Efter Northvolts konkurs – så påverkas skolorna i Skellefteå

LÄS ÄVEN: Fem år sedan covidutbrottet på Kågeskolan: ”Värsta kris jag varit med om”

LÄS ÄVEN: Svår ekvation när barngrupperna minskar

Den 12 mars 2025 kom dråpslaget. Northvolt försattes i konkurs med tiotals miljarder i skulder. Framtiden är oviss kring vad som ska hända med den gigantiska batterifabriken. Totalt 5 000 anställda inom Northvolt riskerar att förlora sina arbeten varav 3 000 i Skellefteå om inte en ny ägare tar över. Anställda har rest från världens alla hörn för att arbeta på batterifabriken – en del har hela sin familj med sig.

Kågeskolan är den skola i kommunen som tagit emot flest elever vars föräldrar har kommit till Sverige för att arbeta på Northvolt.

– Beskedet kändes tungt för oss alla. Vi har en relation till eleverna som går hos oss. Jag har inte fått föräldrarnas reaktioner ännu och vet därför inte vilka familjer som är drabbade och vilka val de kommer att göra, säger Linda Holmqvist, rektor på Kågeskolan, när Skolledaren pratar med henne på telefon efter beskedet.

Två veckor innan konkursansökan lämnades in besökte Skolledaren Skellefteå för att ta reda på hur det redan då osäkra läget kring företaget påverkat skolan. Vi ville få en inblick i hur man planerar en skol- och förskoleverksamhet där man inte vet om det kommer massor av nya elever eller inga alls.

”Frågan var hur många elever som skulle rymmas i vår redan trångbodda skola”, säger Kågeskolans rektor Linda Holmqvist, om svårigheterna att planera efter de svängande befolkningsprognoserna i Skellefteå. Foto: Ola Westerberg

Svårt att planera

Vi backar tillbaka i tiden till vårt besök på Kågeskolan, som ligger en mil norr om Skellefteå. Linda Holmqvist bjuder på kaffe och smörgås i ett konferensrum. Biträdande rektor Anders Grundström och grundskolechef Henrik Bolin ansluter lite senare.

Tillsammans med sina medarbetare har Linda Holmqvist haft ett minst sagt turbulent år. Totalt har 53 nya elever med 16 olika modersmål börjat på skolan. Hälften började direkt vid starten på höstterminen 2023.

– Det byggdes lägenheter i Kåge­området, men de första lägenheterna som släpptes var inte så stora så jag tänkte inte att familjer skulle flytta dit, säger Linda Holmqvist.

Hon bor själv i området Ursviken och har sett hur den enorma fabriken växt fram där. Under den första byggtiden var det framför allt tusentals ensamstående män som kom till Skellefteå och bodde i enorma barack­byggen i närheten av fabriksbygget.

Kommunen hade inte räknat med att det skulle bli en stor tillströmning av elever till den redan trånga Kågeskolan. Man hade satsat på nya klasser på den centralt belägna Floraskolan där eleverna erbjöds undervisning på engelska utifrån svensk läroplan. Man räknade också med att elever skulle börja på skolor som låg närmare fabriken i Ursviken och Skelleftehamn. Men familjerna gjorde helt andra val.

– Våra prognoser spräcktes. Föräldrarna bosatte sig väldigt koncentrerat kring vissa skolenheter i närområden utanför staden. Det handlade främst om var det fanns tillgång till bostäder och det har varit enorma problem att hänga med i bostadsbyggandet i centrala Skellefteå. I Kåge blev flera nybyggen klara och då bosatte sig många där, säger Henrik Bolin.

Så skiftar befolkningsmängden i Skellefteå med Northvolts konkurs. Bild ur Skolledaren nr 4. När tidningen skickades till tryck stod det klart att cirka 1700 anställda, varav 1200 i Skellefteå, av totalt 5000 anställda i världen behåller jobbet. Foto: Ola Westerberg

Fler flyttade till Kåge under sommaren

Under våren 2023 började de första föräldrarna att dyka upp på Kågeskolan. De undrade hur man fick plats på skolan och hur sökprocessen gick till. Några elever började redan i maj 2023.

Linda Holmqvist insåg att hon varken hade en anställd SVA-lärare, arbetsmaterial eller skolbänkar i tillräcklig omfattning om det skulle komma många elever till hösten.

– Jag hade panik innan jag gick på semester. Det var allt från organisations­frågor till rent praktiska saker som snurrade i mitt huvud. Frågan var hur många elever som skulle rymmas i vår redan trångbodda skola, säger Linda Holmqvist.

Det fanns inte heller en massa arbetslösa lärare i kommunen. Men som tur var hade hon en mellanstadielärare på skolan som utbildat sig och fått examensbevis i svenska som andraspråk. Linda Holmqvist erbjöd henne en tjänst som SVA-lärare. Hon undersökte vilka avtal som gällde för att köpa in bänkar och hur fort de kunde vara på plats. Ett 20-tal gamla bänkar fick tas till heder igen. Och lite arbetsmaterial hann beställas innan sommaren.

