Svaret: ”Rektorer ska inte vara ordningsvakter”

LÄS ÄVEN: Efter trygghetsutredningen: Bra att rektors auktoritet stärks

LÄS ÄVEN: Förslag: Rektorers ansvar för trygghet skärps

LÄS ÄVEN: Erfarna skolledarens uppdrag: En tryggare skola

I januari i år presenterade utredaren Happy Hilmarsdottir Arenvall ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” för regeringen.

Där ligger flera förslag om att stärka rektorers och lärares auktoritet och ledarskap i skolan. Utredaren poängterade också att det krävs ett undervisningsnära ledarskap, i praktiken att rektorer och biträdande rektorer gör lektionsbesök och närvarar ute i skolans korridorer.

– Rektorer är inte administratörer, utan pedagogiska ledare, sa Happy Hilmarsdottir Arenvall till Skolledaren i januari.

Då menade Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman att det är positivt att rektors auktoritet och ledarskap stärks – men för att det ska vara görbart måste det också finnas rätt förutsättningar.

– Det är något som vi som förbund har tryckt på hela tiden. Men man måste också ha förutsättningarna på plats, och där vill jag ge en passning till skolhuvudmännen om hur de organiserar svensk skola, sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman i januari.

”Brist på tillit till professionerna”

I sitt remissvar till utredningen är förbundet nu kritiskt till flera delar av utredningen.

Man menar att direktiven från regeringen varit ”detaljerade och kan uppfattas vara ideologiskt grundade”, vilket man menar lett till att vissa förslag är ensidiga och riskerar att visa brist på tillit till professionerna.

Samtidigt innebär flera av förslagen att mer av rektorers tid ska ägnas åt arbetet med att upprätthålla trygghet och studiero i skolan, och att vara ute i klassrum och korridorer.

Däribland förslaget att ”säkerställa att rektorn arbetar aktivt och systematiskt med att upprätthålla trygghet och studiero.”

Men utan rätt resurser är risken stor att det påverkar rektors arbetsbelastning negativt.

”Sveriges Skolledare ser en viss fara i att den föreslagna skrivningen kan leda till tolkningar som skulle betyda att förväntningar läggs på rektorer att finnas tillgängliga i varje klassrum där undervisning pågår, när rektorns uppgift snarast är att arbeta förebyggande på skolnivå”, skriver förbundet i remissvaret.

– Det är inte som ordningsvakt som rektors kompetens utnyttjas bäst, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Delat ansvar

Risken är att oklarheterna leder till motsatt effekt i arbetet med att upprätthålla trygghet och studiero, menar Sveriges Skolledare.

”Det är också avgörande att alla som arbetar i skolan kan ägna tillräckligt med tid åt sitt grunduppdrag”, skriver man i remissvaret.

Förbundet konstaterar att ansvaret för att skolan ska vara trygg ingår i skolledarens uppdrag, men det ska också delas av alla som arbetar inom skolan.

Ökar risk för hot och våld

Utredaren kommer med flera förslag kring åtgärder när en elev allvarligt stör tryggheten och studieron för andra. Däribland akutskolor och längre avstängningar.

”Det är en beklaglig utveckling att lagstiftaren ser behov av så kallade akutskolor. Att öppna för möjligheter att lägga akutskolor på entreprenad kan uppfattas som att det öppnas en ny bransch för skolentreprenörer, vilka inte alltid visats ha elevernas bästa för ögonen”‚ skriver Sveriges Skolledare.

Sveriges Skolledare pekar också på den oro som utredaren uttrycker kring att ingripande disciplinära åtgärder mot elever kan öka risken för att rektor utsätts för hot och våld.

– Det är tyvärr en hårdare värld vi lever i och detta avspeglas även i kontakter mellan skolan och vårdnadshavare. Det är viktigt att prata om detta och vidta åtgärder för att öka säkerheten och undvika riskfyllda situationer, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.