Rektorer: ”Regeringen saknar insyn kring digitala verktyg i förskolan”

LÄS ÄVEN: Beslut om skärmfri förskola: ”Vanskligt”

LÄS ÄVEN: Efter nya skärmförslaget: ”Får konsekvenser för barnen”

Jeanette Kennerfalk, rektor förskolan Trollet, Kalmar: 

1. Vi ser digitala verktyg som ett komplement till den pedagogiska verksamheten och ett sätt att utrycka sig och lära tillsammans. Vi använder verktygen på ett sätt som stärker barnens lärande, nyfikenhet och kreativitet, exempelvis genom interaktiva appar, digitalt berättande och programmering i enkel form. Vi integrerar digitala verktyg i projektet och använder dem för att utforska omvärlden och dokumentera lärprocesser.

Vi använder digitala verktyg såväl som andra lärverktyg för att erbjuda en undervisning som gagnar barnens utveckling och lärande. Digitala verktyg ska berika undervisningen, inte ersätta lek, rörelse, litteraturläsning eller social interaktion.

2. Jag välkomnar att regeringen tydliggör ansvaret hos rektor och förskollärare för användningen av digitala verktyg men att kraftigt begränsa dem i läroplanen är vanskligt och detaljstyrning signalerar brist på förtroende för professionen. Att reflektera över undervisning vi bedriver tar professionella rektorer och förskollärare tillsammans med barnskötare redan ansvar för. Digital delaktighet är en demokratifråga – det handlar inte om skärmtid, utan om kvalitet och pedagogiskt värde.

Emma Hammenstig, rektor förskolan Färglådan m.fl, Österåker:

1. Vi arbetar med digitalisering som ett komplement till den undervisning vi redan bedriver, digitala verktyg blir något som förhöjer undervisningen och kan göra och visa saker som vi inte kan med analoga verktyg. Till exempel kan vi visa hur det är att vara under vattnet, i rymden eller hur djur som vi läser om låter, med hjälp av digitala mikroskop kan vi se sådant som ögat inte kan se. Vi arbetar även med digitala verktyg för att synliggöra hur bilder kan manipuleras och vilken fakta vi faktiskt kan lita på. Digitalisering handlar också om att barn ska förstå hur teknik fungerar, att lösa problem och att någon har sagt åt vår teknik vad den ska göra. Vi arbetar redan i dag med digitalisering i hög utsträckning, men med skärm i liten utsträckning. Vi utgår från OECD:s ”soft skills” som är kognitiva, sociala och kommunikativa förmågor, kritiskt tänkande och samarbete men även förstå tekniken i vårt användande av digitala verktyg.

2. Regeringens nya förslag på minskad användning av digitala verktyg anser jag visar på att regeringen inte har insyn i hur vi arbetar med digitala verktyg i förskolan i dag samt att de inte heller har förtroende för professionerna i förskolan.

Gezim Isufi, rektor Nydala förskolor, Malmö:

1. Vi använder tekniken och digitalt innehåll för att stimulera kreativitet och förståelse. De digitala verktygen fungerar som ett komplement till undervisningen, inte som en ersättning för andra viktiga inslag som lek, fysisk aktivitet eller social interaktion. Jag anser att barnen ska erbjudas olika sätt att uttrycka sig för att stimulera deras fantasi, samarbetsförmåga och kreativitet. Oavsett vilka verktyg man använder så är interaktionen och samspelet centralt, därför är det viktigt att pedagogerna gör medvetna didaktiska val. Användningen ska bidra till en meningsfull lärprocess.

2. Jag ser inte själva skärmtiden i förskolan som ett problem – det avgörande är hur den används. Barnen behöver få lära sig att förhålla sig till tekniken med hjälp av kompetenta pedagoger. Jag anser att diskussionen om skärmtid är viktig, men lösningen ligger inte i att helt utesluta digitala inslag. I stället handlar det om att stärka pedagogernas kompetens och medvetenhet, därför efterlyser jag mer riktad kompetensutveckling. Rektorer och förskollärare bör ha mandat att fatta pedagogiska beslut om hur digitala verktyg ska användas. Jag efterlyser också mer forskning kring de digitala verktygens påverkan på barnens hälsa.