Efter semestern i början av augusti låg datasystemet nere. När det gick i gång insåg Linda Holmqvist att ännu fler elever hade flyttat till Kåge under sommaren och som nu skulle beredas plats på skolan. Majoriteten av eleverna var i låg- eller mellan­stadieåldern.

”Fick sänka ribban”

Anders Grundström, biträdande rektor, säger att även om i princip alla elever talade engelska så hade man nu många modersmål på skolan som man aldrig haft tidigare, som yoruba, urdu, tamil, uiguriska, tigrinska och georgiska. Ett fåtal av eleverna som kom var högstadieelever.

– Det gick ändå bra på högstadiet att slussa in de flesta, även om det fanns elever som hade lite svårare att komma in i gemenskapen på grund av språket. Det är så mycket som kretsar kring att ”hänga” och prata i den åldern till skillnad från yngre elever som kan leka tillsammans utan att tala så mycket.

De som gick i motsvarande åk 5 och uppåt i hemlandet fick först börja på kommunens centrala mottagningsenhet för flerspråkighet, Ankomsten, i åtta veckor (läs mer i faktaruta). Men majoriteten av eleverna kom direkt till Kågeskolan.

– Vi hade inte kapacitet att göra så grundliga inskrivningssamtal som vi gjort med de första eleverna på våren. Vi fick sänka ribban för att eleverna skulle komma ut i undervisningen, säger Linda Holmqvist.

Biträdande rektor Anders Grundström och Linda Holmqvist berättar om hur det var att ta emot eleverna och dera familjer som flyttat till Skellefteå för fabrikens skull. ”Det gick ändå bra på högstadiet att slussa in de flesta”, säger Anders Grundström. Foto: Ola Westerberg

”Oftast god skolbakgrund”

Hon var rektor på skolan under flykting­krisen, för tio år sedan, då det fanns ett migrationsboende nära skolan. Hon trodde att hennes erfarenhet från den tiden skulle göra det lätt att ta emot de nya eleverna. Men mottagandet av elever med koppling till Northvolt skiljer sig markant.

2015 hade hon ett par anställda SVA-lärare som skötte stor del av undervisningen med elever som talade olika språk och med en varierande skolbakgrund. Fokus låg på svenskan för att eleverna skulle kunna lära sig andra ämnen.

– Eleverna som har kommit nu har oftast en god skolbakgrund. De har ett gemensamt språk i engelskan som de använder för att kommunicera med andra elever och lärare. Föräldrarna är ofta högutbildade och ställer krav. De undrar varför deras barn ska lära sig ämnen som slöjd eller SO-ämnen, och vill att de ska ha fler timmar med NO-ämnen, matematik och språk, säger Linda Holmqvist.

Försökte motverka ”vi och dom”-känsla

Eleverna själva var stressade, och upplevde att kamraterna i hemländerna lärde sig mer. Därför höll lärarna inledningsvis genomgångar både på svenska och engelska. För att eleverna skulle kunna översätta snabbt via Google skaffade skolan, som annars är mobilfri, in lärplattor enbart för översättning.

En del elever hade inte fått undervisning i stora klasser tidigare och vissa hade haft privata lärare. De var vana vid att resa runt tillsammans med sina föräldrar som haft projektanställningar på olika företag i världen. De tydde sig till varandra och kände en trygghet när de hittade likheter i varandras liv.

– Det är en häftig känsla att gå i korridoren och höra alla nyanser av engelska, särskilt när de små barnen pratar, säger Linda Holmqvist.

Nackdelen med engelskan bland de utlandsfödda eleverna var till en början att det blev lite av ett ”vi och dom” i klasserna, förklarar Linda Holmqvist. Och att motivationen att lära sig svenska inte blev lika stor. Men föräldrarna hade valt att sätta dem i en svensk skola för att de ville att barnen skulle lära sig svenska, få kompisar och kunna ta del av samhället.

– Vi skapade kompisgrupper och faddrar för att försöka överbrygga. Men det var en utmaning, för varje gång det kom en ny elev blev det en ny gruppdynamik, säger Linda Holmqvist.

Svajigt sedan oktober 2024

Samtidigt som eleverna fortsatte strömma in på Kågeskolan under hösten 2024 började det bli oroligt kring anställningarna på Northvolt. Redan i september kom varsel om uppsägningar och i oktober sades 800 personer upp. Och sedan dess har läget varit svajigt.

– Många föräldrar har hoppats att problemen på Northvolt ska lösa sig. En del familjer har åkt hem, vissa har fått arbete på företag på andra orter dit de veckopendlar. En del har åkt för att förnya visum eller har sagt att de bara ska till hemlandet och hälsa på. De ville inte säga att de flyttat eftersom de visste att skolan är full, så vi har fått spåra dem för att kunna avsluta dem som elever på skolan. Andra har kommit till mitt kontor och vädjat om att deras barn ska få behålla sina platser. Men det går ju inte hur länge som helst, säger hon.

