Hoppa till huvudinnehåll

Så arbetar Gotlands skolledare för höjda löner

Luis Barnes är rektor på Wisbygymnasiet och ordförande för Sveriges Skolledare på Gotland. Foto: Privat/Arkiv

Luis Barnes är rektor på Wisbygymnasiet och ordförande för Sveriges Skolledare på Gotland. Foto: Privat/Arkiv

Löneökning På ett år gick Gotland från den sämsta till den bästa löneutvecklingen för skolledare i Sverige. Nu hoppas Luis Barnes, rektor och ordförande för Sveriges Skolledare på Gotland att den gynnsamma utvecklingen ska fortsätta.
– Att vi skapat en partsgemensam grupp har gjort förutsättningarna bättre, säger han.

Håkan Söderberg. Foto: Filippa Ljung

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2025-05-14 08:47

LÄS ÄVEN: Från bäst till sämst – så vände Gotland löneutvecklingen

LÄS ÄVEN: Här är kommunen med bäst löneutveckling för rektorer

Med 5,6 procent mot medellöneutvecklingens 4,3 procent hade länet Gotland 2024 den bästa utvecklingen i Sverige för skolledare. 2023 hade man den sämsta utvecklingen med 2,6 procent mot 3,8 procent. Ett klart trendbrott som man nu har gott hopp om att det ska kunna fortsätta.

– I den partsgemsamma gruppen med regionen kan vi lyfta löneutvecklingen men också andra frågor kring arbetsvillkoren för skolledare. Hur det ser ut kommer inte som någon överraskning dagen innan man sätter sig vid förhandlingsbordet. Det känns också som att vi har en starkare position sedan vi slogs samman till Sveriges Skolledare. Tidigare var vi ungefär 50–50 medlemmar i de två olika förbunden, säger Luis Barnes.

Biträdande rektorer i fokus i år

En av de frågor man fokuserar på i gruppen i år är biträdande rektorer. En del i det är det så kallade ansvarsavståndet.

– Vi har sett att förstelärare ofta har en mer gynnsam löneutveckling än biträdande rektorer. Då är det enklare att bli förstelärare än att ta steget upp och bli skolledare med ett större ansvar. Det är något vi kommer att titta på rektorsområde för rektorsområde En del områden har ju bara en rektor, men vissa har också biträdande rektorer.

Man ska inte heller gömma att löneutvecklingen på Gotland utgår från en låg nivå. Jämfört med riket ligger skolledarnas löner 6000–7000 kronor lägre än kollegor i andra län.

– Det är svårt att säga exakt vad det beror på. Men Gotland är ju speciellt eftersom det ligger på en ö och de som bor här eller flyttar hit har valt att leva i den miljö som finns här. Vi har inte heller några grannkommuner som det är lätt att flytta till för att förändra löneläget, säger han.

”Svårt att matcha fastlandets lönenivå”

Det har också tidigare varit svårt att rekrytera nya skolledare från fastlandet och nu väntar en generationsväxling runt hörnet.

– Just nu ser det ändå ganska bra ut. Vi har många på 55 plus men de har ändå ett antal år kvar i yrket. Och när det gäller biträdande rektor är de ganska unga. Men det är klart att för unga par som vill flytta är det svårt att matcha den lönenivå som fastlandet har, säger han.

Kommer det gotländska skolledarlönerna någonsin att komma ifatt övriga Sverige?

– Det är en svår fråga. Jag tror kanske inte det men hoppas. Vi måste hela tiden jobba för en bra löneutveckling, Och den partsgemensamma gruppen är ett viktigt steg på vägen, säger Luis Barnes.

Demografiförändringarna påverkar

Den 22 maj är den första sittningen inför den kommande lönerörelsen.

Det finns också andra utmaningar som väntar de kommande åren. En av dem är demografiska faktorer. Det föds betydligt färre barn i Sverige, det gäller också Gotland.

– Den utmaningen är mer akut. En skola har redan lagts ner. Även det här kommer vi att titta på tillsammans, rektorsområde för rektorsområde, säger han.

Men det finns också visst hopp att den demografiska situationen ska kunna ändras. Exempelvis gör Gotlands strategiska position att det kan komma att satsas en del på det svenska försvaret här några år framåt.

– Vi hoppas det kan locka hit folk, säger Luis Barnes.

Fler nyheter

Sveriges Skolledare ska ta fram en krigsstadga

Sveriges Skolledare Förbundsråd: Sveriges Skolledare ska gå vidare med framtagandet av en kris- och krigsstadga och ta fram ett ställningstagande kring säkerhet och trygghet i skolan.

Hämtar fler