Klart: Sveriges Skolledare inleder förhandlingar med Almega utbildning

LÄS ÄVEN: Här är skolledarnas krav inför avtalsrörelsen 2025

Almega utbildning är arbetsgivareorganisation inom den fristående sektorn, och har omkring 900 medlemmar – bestående av fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.

Sedan Sveriges Skolledare bildades 2023 har samtal pågått om ett att inleda avtalsförhandlingar inom privat sektor (läs mer i faktaruta). Nu sätter sig till sist parterna vid förhandlingsbordet med Almega utbildning, som bildades 2024. Skolledarna gör det tillsammans med Akademikerförbundet SSR, där Sveriges Skolledare blir kontaktförbund.

Betydelsen av ett avtal med Almega utbildning är stort, säger Maria Andrén Bergström, förbundsdirektör.

 – Först av allt när det gäller Sveriges Skolledares mål som vi satte när vi bildades i januari 2023, att vi skulle företräda medlemmarna fullt ut inom alla branschområden, säger hon.

Partsställning på samtliga avtalsområden

Maria Andrén Bergström konstaterar att sista pusselbiten nu är på plats i och med Almega utbildning. 

– Vi har konstaterat att vi inte har kunnat ha inflytande över avtalen och företräda medlemmarna fullt ut hos de huvudmän som omfattas av Almega utbildnings avtal, säger hon.

Sveriges Skolledare får nu partsställning inom alla områden där medlemmarna finns. Till exempel: 

• SKR:s och Sobonas avtal för medlemmar inom kommun och region.
• Saco-S för medlemmar inom statlig verksamhet.
• Arbetsgivaralliansens avtal för utbildning och folkbildning där skolledare inom t ex folkhögskolan är verksamma. Sedan 1 januari 2025 är Sveriges Skolledare största part och kontaktförbund på området.
• Fremias avtal för förskolor, skolor och fritidshem där skolledare inom till exempel kooperativ finns.
• Svenska kyrkans avtal för tjänstemän inklusive skolledare.

Och så Almega utbildning för medlemmar som arbetar inom privat sektor.

– Vi ökar i antalet medlemmar som arbetar inom privat sektor, och många arbetar inom verksamheter som är medlemmar i Almega utbildning. Våra riksföreningar för Academedia, IES och Edukatus (tidigare Thoréngruppen) har varit kloka dialogpartners, men vi har inte suttit med vid förhandlingsbordet och kunnat påverka medlemmarnas villkor förrän nu, säger Maria Andrén Bergström.

Vilka frågor kommer ni framför allt att driva i förhandlingarna?

– Våra yrkanden kommer i stor mån synkas med de andra förbunden inom parten Akademikerförbunden (läs mer i faktaruta). Vi har inte påbörjat arbetet kring yrkanden, men en kvalificerad gissning är att de ligger nära de yrkanden vi har på samtliga områden; konkurrenskraftiga löner, lön för utfört uppdrag, arbetsmiljö, ett hållbart arbetsliv och rätt förutsättningar för att kunna utföra jobbet.

Målet: Avtal klart i höst

Troligtvis kommer parterna att växla yrkanden innan sommaren, med målet att det nya avtalet ska träda i kraft 1 september 2025. 

Hur kommer medlemmarna märka av att ni har partsställning även inom privat sektor?

 – Vi kan tala för att vi är en fullvärdig part inom samtliga avtalsområden och kan ha inflytande över våra medlemmars villkor, oavsett om de arbetar inom ideell, statlig, kommunal eller fristående sektor. Det har varit vårt mål sedan Sveriges Skolledare bildades, och i slutändan handlar det om en likvärdighet i företrädarskapet. Vi blir ett starkt fack- och professionsförbund.

Hur avtalet ska se ut kommer alltså förhandlas fram under våren och sommaren 2025.

Daniel Andersson är förhandlingschef på Almega utbildning. Även han säger att de har haft som mål att förhandla fram ett kollektivavtal för Sveriges Skolledares medlemmar.

– Vi ser det som positivt och naturligt att de har partsställning gentemot oss. Det är en väldigt viktig grupp för branschen i stort. Att Sveriges Skolledare och Akademikerförbundet SSR ska vara företrädda och ha avtalspartsställning har vi sett som ett mål under ganska lång tid. Vi har fört diskussioner på olika nivåer för att nå fram dit, säger Daniel Andersson.

Vad ser du som de viktigaste frågorna för er att komma överens om?

– Vi tycker det är viktigt att vi hittar ett branschanpassat och väl avvägt kollektivavtal, som passar för den här kategorin. Skolledarna är ett renodlat chefsförbund och vi vill gärna ha ett kollektivavtal som speglar förhållandet och positionen de har i företagen, samtidigt som avtalet i andra delar ska kunna tillämpas på Akademikerförbundet SSR:s kategorier.  

Diskussioner om löneavtalet

Det har förts diskussioner om till exempel hur löneavtalet ska byggas upp.

– Det vi diskuterat med skolledarna hittills, som båda parter ser som viktigt i ett framtida kollektivavtal, är ett löneavtal som faktiskt speglar den position som rektorn har i verksamheten, säger Daniel Andersson.

Han beskriver skolledare som en grupp som är insatt i arbetsgivarfrågor, och där arbetsgivare och medarbetare ofta kan komma överens om enskilda anställningsvillkor direkt mellan parterna.  

Det kollektivavtal som tas fram ska också balanseras för att kunna passa de övriga akademikergrupper som ska träffas av det. Inriktningen på avtalet tecknas av 13 olika förbund inom förhandlingskartellen Akademikerförbunden inom tjänster och handel (se mer i faktaruta). 

– Ser man till exempel till rektor så är den i allra högsta grad involverad i företagets ekonomi, budget och löneprocess, därför blir det viktigt att hitta en process som fungerar för chefen som är ytterst ansvarig, säger Daniel Andersson och fortsätter:

– Vi ska ha en öppen och transparent diskussion om lön, förväntningar och utrymme även för chefer. Om det är något som rektorn kan påverka så är det skolans slutliga utfall, både vad gäller ledarskap och resultat. Det ska kunna synas i en bra löneprocess.

Arbetsmiljö viktig fråga

Samtidigt finns arbetsmiljömässiga utmaningar för många skolledare runt om i landet.

Nyligen publicerades ny forskning från Umeå universitet som visar att skolledare framför allt lämnar sina jobb på grund av arbetsmiljöfaktorer och organisation.

Vad vill ni från arbetsgivarsidan göra för att förbättra för skolledare som är anställda av era medlemmar?

– Det är en jätteviktig fråga, och det finns säkert många projekt där vi kan kroka arm som parter för att lösa de utmaningar som finns. Det handlar dels om att jobba med arbetsmiljön, dels om olika lättnader för skolledare i form av minskad administration och minskade krav som ställs på skolan, säger Daniel Andersson.

Han säger vidare att de kan se över frågor som kan skjutas åt annat håll, för att freda rektorsuppdraget.

– Så att skolledare rikta in sig på att vara just skolledare med ansvar för den pedagogiska kvaliteten. Det finns mycket vi kan göra med gemensam röst i de här frågorna, säger Daniel Andersson.