Henrik Bolin, grundskolechef, konstaterar att det är svårt att göra korrekta bedömningar av konsekvenserna för skolorna efter Northvoltkonkursen. Han menar att de behöver ha en viss osäkerhetstolerans i planeringen. Foto: Ola Westerberg

Framtiden oviss

Flera elever har inte kunnat göra riktiga avslut i sin klass eftersom många har lämnat hastigt. I januari 2025 varslades ytterligare 90 anställda innan konkursen för Northvolt var ett faktum. I dagsläget har 15 elever redan hunnit sluta på skolan av de 53 som börjat. Och fler elever kommer troligen att sluta på förskolorna och skolorna i Skellefteå.

Henrik Bolin vet inte exakt hur många elever av kommunens 8  100 grund­skole­elever som har föräldrar som arbetar åt Northvolt i de kommunala eller fristående skolorna i Skellefteå.

– Jag bedömer att det handlar om ett par hundra elever, säger han.

Men den stadiga tillväxten av invånare som pågått sedan företagets etablering har nu mattats av och framtiden är oviss efter konkursen.

Osäkerhetstolerans krävs

Skellefteå kommun försöker behålla arbetskraft genom att erbjuda redan uppsagda en niomånaderstjänst inom olika förvaltningar där de samtidigt läser svenska på 25 procent. Konkursförvaltaren försöker hitta intressenter som kan ta över fabriken. Utifrån det osäkra läget försöker skolchefen Henrik Bolin nu att navigera vidare.

– Den står ju här, den enorma batterifabriken strax utanför centrala Skellefteå. För mig känns det helt omöjligt att tänka att den bara ska stå tom och att ingen ska ta över den och driva någonting där. Men framtiden får väl utvisa.

Han konstaterar att allt går så snabbt och om man som han försöker vara före i sina prognoser så är man ofta före på fel ställen. Så det gäller att ha en viss osäkerhets­tolerans i en samhällsomvandling.

– Vi får försöka att både gasa och bromsa i våra verksamheter beroende på vad som nu händer, säger Henrik Bolin.

Kågeskolan

Antal elever: 528. Totalt 101 av skolans elever, i åk 4 och 5, är tillfälligt utlokaliserade till annan skola efter en brand.

Rektorsområdet: I Kåge rektorsområde ingår också Kusmarksskolan med 60 elever och Ersmarksskolan med 120 elever. Alla tre skolorna har fritidshem. I rektorsområdet ingår även fritidshemmet Sandfors med 18 elever.

Anställda: Totalt cirka 70 anställda på Kåge­skolan. Tillsammans med skolorna i Ersmark och Kusmark har rektorn över 100 anställda.

Biträdande: På Kågeskolan är Anders Grundström och Malin Staffansson biträdande rektorer. Karolina Kågström är biträdande rektor på Ersmark,  Kusmark och på fritidshemmet Sandfors.

På Kågeskolan arbetar: lärare, en skolsköterska, en kurator, en syv, tre special­pedagoger, en speciallärare, en administratör, en skol­tekniker, två projektanställda som bland annat arbetar med skolnärvaro.

 

Så fungerar mottagningsenheten Ankomsten

• Skellefteå kommun har en kommunal mottagningsenhet för helt nyanlända elever från åk 5 och uppåt som heter Ankomsten. Yngre elever eller de som tidigare gått en tid i en svensk skola går direkt ut i skolorna.
• Ola Junkka, enhetschef för centrum för flerspråkighet, är chef över Ankomsten.
• Man har i snitt tagit emot ett drygt 50-tal elever varje år utom under flyktingkrisen då man tog emot 126 barn under 2016.
• Ankomsten och modersmålsenheten har i dagsläget 47 anställda varav merparten, 43, är modersmålslärare i olika språk. Många av lärarna bor runt om i Sverige och undervisar på distans eftersom kompetensen saknas i Skellefteå.
• Här går eleverna max åtta veckor innan de blir skolplacerade. Eleverna kartläggs med hjälp av Skolverkets material 1 och 2. Kartläggningarna är omfattande och hjälper skolorna att avgöra om eleverna har ålders­adekvat kunskap och i vilken klass de kan placeras i.
• Eleverna får också följa ett åtta veckor långt program där de lär sig lite skolsvenska och hur det svenska skolsystemet fungerar.
• På grund av de politiska förändringarna i Sverige har Skellefteå kommun gått från att 90 procent av de nyanlända varit asyl- eller kvotinvandring och 10 procent arbetskrafts- och ”kärleks­invandring” till det omvända. I dag är 2–3 procent asylinvandring, 5 procent kvotflyktingar och resten arbetskraftsinvandring.