Tillbaka på Risbergska efter dådet: ”Vi ska komma in i vardagen igen”

LÄS ÄVEN: Rektorn: Jag vill vara en del i att återta Campus Risbergska

LÄS ÄVEN: Campus Risbergska öppnar igen efter dådet

LÄS ÄVEN: Förvaltningschefen: Personalens mående är en grundbult

När eleverna återkom till Campus Risbergska i Örebro i förra veckan möttes de av ett nytt låssystem. Med hjälp av nyckeltaggar ska de i fortsättningen blippa sig in i skolbyggnaden.

– Låset är en av flera förändringar för att öka säkerheten och tryggheten för både elever och lärare, säger Linus Jonasson, rektor för Yrkesutbildningscenter.

Efter dådet i början av februari, när en 35-årig man som tidigare varit elev på skolan sköt ihjäl tio personer och sedan tog sitt liv, har skolan varit stängd. Under skjutningen befann sig cirka 600 elever på Campus Risbergska ett par kilometer väster om centrala Örebro. Snart bildades en referensgrupp för medarbetare och en för elever. Tillsammans har de gett underlag till en rad trygghetsskapande åtgärder.

– Bland annat har vi anställt tre skolvärdar. Redan efter en vecka känner vi att det skapar trygghet. Om någon behöver stöd finns de där och kan svara på frågor, säger Linus Jonasson.

Försiktiga med säkerhetsövningar

Hans bild är att både elever och personal är glada över att vara tillbaka i skolan efter att ha tillbringat den resterande vårterminen efter skjutningen i andra skollokaler runt om i stan. Samtidigt finns en medvetenhet i skolledningen om att återkomsten till Campus Risbergska kan vara problematisk för en del.

– Nu i början av terminen har vi mycket fokus på att stötta lärare i hur de kan bemöta elever som är rädda. Våra rektorer försöker vara kloka tillsammans med lärarna.

Däremot är skolledarna försiktiga när det gäller att kalla till olika former av säkerhetsövningar.

– Här behöver vi känna oss fram. Vi vill att både medarbetare och elever ska kunna lyssna på ett larm eller genomföra olika säkerhetsövningar utan att det framkallar ångest.

Ser över kommunikationen

Som en del i uppföljningsarbetet ser skolan även över den interna kommunikationen och hur ett larmsystem kan användas på bästa sätt om ett nytt krisläge skulle uppstå. Vad ska man kommunicera och hur?

– I slutändan handlar mycket ändå om den enskilde läraren eller skolledarens egen uppfattning och känsla beroende på vilken situation som uppstår. Sitter man bredvid ett fönster på låg höjd kanske man ska hoppa ut, sitter man längre in i rummet kanske man ska inrymma, säger Linus Jonasson.

Veckorna efter dådet hade han och hans kollegor stor nytta av de kontakter de hade med skolor i bland annat Malmö och Trollhättan, där personalen haft liknande erfarenheter. Nu känner sig Linus Jonasson redo att själv dela erfarenheter om behov skulle uppstå.

– Mitt intresse för säkerhetsarbete har ökat efter det vi var med om. Under våren var det inte många utomstående som hörde av sig, man ville nog inte tränga sig på. Men nu när skolarbetet förhoppningsvis börjar bli vardag igen är läget ett annat, säger han.

Stor arbetsbörda för rektorerna

Sveriges Skolledares lokalförening i Örebro har sedan skolskjutningen i februari samverkat med Campus Risbergska för att se till att även skolledare får rätt stöttning. De kontakter ordföranden Lilian Nehmé haft med en annan av rektorerna på Campus tyder på att höstterminen startat bra, men att arbetsbördan är stor.

– Rektorerna behöver vara tillgängliga och det gör att det kan bli långa arbetsdagar, säger hon.