Oron efter utredning: Rektorernas arbetsbörda kan öka

LÄS ÄVEN: Så föreslås lärarnas tid regleras: Delar frustrationen

Flera remissinstanser uttrycker en oro kring förslagen i Bo Janssons utredning som ska freda lärarnas arbetstid från kringuppgifter.

Utredarens förslag innehåller bland annat:

• Minskade krav på undervisningsnära dokumentation.
• Regellättnader kring kränkande behandling.
• Ramar för lärares och förskollärares tid (läs mer i faktaruta).
• Ett borttagande av extra anpassningar.
• Minskat antal utvecklingssamtal.

Bland annat lyfter Göteborgs universitet och kommunerna Mörbylånga och Hammarö en oro för att rektorernas arbetsbelastning ska öka till följd av förslagen, rapporterar Altinget.

Hammarö kommun lyfter även att de arbetsuppgifter som flyttas från lärarna kommer kosta skolorna pengar, när andra funktioner behöver ta över dem.

Sveriges Skolledare instämmer i den kritiken mot förslagen. De, och Sveriges Lärare, uppmanar regeringen att se till helheten när regleringarna införs. Annars ”riskerar det att leda till att problematiken flyttas runt i organisationen”, skriver Sveriges Skolledare i sitt remissvar.  

– Det är svårt att hantera lärares arbetstid som en isolerad fråga. Jag efterfrågar en mer utvecklad konsekvensanalys för att kunna ta tydlig ställning till förslagen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare. 

Svårt att genomföra likvärdigt

Förbundet understryker sitt svar att det är viktigt att lärare har tillräckligt med tid till undervisningsuppdraget, men utan tydlighet kring vilka kompetenser som ska finnas i förskola och skola, och utan ett finansiellt ansvarstagande från staten, menar man att förslagen blir svåra att genomföra. Utredaren föreslår en modell för reglering av tiden (se faktaruta) som ska vara lika för alla skolor, men Sveriges Skolledare menar att variationen är stor kring hur mycket tid lärare lägger på uppgifter som inte är kopplat till undervisningen.

Framför allt kan det bli svårt att genomföra på mindre enheter, med lägre tillgång till resurser.

”Staten behöver samtidigt ta ett finansiellt ansvar för att denna organisation är genomförbar i alla förskolor och skolor”, skriver Sveriges Skolledare i remissvaret.

Förbundet ser också att utredaren inte tagit hänsyn till att behovet av för- och efterarbete kan variera under året, och mellan olika stadier och ämnen.

”Sveriges Skolledares medlemmar uppfattar inte att verkligheten ser ut på det sättet och önskar en mer utvecklad modell som tar bättre hänsyn såväl till den enskilda lärarens arbetssituation som till verksamheternas behov”‚ skriver man.

Oro för tidsplanen

Det behövs också ses över vem som ska ta över de uppgifter som inte längre ska ligga hos lärare.

”Ett alternativ kan också vara att skolans ansvar begränsas i motsvarande mån. Men oavsett val av väg måste frågan diskuteras så att det inte endast landar på varje enskild rektor att göra dessa, sannolikt mycket hårda, prioriteringar”, skriver Sveriges Skolledare.

Sveriges Skolledare pekar också i sitt remissvar på att förslagen kräver en närvarande skolledning.

”Skolledare ser med förväntan fram emot reformer som säkerställer detta”, skriver förbundet.

Samtidigt är man orolig över att förändringarna ska ske inom kort tid – liksom många andra reformer på skolans område förväntas även denna reglering träda i kraft 2027-2028.

”Av respekt för såväl skolledare som lärare och annan personal måste förändringar göras i rätt ordning och vara väl förberedda. Tillräckligt med tid och resurser måste avsättas för en seriös implementering”, skriver Sveriges Skolledare i sitt remissvar.