Hoppa till huvudinnehåll

”Det är rektorn som vet vad eleverna behöver”

Malin Rimmö. Foto: Johan Axelsson

Malin Rimmö byter jobb från Hansåkersskolan, där hon blev rikskänd efter att ha satt ner foten mot besparingar. Beslutet att sluta har inget med det att göra, snarare blev dialogen med huvudmannen bättre, menar hon. Foto: Johan Axelsson

Teman Var supertydliga mot huvudmannen med vad som krävs. Det är de som har ansvaret för verksamheten. Det rådet ger Malin Rimmö, rektor på Hansåkerskolan i Ragunda kommun som blev rikskänd när hon vägrade följa budgeten med hänvisning till elevernas bästa.

Håkan Söderberg. Foto: Filippa Ljung

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2025-05-20 12:49

Tema: Budgetens etiska rävsax

Skolledare ska sätta barns, elevers och folkhögskoledeltagares bästa i främsta rummet. Det slår skolledarnas yrkesetik fast.

Samtidigt tvingas många rektorer till det motsatta på grund av nedskärningar. Det sätter ljuset på den etiska stress det kan orsaka bland skolledare. 

Läs alla delar i temat här: 

6 av 10 rektorer tvingas fatta beslut som de vet drabbar barn och elever

Skolministern: ”Jag ser allvarligt på rektorernas vittnesmål”

Här är de yrkesetiska riktlinjerna för skolledare

Så påverkas skolledare av etisk stress

”Det är rektorn som vet vad eleverna behöver”

Hennes agerande i Ragunda har också gett resultat.

– Jag tycker dialogen med huvudmannen har blivit mycket bättre och vi fick också ett extra anslag för året. Men verksamheten fortsätter hela tiden och man måste fortsätta att värna elevernas intressen som är vårt kärnuppdrag, säger hon.

Hon pekade på att anledningen till hennes vägran att följa budget var att hon är den som tillsätter stöd utifrån elevernas behov. Hon hamnade i en situation där budgeten måste dras över. Hon kunde inte heller få något skriftligt intyg på att hon fick bryta mot skollagen eller arbetsmiljölagen och valde då att följa lagar och föreskrifter. Just att vara tydlig är något som Malin Rimmö lyfter på frågan om hon har några råd till andra.

– Det är rektorn som vet vad eleverna behöver och vad som behövs för att följa exempelvis skollagens skrivelser. Det gäller att vara tydlig med vilka konsekvenser olika beslut får, inte vara för allmän eller bara uttrycka oro. Så klart att besparingar måste göras ibland men det måste vara sådant som inte drabbar elever, vi får inte glömma att de är vårt kärnuppdrag. Så en tydlig dialog med huvudmannen är oerhört viktigt, säger hon.

”Många skolor saknar tydlig dialog”

När hon ser till Sverige som helhet tycker hon att utvecklingen är oroande.

– Det är många skolor som har det svårt och saknar en tydlig dialog med sina huvudmän. Många blir helt enkelt inte trodda. Man ska lyssna på professionen, det är vi som vet vad som behövs, säger hon.

Sveriges Skolledare har föreslagit en Lex Edico, ett rapporteringsverktyg för att komma till rätta med identifierade brister och risker.

– Det är bra och kan vara något att hänvisa till, säger Malin Rimmö.

Själv är hon på väg att byta rektorsjobb. Från den 1 augusti blir hon rektor på Norra Skolan i Östersund, ett lågstadium. Det har inget att göra med hennes situation i Ragunda säger hon med bestämdhet.

– Nej, inte alls. Jag har jobbat i åtta år här och det har varit mitt första rektorsjobb. Så jag tycker att det är roligt att byta och det blir förhoppningsvis utvecklande att jobba på en ny skola, säger hon.

Huvudmannen är Östersunds kommun. De vågade anställa dig i alla fall?

– Ja, tydligen. De vet ju vem jag är. Men jag tror det blir bra. Man vet ju aldrig hur det är förrän man börjar jobba på riktigt. Det ska bli spännande, säger hon.

Rekrytering av en ny rektor i Ragunda pågår.

Rektorskollegor och lärare hörde av sig

Det var i slutet av 2023 som Malin Rimmö hamnade i hetluften i den svenska skoldebatten. Det började här i Skolledaren. Hon svarade på en enkätfråga i tidningen om hur hon prioriterade ekonomin i sin verksamhet. Svaret var att hon vägrade att följa kommunens budget. Någon lade ut hennes svar i sociala medier och det fick stor spridning. Snart hörde SVT, SR, Svenska Dagbladet och många andra av sig.

”Jag bara uttryckte hur jag tänkte. Jag kunde inte göra mer nerdragningar utan att det drabbar enskilda elever och lärarnas arbetsmiljö”, sa hon till Skolledaren då.

Många rektorskollegor och lärare hörde sig, de flesta med hejarop och stöd.

– Det var skolledare och lärare som hörde av sig. Men allra mest kom röster från vårdnadshavare som ofta har ett annat perspektiv än vi yrkesverksamma, säger hon nu.

Hon ångrar inte att hon svarade på enkäten i Skolledaren. Debatten om rektorernas svåra balansgång mellan krav och resurser har lyfts upp på agendan över hela Sverige och hon har varit en del i det.

Fler nyheter

Hämtar fler