Här är utredarens förslag om stödinsatser: ”Rektor behöver förplanera”

LÄS ÄVEN: ”Skolan är inte en sjukvårdsinrättning”

LÄS ÄVEN: Fackförbund i gemensam kritik: ”Splittra inte elevhälsan”

Det är i ett delbetänkande ur den pågående utredningen om elevhälsan som Åsa Lundkvist lämnar förslagen.

På en pressträff presenterade hon förändringar som i huvudsak lyder:

• Avskaffa regleringen om extra anpassningar.
• Inför standardiserade tester i läs-, skriv- och matematikutveckling som ska identifiera stödbehov hos elever i åk 1-3, samt vid stadieövergångar. Enligt utredaren ska de fungera som en screening för att ringa in behov av vidare stödinsatser.
• Inför obligatorisk stödundervisning för de elever som behöver, snabbt och utan krav på utredning. Den ska ges skyndsamt och gå att genomföra i mindre grupper, och i vissa fall enskilt. Undervisningen ska bedrivas av behöriga lärare, antingen ämneslärare eller speciallärare. Den ska pågå i max två månader och i högst tre ämnen per termin.
• Stödundervisningen ska utvärderas inom en månad. Finns ytterligare behov ska en utredning inledas.
• Avskaffa garantin för tidiga stödinsatser i åk F-3 och de nationella proven i grundskolans åk 3 och specialskolans åk 4. Utredaren menar att garantin inte är ändamålsenlig och betungande att genomföra, samt att de nationella proven görs alldeles för sent för att kunna användas för att bedöma om stödbehov finns.
• Ta bort att det ska krävas särskilda skäl för att placeras i särskild undervisningsgrupp.
• Anpassad studiegång ska ske i ”absolut sista hand”, när allt annat prövats.

”Försökt anpassa i för stor omfattning”

Skolminister Lotta Edholm (L) och Åsa Lundkvist lyfter att man ser att stödet idag sätts in alldeles för sent, och att de extra anpassningarna fördröjer utredningar om särskilt stöd. 

– Det är ett stort svek mot de elever som går igenom grundskolan utan att få det stöd han eller hon behöver, säger Lotta Edholm.

Åsa Lundkvist säger att de i utredningen sett ”tydliga tecken på att stödet sätts in för sent och är otillräckligt”. Liksom Lotta Edholm pekar hon på att de extra anpassningarna också inneburit en administrativ tyngd för lärarna, som ofta arbetar ensamma med att anpassa undervisningen för en stor mängd elever.

– Genom att det i lagstiftning i dag står att en utredning om särskilt stöd ska inledas om man inte har gjort extra anpassningar, så har det fördröjt utredningar eftersom man försökt extra anpassa i för stor omfattning och under för lång tid, säger Åsa Lundkvist.

Därför föreslår man alltså ett avskaffande av de extra anpassningarna. I stället vill man se en screening av elevers kunskaper och utveckling genom regelbundna kunskapstester – standardiserade prov. Vid behov ska en intensiv stödundervisning skyndsamt sättas in.

– Det ska inte ta mer än en lektion för att genomföra testen och det ska vara lätt att bedöma om elever har stödbehov som inte upptäckts tidigare, säger Åsa Lundkvist.

”Rektor behöver förplanera”

Utredningen pekar ut lärare som den som ska bedöma om behovet av stödundervisning finns och informera rektor. 

– Rektor ska i sin tur organisera stödundervisningen så fort läraren identifierat att behovet finns. Det ska sättas in skyndsamt, och det betyder att rektor behöver förplanera och organisera möjligheterna så att de snabba undervisningsinsatserna kan göras, säger Åsa Lundkvist.

För rektors del innebär det ett arbete som ska förplaneras – men det ska också gå att införa ytterligare stödundervisning under läsåret vid behov.

Åsa Lundkvist föreslår också förtydliganden kring särskilt stöd, som man vill ska leda till att behovsutredningar görs tidigare. Hon lyfter fram att det är elevens behov, och inte de organisatoriska förutsättningarna som ska styra hur stödet ges.

En del i det är att förtydliga vem som ska identifiera behoven.

– Lärare eller mentor ska anmäla till rektor att utredning behöver inledas. När det gäller utredningen ska speciallärare och specialpedagog ingå, och elevhälsan om man ser att behov finns, säger Åsa Lundkvist.

Sveriges Skolledare: ”Väcker frågor”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, menar efter pressträffen att förslaget om att läraren ska äga beslutet väcker en del frågor. 

– Utredaren verkar föreslå något som lärarfacken tidigare kallade ”remissrätt” för lärare, det vill säga att det är lärare som äger beslutet att bestämma att en elev inte kan följa den ordinarie undervisningen utan behöver stöd utanför klassrummet. En sådan ordning väcker en del frågor om vem som ska ta ansvar för en skolas budget, säger hon.

Hon ser att det kan innebära vissa problem för rektorer i planeringen av resurser. 

– Att hålla en organisation redo för att skyndsamt kunna ta om hand elever som bedöms behöva stöd utanför klassrummet kommer att kräva att resurser hålls inne för det syftet. Det kan vara bra, men också upplevas som ineffektivt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Samtidigt konstaterar hon att det ”inte är svårt att ställa sig bakom utredarens analys att skolan behöver bli bättre på att ge de elever som behöver rätt stöd för att nå utbildningens mål.”

”Risk för ökad elevsortering”

Men utan rätt finansiering har hon svårt att se att de nya förslagen gör skillnad.

– Många initiativ har lagts för att komma till rätta med denna problematik under årens lopp. Utredaren gör bedömningen att varken garantin för tidiga insatser eller regleringen av extra anpassningar har fungerat på avsett sätt. Jag vill inte bli cynisk, men jag kan inte se vad det är som gör att de nu presenterade förslagen om standardiserade tester har större möjligheter att göra någon reell skillnad om finansieringssystemet i övrigt inte ändras?

Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser samtidigt med viss oro på förslaget att ändra formuleringen kring särskild undervisningsgrupp, så att det inte längre ska krävas särskilda skäl för att fatta beslut om en sådan placering.

– Naturligtvis ska inte regler förhindra de beslut som är bäst för den enskilda eleven, men jag är ändå orolig för att vi då skulle öppna för olyckliga incitament som i förlängningen leder mot ökad elevsortering. Särskilt i kombination med den marknadslogik skolan fortfarande verkar i, säger hon.