Fler rektorer stannar på sitt jobb – men omsättningen är fortsatt hög
Anna Forssell, undervisningsråd på Skolverket, ser flera förklaringar till att rektorsomsättningen går ner något. Men trots ljusningen i statistiken är andelen rektorer som slutar inom några år fortsatt hög. Foto: Fredrik Öhlander/Skolverket
Rektorsomsättning Rektorsomsättningen är fortsatt hög, men minskar något. Anna Forsell, undervisningsråd, ser att en ökad satsning på lokala nätverk och rekryteringsutbildningen för rektorer kan vara möjliga orsaker till att omsättningen på sina håll har minskat.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2025-08-21 10:49
LÄS ÄVEN: Därför måste skolan få ett stabilt ledarskap
LÄS ÄVEN: Stabilt ledarskap vände krisen på Tumba gymnasium
Rektorsomsättningen i Sverige är hög. Efter tre år har varannan rektor slutat på sin skolenhet, efter fem år har sju av tio slutat. Det är en rektorskarusell som måste hejdas. Men det finns ljus i mörkret. Nyligen publicerad statistik från Skolverket visar att det ändå finns en viss positiv utveckling över tid. Sedan 2014/15 då den första mätningen gjordes har andelen rektorer som stannat kvar på sitt jobb i grundskolan efter tre år ökat med 11 procentenheter, efter fem år med 9. Liknande siffror gäller för gymnasieskolan.
Fler stannar i Stockholms utanförskapsområden
Någon säker analys om vad som hänt har inte gjorts, men Anna Forssell ser ett par möjligheter. Den första handlar om nätverksbyggande. De senaste tre åren har Skolverket bland annat finansierat nätverk för rektorer i områden med socioekonomiska utmaningar.
– Vi har sett att det haft effekt. Intressant är exempelvis att i Stockholm stannar rektorerna längre i utanförskapsområdena än i Stockholms innerstad. Vikten av nätverk har ju också bland andra Sveriges Skolledare pekat på. Det är spännande om det har gett utslag även i statistiken, säger hon.
”I skolan ger det allvarliga effekter”
En annan förklaring kan vara satsningar som gjorts på fortbildning för rektorer de senaste åren. Kompetensutveckling med olika utbildningsinsatser och det nationella professionsprogrammet som inrättades i januari 2025, och som syftar till att stärka rektorer i sin yrkesroll, är en del av det.
– Sedan 2020 har vi också rekryteringsutbildningen för rektorer vid våra sju lärosäten. Det är runt 2000–3000 som sedan gått vidare till rektorsprogrammet. Det kan innebära att man i dag kanske är bättre förberedd för sitt jobb, säger hon.
Ändå är rektorsomsättningen totalt sett hög. Efter tre år har varannan rektor slutat på sin skolenhet, efter fem år har sju av tio slutat.
– Det är egentligen inga ovanliga siffror när det gäller chefsjobb i allmänhet. Men i skolan ger det allvarligare effekter. All forskning visar hur viktig kontinuitet är för våra barns utbildning, säger Anna Forssell.
Det visar Skolverkets statistik från juni 2025
Rektorer i grundskolan
- Av de rektorer som Skolverket följt under den senaste treårsperioden respektive femårsperioden, var 48 respektive 30 procent kvar som rektor i samma grundskola.
- Andelen rektorer som var kvar efter tre respektive fem läsår i samma skolenhet i grundskolan har, sedan den inledande mätningen läsåret 2014/15, ökat med 11 respektive 9 procentenheter.
- Andelen rektorer i grundskolan som stannar kvar på samma skolenhet, sett över de senaste ettårs-, treårs- och femårsperioderna, är högst i huvudgruppen i storstäder och storstadsnära kommuner samt i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
- Andelen rektorer i grundskolan som lämnar rektorsyrket, sett över de senaste ettårs-, treårs- och femårsperioderna, är högst i huvudgruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner samt i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Rektorer i gymnasieskolan
- Av de rektorer som Skolverket kunnat följa under den senaste treårsperioden respektive femårsperioden, var 53 respektive 36 procent kvar som rektor i samma gymnasieskola.
- Andelen rektorer som var kvar efter tre respektive fem läsår i samma skolenhet i gymnasieskolan har, sedan den inledande mätningen läsåret 2014/15, ökat med 13 respektive 11 procentenheter.
- Andelen rektorer i gymnasieskolan som stannar kvar på samma skolenhet, sett över de senaste ettårs-, treårs- och femårsperioderna, är högst i huvudgruppen större städer och kommuner nära större stad samt i socioekonomiskt blandade områden.
- Andelen rektorer i gymnasieskolan som lämnar rektorsyrket, sett över de senaste ettårs-, treårs- och femårsperioderna, är högst i huvudgruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner samt i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
Källa: Skolverket