Skolchefen säger upp sig: ”Borde ha ett uppror tillsammans med rektorerna”

LÄS ÄVEN: Sex av tio rektorer tvingas till nedskärningar som påverkar barn 

LÄS ÄVEN: Ny forskning: Därför lämnar skolledare yrket

Den sista juli gör han sin sista arbetsdag. Han tycker inte att han längre kan ge eleverna i kommunen vad de har rätt till – en bra utbildning. I Flens fall är huvudorsaken till resursbristen, enligt honom, att kommunen har för många skolor. Turerna har varit många och beslut om nedläggning av skolor har först beslutats och sedan tagits tillbaka. Opinionen har varit stark.

– Media tar ju gärna upp de som kämpar för sina små skolor. Man får ha respekt för att föräldrar gör det, men det drabbar andra elever. Vi måste få en annan struktur. Det här är inte Norrland. Om man lägger ner en liten skola handlar det om 10-15 minuters väg till en annan skola. Jag har stuckit ut hakan och sagt att vi bara har resurser för två skolor när vi nu har fem. Och jag har faktiskt blivit förvånad över att jag fått stöd från olika håll.

En utredning om skolsituationen har också tillsatts i Flen.

– Om drygt ett år är det val i Sverige. Det finns nog ingen som vill gå till val på att lägga ner skolor så mitt beslut står fast, säger han.

”Osund kultur”

Dagen innan vi intervjuar honom har han gått en utbildning och fått sitt examensbevis som skolchef. 40-50 andra gick också utbildningen, som har de som redan är verksamma som skolchefer som målgrupp, Men nu lämnar han ändå sitt jobb som skolchef i Flen. Han är dock inte orolig för sin egen framtid.

– Nej, jag kommer nog att få jobb, och har ett bra kontaktnätverk bland annat. Men det här hade jag gjort även om situationen varit en annan. Jag är starkt värdedriven som skolchef. Efter att bland annat haft åtta år som skolledare i Ronna i Södertälje värnar jag om de elever som inte har de bästa förutsättningarna.

Han lyfter TCO:s rapport ”Tyst förvaltning” som presenterades i april och som tittat på förändringar i förvaltning och tjänstemannarollen som kan påverka demokratin. Resultatet blir, enligt rapporten, tystare myndigheter, osäkra tjänstemän och att opartiskhet, rättssäkerhet och saklighet kan prioriteras ner.

– Om man inte vågar prata för att man är rädd för att få sparken är det en osund kultur och det gäller också skolan, säger han.

”Borde ha ett skolchefsuppror”

Han menar att många runt om i landet har liknande situationer, nu när elevantalet sjunker, även om vissa kommuner löser den demografiska situationen på bättre sätt.

– Det är ett starkt nätverk vi har i grunden. Det finns 2800 huvudmän i Sverige och då minst lika många skolchefer och tillsammans med tusentals skolledare har vi en enorm kraft. Vi har samma intressen och mål. Det vet jag inte minst efter att ha jobbat med den starka och kompetenta rektorsgruppen här i Flen. Kanske borde vi ha ett skolchefuppror, konstaterar Henrik Ljungqvist.

Kommunstyrelsens ordförande i Flen, Ann-Charlotte Munter (S), beklagar att Henrik Ljungqvist slutar. Här kan du läsa hela intervjun med Ann-Charlotte Munter. 

Skolledaren har sökt Sveriges kommuner och regioner, SKR, som avböjer att kommentera med motiveringen att de inte har något att tillföra. Presstjänsten uppger vidare att de ”har dialog direkt med skolcheferna.”