Utredare: Ge friskolorna mindre i skolpeng

LÄS ÄVEN: Hon ska ta fram ny beräkningsmodell för skolpeng

”Det skulle vara ett stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen samtidigt som det tvingar fram stora förändringar för skolhuvudmännen utan att nödvändigtvis ge en ökad kvalitet”, skriver Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholm, på Svenska Dagbladets debattsida.

Omotiverade skillnader

Den summa som läggs på skolan varierar i dag stort mellan kommunerna. År 2023 spände totalkostnaden från 113 000 kronor till 191 000 kronor per elev och år. En tidigare utredning har pekat på att skillnaderna är omotiverat stora, även med hänsyn till geografi och lönelägen. Lena Holmdahls uppdrag har därför varit att föreslå en ”nationellt bindande skolpengsnorm”, en statligt fastställd miniminivå för olika kommuntyper.

Men utredningen landar alltså i att det skulle vara ett för stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen, och föreslår i stället en ”vägledande norm” - en rekommendation.

Konstant beredskap

När det gäller friskolorna föreslås alltså en minskning i ersättning med 6 procent. Anledningen till att kommunen ska kunna minska skolpengen till fristående skolor har att göra med kommunernas särskilda ansvar. De måste ha ständig beredskap för att ta emot elever, exempelvis vid inflyttning eller när en friskola går i konkurs. Samtidigt måste kommunerna betala lika mycket i ersättning per elev till friskolorna som de själva avsätter.

Avdraget blir dock inte obligatoriskt: ”Vid särskilda skäl kan kommunerna avstå från avdraget”, skriver Lena Holmdahl.

Betänkandet överlämnas till skolminister Lotta Edholm i eftermiddag.