuella överenskommelser om individers villkor värden kring ledighet, pengar eller pensionsavsättning, samtidigt som eventuella risker för individen ska klargöras
- Stärkta ekonomiska villkor för deltidsarbetande genom att begreppet fyllnadslön stryks
- Justeringar kring dygnsvila i arbetstidsbestämmelsen för att möjliggöra bättre schema för individ och verksamhet
- AkademikerAlliansen har fått en tydligare ställning inom räddningstjänsten genom att gemensamma arbetstidsvillkor för verksamheten
Så såg AkademikerAlliansens yrkanden ut
Akademikeralliansen, en sammanslutning av 16 olika fackförbund inom Saco där Sveriges Skolledare ingår, har sedan tidigare tagit fram en fackligt politisk plattform med sex olika huvudområden. Från denna plattform har sedan yrkanden i avtalsörelsen arbetats fram:
- Akademisk kompetens ska värdesättas och utvecklas inom den kommunala och regionala sektorn.
- Tydliga löneprocesser – bland annat att en möjlighet till förstärkt lönesamtal införs i löneavtalen, att arbetstagare ska kompenseras för förluster vid retroaktiv löneutbetalning och att erfarna medarbetare får den löneutveckling de har rätt till.
- Trygga anställningar för akademiker – bland annat yrkar förbunden på att kvalifikationskravet för föräldrapenning och föräldralön tas bort och att avtalen blir tydligare kring när en provanställning ska tillämpas och avslutas.
- Akademiker ska kunna påverka sina villkor – bland annat yrkar man på att rätten till inlöst övertidsersättning ska vara uppsägningsbar, och att avtalen ska precisera vad den övertiden är värd.
- Akademiker ska ha förutsättningar för återhämtning
- Akademiker ska ha förutsättningar för ett gott ledarskap – här yrkar man på att parterna ska samverka för ett hållbart arbetsliv för chefsmedlemmar, göra det attraktiv att ta på sig en chefsroll och att chefer får kontinuerlig kompetensutveckling.