Hoppa till huvudinnehåll

Sex av tio rektorer tvingas till nedskärningar som drabbar eleverna

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Illustration/foto: Björn Öberg/Oskar Omne

59 procent av skolledare i kommunala grundskolan uppger att de tvingats till den typen av nedskärningar. ”Det är något som är allvarligt fel när rektorer tvingas fatta beslut som de själva vet skadar elevernas möjligheter att lyckas i skolan”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. Illustration/foto: Björn Öberg/Oskar Omne

Teman Majoriteten av landets kommuner fortsätter stå inför nedskärningar under 2025. Samtidigt kan Skolledaren presentera vilka konsekvenser det får för barn, elever och personal. Nya siffror visar att 6 av 10 skolledare i den kommunala grundskolan tvingats till budgetmässiga inskränkningar – som på ett uppenbart sätt påverkat elevernas möjligheter att nå målen för sin utbildning.

Publicerad: 2025-05-20 06:59

Text: Håkan Söderberg/Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Skolministern: ”Jag ser allvarligt på skolledarnas vittnesmål” 

LÄS ÄVEN: Här är skolledarnas yrkesetiska riktlinjer

I många år har rapporterna duggat tätt om de besparingar som drabbar skolans område, och vilka konsekvenser det får. Även 2025 står majoriteten av landets kommuner för nedskärningar. Linnea Lindquist, skolledare och debattör som varje år granskar samtliga kommunala skolbudgetar, ser att minskade barnkullar är en stor bov – och att underskottet från de senaste åren hänger kvar.

Skolledaren kan nu med nya siffror visa på konsekvenserna det får.

45 procent av landets skolledare inom alla skolformer och verksamhetsformer uppger i Sveriges Skolledares löneenkät att de under 2024 tvingades ”genomföra budgetmässiga inskränkningar som på ett uppenbart sätt påverkat elevernas möjligheter att nå målen för sin utbildning”.

För rektorer inom den kommunala grundskolan är siffran ännu högre – 59 procent uppger att de tvingats till den typen av nedskärningar.

– Det är något som är allvarligt fel när rektorer tvingas fatta beslut som de själva vet skadar elevernas möjligheter att lyckas i skolan – och ändå inte får några verktyg att förändra det, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

I kommunala förskolan är det 46 procent som svarar ja på frågan.

Exempel på sådant som rektorer tvingas skära in på är:

  • Resurspersoner för elever i behov.
  • Undervisning i mindre grupp för elever som är i behov av det.
  • Legitimerade lärare, och därmed i stället fler olegitimerade och med kortare kontrakt.
  • Lokalfrågor, vilket leder till sämre utrustade skolor med sämre förutsättningar för gott lärande.
  • Möjligheterna för elevhälsans yrkesgrupper att arbeta med elever.

”Ökade krav utan motsvarande resurser”

Därtill kommer, enligt Sveriges Skolledare, mindre utrymme för lärarna att ta ansvar för interpersonella kontakter med barn och elever, när undervisningstiden per lärare blir högre. För förskolans del vittnar man om konsekvenser som mindre strukturerad undervisning när personalstyrkan krymper. Och för rektors egen del minskar tiden till ett nära, pedagogiskt ledarskap – och risken för en högre rektorsomsättning när skolledare upplever sig bakbundna.

Samtidigt ser Sveriges Skolledare att en mängd nya förslag som kommit ur de många utredningar som regeringen tillsatt på skolområdet. Till exempel kring säkerhetsfrågor som det nya säkerhetskapitlet i skollagen och den nya skyldigheten enligt lag att lämna uppgifter om elever till polis, även utan att polisen bett om dem.

För att det ska vara görbart måste ansvaret mötas upp med motsvarande resurstillskott, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

– Nu är det aktuellt med beredskapsarbete, brottsförebyggande arbete och inte minst ändringar i demografin som påverkar verksamheten. Det ger ökade krav men utan motsvarande resurser, säger hon.

