Forskare: Nytt betygssystem ställer krav på skolledare

Skolledaren har rapporterat om betygsutredningens förslag i flera artiklar och hur den påverkar skolledare, nu senast i ett stort tema i nummer 3.

Helena Reierstam är i grunden positiv till förslagen. 

– Det positiva är att man nu adresserar dilemman som synliggjorts under en längre tid. Något var tvunget att göras som jag ser det.

Helena Reierstam ser, liksom de flesta Skolledaren intervjuar, brister i dagens målrelaterade betygssystem: Att det saknar objektiva referenspunkter, och måste tolkas av lärare.

– Lärare har ofta en god förmåga att urskilja kvaliteter i sin kontext, men saknar möjlighet att jämföra med andra kontexter. Forskning visar på att det också skiljer sig åt mellan skolor, säger hon.

Det fria skolvalet och marknadskrafterna har inte heller underlättat, enligt henne. Vissa skolor anses attraktiva och andra mindre attraktiva.

– Det är inte konstigt att det leder till påtryckningar, inte minst för enskilda lärare och skolledare i samband med betygsättning. Det skapar incitament för olikvärdig betygssättning.

”Digert arbete under en period”

Det som utredningen föreslår; att lärarnas bedömning ska fortsätta spela stor roll, men kalibreras mot nationella provbetyget, kan ge en bedömning som är mer rättssäker och likvärdig på nationell nivå för meritering till nästa skolnivå, menar hon. Men för skolledare väntar en tuff tid. En aspekt är det dilemma som finns i svårigheter att rekrytera lärare och att behålla lärare i yrket. Statistik visar att lärarbehörigheten är högst skiftande mellan skolor och olika ämnen.

– Detta är ett reellt problem för många skolledare att hantera och kommer förvisso inte bli enklare i det nya system som utredningen föreslår.

Hon lyfter, liksom rektor Fredrik Lindmark, som suttit som expert i utredningen, ett annat förslag som kan innebära problem – att utredningen tydligt uttrycker att man ska arbeta med sambedömning på ett systematiskt sätt.

– Med en ny betygsskala och andra sätt att omsätta centralt innehåll i fler kvalitativa steg så blir detta ett digert arbete under en period att omtolka vilka kvaliteter det innebär för varje betygssteg. Detta kommer ta tid och kraft, säger Helena Reierstam.

”Helt nytt sätt att förstå betygssättning”

Skolledare kommer också behöva se över förutsättningarna för sambedömning på skolan: Hur många behöriga, respektive obehöriga, lärare finns? Hur många elever med särskilda behov finns på skolan?

– Att sjösätta ett nytt system som innebär helt nytt sätt att förstå betygsättning hos en lärarkår som redan i dag är stressade kommer att påverka skolledare i hög grad.

Hon instämmer också i att den tiogradiga betygsskalan i sig är en annan stor utmaning. I Japan finns en liknande modell och där finns många vittnesmål som säger att de flesta lärare sätter betygen 4–8. Man undviker helt enkelt de högsta och lägsta betygen.

– Elever som haft ambitionen att få A kommer kanske att få nöja sig med 8–9 och vad kommer det att innebära? Att F försvinner är en lättnad för många lärare som tyckt att det har skurit i hjärtat att inte kunna differentiera och ge elever något sorts synligt bevis på att de är på god väg. Där har det funnits en risk med ”snällbetyg” för att alla ska få godkänt. Däremot kommer det inte bli enkelt att urskilja tre steg, 1–3 enligt förslaget, för ”mindre än godtagbara kunskaper”, säger Helena Reierstam.

Ideologiska spänningar

En ytterligare aspekt är att det finns ideologiska spänningar som består i två dikotoma, olika sätt att se på bedömning som något gott eller ont, anser hon.

– Vissa hävdar att vi ska fokusera mindre på bedömning, att det är fel med betyg eftersom det sammankopplas med makt, medan andra anser att det är nödvändigt för kvalitet och kompetensförsörjning. Mitt i detta finns en massa individer som jag vill att vi ska se. De som fortsatt har behov av mycket stöd för att tro på sina möjligheter att både drömma om framtiden och få bidra i samhället. De är inte betjänta av dikotomisering utan de behöver tydlighet kring målen och relevant stöttning, men även motivation att se att det går, säger hon.

Om de stora omvälvningar som utredningen föreslår kommer att vända skutan återstår att se. Oavsett så behövs förändring för att tillgodose både individers möjligheter och människor i arbete, menar hon.

– Skolledare och lärare kommer få mycket nytt att ta tag i men även vi som arbetar med lärarutbildning och kompetensutveckling inom området. Om detta går igenom tror jag vi behöver mycket teamarbete vilket i sig är av godo. Frågan är hur man skapar tid och energi för detta i redan tajta organisationer och scheman?

Du har själv jobbat och forskat mycket kring bedömning i flerspråkig miljö. Innebär det något speciellt när det gäller betygs­systemet?

– Ja, redan i rådande system blir jag allt oftare tillfrågad att föreläsa kring, och hjälpa skolor med, kompetensutveckling kring hur man ska bedöma både språk och innehåll när elever inte har bredden och djupet i svenska eller i aktuellt undervisningsspråk. I de lärarutbildningar jag har varit inblandad i vid Stockholms universitet ser jag också att de blivande lärarna framför allt kämpar med att förstå progressionen i kunskapsutvecklingen i sina kurser och hur man kommunicerar olika grad och kvalitet av kunnande. Med en ny skala kommer det bli ett nytt omfattande arbete att identifiera nya nivåer.