Så stärker du arbetsmiljön: ”Förenklar för oss skolledare”
Jannica Andreasson har skrivit en handbok om arbetsmiljö för rektorer. Foto: Johan Strindberg
Arbetsmiljö Arbetsmiljöansvaret är ett viktigt och ofta krävande uppdrag som skolledare. Jannica Andreasson, tidigare lärare, rektor och skolchef, har efter 25 år i skolans värld en stor kunskap om vad som krävs för att på allvar göra skillnad i en verksamhet.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-08-29 09:40
LÄS ÄVEN: Guide: Få koll på friskfaktorerna
LÄS ÄVEN: Så sätter rektor Gezim fokus på det friska i förskolan
LÄS ÄVEN: Nytt verktyg ska stötta skolledare i arbetsmiljöfrågor
Det handlar både om att ha koll på och arbeta utifrån regelverket för att förebygga att olyckor och ohälsa uppstår och samtidigt arbeta proaktivt för att skapa en arbetsmiljö där medarbetare och elever trivs, säger Jannica Andreasson.
Hennes engagemang för arbetsmiljöfrågor bottnar i att hon ser att en god arbetsmiljö är nära förknippad med trivsel, god kvalitet och goda resultat.
– Motsatsen där man försöker bygga god kvalitet och goda resultat utan en bra arbetsmiljö resulterar ofta i en verksamhet med väldigt kortsiktiga lösningar och vinster. Det slutar oftast i att medarbetare säger upp sig, går in i väggen, sjukskrivningarna ökar och anställda slutar ta ansvar i verksamheten, säger Jannica Andreasson.
”Förenklar för oss skolledare”
Hon konstaterar att skolan är en extremt komplicerad verksamhet att leda, med många intressenter och regelverk. I april i år släpptes hennes handbok för rektorer om arbetsmiljön. Boken utgår från hur Arbetsmiljöverket ändrat sin regelstruktur från den 1 januari i år. Jannica Andreasson beskriver i boken hur de tidigare 67 juridiskt bindande föreskrifterna i arbetsmiljöförordningen har skrivits om till 15 där vissa gäller samtliga arbetsgivare medan andra riktar sig till vissa arbetsplatser.
– Föreskrifterna har blivit mer lättillgängliga efter förändringen. Tidigare blev man som rektor trött bara av att veta att det var 67 föreskrifter. De nya föreskrifterna har ett betydligt enklare och mer genomarbetat språk. De är också samlade och sorterade på ett enklare sätt. Sammantaget förenklar det för oss skolledare så vi inte misstolkar eller missförstår saker som tidigare varit reglerade på olika ställen. I slutändan ger förändringarna oss en bättre arbetsmiljö genom att vi lättare kan fullfölja vårt uppdrag som ledare, säger Jannica Andreasson.
Ställ krav
Hon säger att man inte ska tänka arbetsmiljö som ytterligare en arbetsuppgift, utan att den ingår i det dagliga arbetet.
– Visst behöver du skriva rapporter och årlig redovisning. Men att investera i sin egen utveckling som ledare gör dig tryggare som skolledare och ju mer erfarenhet du får desto tryggare kan du stå på dina rektorsfötter, säger hon.
Hon betonar att man i synnerhet som ny rektor eller ny biträdande rektor bör ställa krav. Man får ofta lära sig om deadlines och en massa policys och rutiner, men att skapa en kultur kring hur man som rektor håller ett bra APT och skapar en dialog bland medarbetarna är inte lika vanligt att man får en inblick i. Där behöver man få vägledning och stöttning i sin rektorsgrupp eller av HR.
Hon återkommer till att arbetsmiljöarbetet är extremt viktigt för det systematiska kvalitetsarbetet. Det blir ingen långsiktig kvalitet om man inte har en bra arbetsmiljö, konstaterar hon.
– Dessa går hand i hand. En bra arbetsmiljö är det roligaste som finns. Det jag upplevde som största glädjen i min rektorsroll var när medarbetarna mådde bra och det glittrade i deras ögon efter att vi tagit oss igenom något tufft tillsammans, säger Jannica Andreasson.
Tre exempel på...
... arbetsmiljöutmaningar ur Jannica Andreassons yrkesliv – med hänvisningar till Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).
”Bäcken”
(AFS 2023:1 paragraf 5)
På skolgården fanns det ett dike där det rann vatten. Under lång tid var ”bäcken” en konfliktfylld fråga i personalen som ständigt dök upp på APT:n som första punkt på dagordningen.
Diskussionerna om bäcken stal mycket tid och energi från andra frågor som vi behövde diskutera kring vårt kärnuppdrag. Bäcken hade utvecklats till ett arbetsmiljöproblem.
I det systematiska kvalitetsarbetet hade lärare lyft fram att vi behövde arbeta mer språkutvecklande. Vi beslöt att lägga mer undervisning utomhus för att kunna konkretisera mer. Bäcken med insekter och annat blev en intressant lärmiljö. Vi gjorde en ny skyddsrond och när bäcken blev en naturlig del av vår skolgård, blev det också naturligt att vi alltid hade rastvärd där för tillsyn.
Omorganisation
(AFS 2023:2 Paragraf 6)
Vi behövde spara pengar på grund av betydligt färre elever än vi väntat. För att undvika uppsägningar gjorde jag en omorganisation alldeles för snabbt. Jag slog ihop två klasser, en 4:a och en 5:a, till en klass i en paviljong och sparade hyreskostnader. Lärarna fick arbeta åldersintegrerat med eleverna. Alla var först nöjda med att ingen behövt sägas upp men både lärarna och eleverna fick svårt att ställa om till det nya arbetssättet. Det ledde till sämre elevresultat och sämre arbetsmiljö. Om jag ska göra förändringar eller anställa ny personal, så är det mitt ansvar att se till att de har den specifika kunskap som behövs. Även om en lärare är skicklig, och har den formella utbildning som krävs, så kan det behövas coachning eller utbildning för att man ska känna sig trygg i uppdraget.
APT
(AFS 2023:1 Paragraf 6)
Jag har varit på skolor där såväl medarbetare som chefer velat avveckla arbetsplatsträffarna (APT), och där syftet med APT:n gått förlorad. Rektorn står längst fram på scenen och informerar om något. Ingen ställer frågor. Det finns inget utrymme för dialog.
Jag vet också att det finns exempel på APT:er som fungerar precis som det var tänkt, där rektorn visar en stor nyfikenhet på sina medarbetare och organisationen.
APT är inget ensidigt informationsmöte utan ryggraden i medbestämmandet och ett verktyg att förverkliga medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen. APT:n ska vara en plats för dialog, där det ställs öppna frågor och det känns tryggt för alla att vara och uttala sig. Den röda tråden är inflytande och delaktighet på arbetsplatsen.
Jannica Andreasson
Ålder: 50 år.
Familj: Make och fyra söner 11, 18, 23 och 24 år.
Bor: Enskededalen i Stockholm stad.
Bakgrund: Lärare 1999–2013, biträdande rektor och rektor 2014–2020 och kvalitetsutvecklare och skolchef t.o.m. 2023. Gick rektorsutbildningen 2014–2017.
Gör: Skriver, föreläser, utbildar, coachar chefer och ledare inom bland annat ledarskap och organisation. Hon har arbetat med arbetsmiljöfrågor under många år. Hennes bok ”Arbetsmiljön – handbok för rektorer” (förlag Gothia Kompetens) kom ut i april 2025.
Därför ville jag arbeta som rektor: Jag har genomgående under min yrkesbana alltid strävat efter att göra mer för fler.