Förslaget: Begränsa vinster från friskolor

LÄS ÄVEN: Friskolor kan få skärpta villkor

LÄS ÄVEN: Förslag om fler skärpta villkor för friskolor: ”På tiden”

Sveriges Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman är försiktigt positiv till förslagen.

- Jag tycker generellt att förslagen verkar intressanta och bör kunna förhindra de värsta avarterna. Det är dock viktigt att regleringen kommer på plats snabbt. Regeringen måste kunna arbeta i samma snabba tempo som när det gällde frågor om skolsäkerhet eller informationsdelning. Det här berör betydligt fler elever, säger hon.

Det var vid en presskonferens på måndagseftermiddagen som Johan Stymne lämnade över delbetänkandet till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L). En presskonferens som Johan Pehrson inledde med orden:

– Börsklippare ska kastas ut med huvudet före.

”Bevis på att systemet behöver stramas upp”

En drastisk formulering men också utredaren Joakim Stymne själv var tydlig med budskapet.

- Det ska vara oattraktivt att driva skolor för den som främst vill sko sig på skolpengen, sade han.

Och även Ann-Charlotte Gavelin Rydman uttrycker sig tydligt.

– Det är obegripligt att det överhuvudtaget behövs lagstiftning för att hindra företag från rovdrift på svenska elever. Det är ett bevis om något på att systemet behöver stramas upp.

Vad är det då man föreslår? Huvudpunkten är att vinstutdelning förbjuds de första fem åren vid en nyetablering av en skola. Även när en huvudman har fått en ny ägare. En möjlighet för tillsynsmyndigheten att förena ett föreläggande om att rätta till brister med ett förbud mot vinstutdelning ska också komma.

Krav på fullständig redovisning

I skolan ska skolpengen användas till skolverksamhet, enligt utredaren. Skolpengen kan givetvis användas för att driva elevens skola. Men en huvudman kan ha många verksamheter: skolor, förskolor och även andra verksamheter. Och huvudmannen är i dag helt fri att styra skolpengen till eventuella andra skolor eller förskolor som drivs av huvudmannen i Sverige eller utomlands. Skolpengen kan även gå till andra verksamheter än skola eller till vinstutdelning. Det vill utredningen rätta till.

Det gör man genom att införa ett krav på att det för varje fristående skola eller förskola ska finnas en fullständig ekonomisk redovisning. Varje skola ska redovisas separat, även i de fall den enskilda huvudmannen driver flera skolor. En resultat- och balansräkning upprättas för varje enskild skola eller förskola. Den skolpeng som hänför sig till var och en av skolans elever tas upp som en intäkt i skolans redovisning. Om förbudet överträds kommer huvudmannen att påföras en kännbar sanktionsavgift.

- Det kommer att krävas en hel del kontroller och administration exempelvis för att följa upp om skolpengen används korrekt. Det finns så klart friskolor som bidrar till innovation och kvalitetsutveckling, men det är viktigt att det blir synligt att systemet även har kostnader, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Fler utredningar påverkar friskolesektorn

Lotta Edholm påminde också om att parallella utredningar kring skolan pågår i olika skeden av hantering som Betygsutredningen och utredningen kring skolpengnormen som också kommer att påverka friskolesektorn.

– Det är ju så att det är friskolesektorn som också står för en stor del av betygsinflationen exempelvis som också ska åtgärdades. Det är en mycket stor förändring av friskolesystemet som är på gång, sade Lotta Edholm.

Reaktionerna från friskolesektorn har varit starka.

– Jag utgår från att friskolorna är positiva till att utredaren försöker säkerställa att skolpengen ska följa eleven. Det är ju ändå för elevernas skull som verksamheten bedrivs, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Men de reaktioner som kommit hittills från har varit långt ifrån positiva.

– Vinstutredningen är ett frontalangrepp på företagsamheten och valfriheten, inte bara i skolan utan i hela välfärden. Den ifrågasätter marknadsekonomins fundament: företagens strävan efter att skapa ett överskott genom att i konkurrens erbjuda varor och tjänster på en marknad, säger Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande.

”Synnerligen dålig idé”

Även Almegas förbundsdirektör Andreas Mörck uttrycker oro för vad förslaget kan komma att innebära.

– Det är dags att lägga ner de verksamheter som inte håller måttet. Men att skjuta med hagelbössa mot Sveriges friskolor, det tycker jag är en synnerligen dålig idé. Det finns en risk att en väl fungerande branschverksamhet faktiskt på sikt behöver läggas ner, säger Andreas Mörck.

Vinstutredningen kommer med sitt slutbetänkande i slutet av 2025 och där kommer ytterligare skärpningar av regelverket enligt. Bland annat när det gäller bedömningen av negativa konsekvenser för kommunen när en enskild huvudman ansöker om att starta en skola. Förslagen ska införas i juli 2027 enligt utredaren.