Skarpa AI-kritiken: ”Allvarligt misstag att utelämna skolan”

LÄS ÄVEN: Efter AI-utredning: Behövs riktlinjer för skolledare

LÄS ÄVEN: AI-förordning ställer krav på skolledare: Så hanterar du tekniken

LÄS ÄVEN: Hitta alla delar i Skolledarens tema AI här

Det var i vintras som AI-kommissionen, som haft i uppdrag att identifiera behov och förslå åtgärder för att stärka utveckling och användning av AI i Sverige, lämnade sin rapport. Sveriges Skolledare skriver i sitt remissvar att de delar kommissionens bild av att det krävs ett tydligt politiskt ledarskap i frågan, samt samordnade insatser och kompetenslyft i hela samhället.

Men kommissionen har samtidigt haft ett uttalat uppdrag från regeringen att inte lämna förslag kring skolan, även om man trots det lyfte frågan om AI-teknik i skolan i rapporten.

Nu är Sveriges Skolledare skarpt kritiska mot regeringens direktiv till utredningen, och beslutet att utelämna skolan.

Riskerar att öka de digitala klyftorna

I remissvaret kallar förbundet det för ett ”allvarligt misstag” att inga förslag skulle lämnas för skolan. Sveriges Skolledare konstaterar att AI redan är en del av vardagen för skolledare och annan skolpersonal, och att studier pekar på att utbildningsväsendet är en av de branscher som är ”mest exponerade mot AI”.

”Utvecklingen kommer ha stor påverkan på sättet vi bedriver utbildning, samt vilka kompetenser utbildningen ska förbereda för”, skriver förbundet i remissvaret.

Man menar samtidigt att skolan är avgörande för att alla barn, unga och studerande ska få likvärdig utbildning och likvärdiga kunskaper kring AI. Annars riskerar de digitala klyftorna att öka.  

– Utan ett nationellt ledarskap och riktlinjer för skolan ser vi stora skillnader och en ökande olikvärdighet. Den senaste ICILS-studien (som mäter elevers digitala kompetens, reds anm.) visar detta med all önskvärd tydlighet, säger Linnéa Plöen Casterud.

”Riskerar gå på företagens intressen”

En annan kritik som Sveriges Skolledare riktar mot rapporten är avsaknaden av ett arbetsrättsligt perspektiv, och hur villkor, löner och maktstrukturer kan påverkas av AI:s framfart.

En del av färdplanen berör datadelning och sekretessbrytande bestämmelser, som att se över hur GDPR tillämpas. Flera förslag handlar om att dela och analysera större mängder data, vilket Sveriges Skolledare lyfter ett varningens finger kring. De menar att det saknas problematisering kring hur ökad datadelning och digital övervakning påverkar arbetsmiljön för anställda.

”Ingången i betänkandet är att det är väldigt bråttom, och den förklaring som ges till varför det är bråttom är för att Sverige måste hänga på utvecklingen. Men man skriver inte för vems skull. Vi ser att förslagen riskerar gå företagens intressen på bekostnad av arbetstagarnas intressen”‚ skriver Sveriges Skolledare.

”Konsekvenser för personlig integritet”

I ljuset av det avstyrker förbundet förslaget om datadelning och sekretess.  

– Vi ser med oro på att färdplanen så lättvindigt öppnar för regellättnader kring datadelning och sekretess. Det kan få långgående konsekvenser för både anställdas och barn och elevers rätt till personlig integritet. I ett demokratiskt samhälle måste rätten till integritet vara en bärande princip, inte något som kan offras i AI-hypens namn, säger Linnéa Plöen Casterud.

Sveriges Skolledare har också synpunkter på förslaget om att kostnadsfritt tillgängliggöra internationella AI-tjänster – i stället bör man fokusera på svenska verktyg.

– Vi efterlyser ett nationellt ledarskap, en nationell strategi och riktlinjer för skolans digitalisering. Dessutom vill vi se ett fokus i en svensk AI-strategi på säker, etisk och transparent inhemsk AI, för att skydda vår integritet samtidigt som vi följer med utvecklingen, säger Linnéa Plöen Casterud.