Sveriges Skolledare ska ta fram en krigsstadga

LÄS ÄVEN: Efter kongressen: Ska stå stadigt i frontlinjen 

LÄS ÄVEN: Här är politiken som Sveriges Skolledare vill driva

För ungefär ett år sedan samlades Sveriges Skolledare för första gången till kongress som ett enat förbund.

Där togs ett antal beslut kring vilken politik och vilka frågor förbundet har i uppdrag av kongressen att driva (se mer i faktaruta).

Nu har halva kongressen samlats för förbundets första förbundsråd, för att fortsätta arbetet. Där behandlades flera av de propositioner som kongressen beslutade att gå vidare med – bland annat frågan om en yrkesetik och ett yrkesetiskt råd (läs mer i nästa nummer av Skolledaren och på skolledaren.se).

Under förbundsrådet klubbades också två nya ställningstaganden; framtagandet av en kris- och krigsstadga och ett ställningstagande kring förbundets syn på trygghet och säkerhet i skolan (läs mer i faktaruta).

Sker i samarbete med Saco

Rådet var överens om att arbeta vidare med frågorna och nu inleds arbetet med att ta fram förbundets kris- och krigsstadga. Den ska gälla vid händelse av att regeringen beslutar om högsta beredskap, berättar biträdande förbundsdirektör Niklas Bolin Djanaieff som presenterade förslaget.

Än så länge är arbetet i sin linda, men som en del av paraplyorganisationen Saco, som samlar 21 olika akademikerförbund, finns mycket kunskap att hämta. Genom Sacos nätverk diskuteras hur förbunden kan hantera kris, höjd beredskap och dess roller i totalförsvaret.

Arbetet kommer ske på tre nivåer – vad förbunden klarar av att göra själva, vad de 21 förbunden kan samarbeta kring och vad för stöd som behövs centralt från Saco.

Peter Olding, federationssekreterare på Saco, säger att arbetet pågår med att ta fram en beredskapsstadga för Saco centralt, som ska beslutas om på kongressen i november.  

– De fackliga organisationerna har en viktig roll och bidrar till att säkerställa att samhället och arbetslivet fortsätter att fungera, och att desinformation inte får fäste, säger han i en kommentar. 

”Skolledarna har en viktig roll”

Han säger vidare att beredskap är en fråga som rör arbetsplatsen, och blir därför en facklig fråga. Saco, LO och TCO har gemensamt tagit fram en broschyr om frågan. 

– I en tid där samhällets beredskap prövas krävs att arbetsplatserna fungerar även under svåra förhållanden. Här har vi som fackliga organisationer en nyckelroll i att skapa trygghet, struktur och uthållighet. Facken har en stor förtroendemannaorganisation ute på arbetsplatserna och det kan komma att bli en roll för oss att informera och prata om totalförsvaret och fackets roll under höjd beredskap.

Vad ser ni för utmaningar och möjligheter för skolledarnas del? Vad behöver man förbereda sig på?

– Att skapa trygghet, struktur och uthållighet är viktigt för att upprätthålla motståndskraft och försvarsvilja i hela samhället. Där har skolledarna en viktig roll för att se till att skolverksamheterna fungerar så långt det bara går vid kriser och krig. Att kunna gå till skolan som vanligt ger barn och unga en trygghet i vardagen och möjlighet att träffa kompisar. Trots att det knappast kan vara ”helt som vanligt” är ändå möjligheten att upprätthålla någon form av skolverksamhet oerhört viktigt. Det ser vi inte minst i Ukraina där skolundervisning pågår i skyddsrum och tunnelbana.

”Vi behöver får lämna vår bild”

Förbundsrådet kom också överens om att gå vidare med arbetet att ta fram ett ställningstagande kring hur man ser på trygghet och säkerhet i skolan, och det brottsförebyggande arbetet.

Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på Sveriges Skolledare, presenterade förslaget som förbundsrådet ställde sig positivt till.

Hon konstaterar under förbundsrådet att det är viktigt att skolledarna får ge sin bild av den omdebatterade frågan om skolans trygghet, efter den mängd politiska förslag som lagts på området. Många av förslagen i skollagens nya säkerhetskapitel, som framtagandet av beredskapsplaner, fysiska säkerhetsåtgärder i skolans lokaler, möjligheten att söka igenom elevers väskor och att fler brott inom skolan ska polisanmälas, kommer att hamna på rektors bord.

– Det ska inte vara någon annan som sätter bilden av vad säkerhet och trygghet i skolan ska vara. VI behöver få lämna vår bild, och det är där frågan om ett ställningstagande från förbundet kommer in. Vi behöver visa vad vi tycker om det, säger Lena Linnerborg.

Råd och stöd till medlemmar

Bland det som man tittar på finns råd och stöd till medlemmarna, och att lyfta fram vilka förutsättningar som krävs – och saknas – för att skolledare ska kunna hantera kriser och säkerhetsfrågor.

Hon konstaterar också att Sveriges Skolledare inte alltid delar synen på hur skolans brottsförebyggande uppdrag ska te sig, och i det skolledarens ansvar för det.

Även det arbetet ska nu inledas, efter att förbundsstyrelsen tagit ställning till förslaget.