Föreslår lex-lagstiftning för skolan

Att så många tvingas genomföra besparingar i vetskap om att eleven drabbas har medverkat till att Sveriges Skolledare föreslagit en Lex Edico. En rapporteringsskyldighet för skolan, ett verktyg för att snabbare komma till rätta med identifierade brister och risker.

– Genom att dokumentera och utreda missförhållanden främjas en kultur av ansvarstagande och förbättring, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Samtidigt står besparingarna i konflikt med skolledarens uppdrag och yrkesetik, som innebär att sätta barns, elevers och folkhögskoledeltagares bästa i främsta rummet.

– Vårt yrke som ledare och chef innebär att vi ska leda och styra utifrån uppdragets kärna. Vi måste organisera för en god arbetsmiljö för såväl personal som elever. Har man inte resurser att klara det så uppstår det inre konflikter och en känsla av otillräcklighet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Skolledaren har sökt Sveriges kommuner och regioner, SKR, som avböjt intervju med hänvisning till tidsbrist. I en intervju med Skolledaren säger skolminister Lotta Edholm (L) samtidigt att hon ser allvarligt på rektorernas vittnesmål.

Så många skolledare tvingas fatta beslut de vet får negativa konsekvenser

I Sveriges Skolledares årliga löneenkät ställdes frågan: Har du under 2024, av ekonomiska skäl, tvingats genomföra inskränkningar i verksamheten som du befarar kan påverka elevernas/barnens möjligheter att nå målen för utbildningen, på ett uppenbart negativt sätt?

Så här svarar de omkring 7200 skolledarna som deltog i undersökningen. Av dem är knappt 6000 kommunalt anställda – där situationen är tuffast i grundskolan.

Det råder samtidigt stor skillnad mellan kommunala och fristående verksamheter.

Så här svarar kommunalt anställda skolledare:

 

Totalt:

Ja: 49 procent

Nej: 43 procent

Vet ej/inte aktuellt: 8 procent

 

Förskolan:

Ja: 46 procent

Nej: 46 procent

Vet ej/inte aktuellt: 8 procent

 

Förskolan/förskoleklass/grundskolan (skolledare med ansvar för samtliga skolformer):

Ja: 50 procent

Nej: 40 procent

Vet ej/inte aktuellt: 9 procent

 

Förskoleklass/grundskola:

Ja: 59 procent

Nej: 35 procent

Vet ej/inte aktuellt: 6 procent

 

Grundskolan:

Ja: 59 procent

Nej: 35 procent

Vet ej/inte aktuellt: 6 procent

 

Gymnasieskolan:

Ja: 36 procent

Nej: 56 procent

Vet ej/inte aktuellt: 8 procent

 

Anpassad grund- eller gymnasieskola:

Ja: 37 procent

Nej: 56 procent

Vet ej/inte aktuellt: 7 procent

 

Musik/kulturskolan:

Ja: 16 procent

Nej: 60 procent

Vet ej/inte aktuellt: 24 procent

 

Vuxenutbildning:

Ja: 24 procent

Nej: 68 procent

Vet ej/inte aktuellt: 8 procent

 

Folkhögskolan:

Ja: 0 procent

Nej: 100 procent

 

Annan:

Ja: 25 procent

Nej: 36 procent

Vet ej/inte aktuellt: 39 procent

 

Samtliga arbetsmarknadssektorer:

 

Totalt:

Ja – 45 procent

Nej – 47 procent

Vet ej/inte aktuellt – 8 procent

 

Jämförelse kommun, friskolor/privat, stat och region – alla skolformer

 

Kommun:

Ja – 49 procent

Nej – 43 procent

Vet ej/inte aktuellt: 8 procent

 

Friskolor/privat

Ja – 24 procent

Nej – 68 procent

Vet ej/inte aktuellt – 8 procent

 

Stat

Ja – 12 procent

Nej – 51 procent

Vet ej/inte aktuellt: 37 procent

 

Region:

Ja – 36 procent

Nej – 58 procent

Vet ej/inte aktuellt – 6 procent

 

Källa: Sveriges Skolledares löneenkät 2024

Fler nyheter

Hämtar fler