Debatt: Skolledare, se upp för den här fallgropen kring biblioteken

LÄS ÄVEN: Här är framgångsreceptet bakom årets skolbibliotek

LÄS ÄVEN: Rektorns kritik efter biblioteksförslaget: Symbolpolitik

Den nya lagen om skolbibliotek är en välkommen skärpning av den tidigare lagen. Vilma, som har tillgång till ett bra skolbibliotek bemannat med en utbildad skolbibliotekarie går nämligen ut i livet med bättre förutsättningar än Isak som inte har det. Skolbibliotekarier förbättrar läsning, källkritik och måluppfyllnad. De är en central del av den grundlagsstadgade kulturella välfärden. Det finns dock oroande tecken på att lagen redan riskerar att haverera innan den hunnit få luft under vingarna.

Det utbildas alldeles för få bibliotekarier. Dessutom väntar stora pensionsavgångar. Det innebär att det är stor brist på bibliotekarier. Det ställer höga krav på skolledare, som ju bär det yttersta ansvaret för att realisera lagen ute i skolorna.

Fackförbundet DIK vill därför uppmärksamma en potentiell fallgrop för alla de skolledare som nu arbetar hårt för att kunna följa lagen: korta ”bibliotekarieutbildningar” som på intet sätt garanterar att lagens utbildningskrav uppfylls.

Skräckexempel: Lovade fejktitel efter åtta veckor

En skolbibliotekarie ska enligt lagen ha en examen i biblioteks- och informationsvetenskap eller – om ingen sådan söker jobbet – en annan relevant akademisk examen. Eftersom regeringen ännu inte mött upp bibliotekariebristen står dörren vidöppen för dem som vill profitera på den.

Skräckexemplet är det privata utbildningsföretaget AcademyOnline som, tills DIK ingrep, lovade studenter fejktiteln ”certifierad bibliotekarie” efter en åtta veckor kort utbildning. En riktig akademisk bibliotekarieutbildning är mellan tre och fem år.

Universitet och högskolor erbjuder också korta uppdragsutbildningar. Det behöver inte vara dåligt, men det blir problematiskt när man som till exempel Högskolan i Kristianstad, erbjuder en kurs om några få högskolepoäng som riktar sig till den som ”arbetar som skolbibliotekarie, bibliotekspedagog eller lärarbibliotekarie”. Ingen av dessa titlar är en garanti för att den som går kursen har en relevant akademisk grund att bygga vidare på och högskolan anger inga akademiska krav för att få gå kursen.

Riskerar att bryta mot lagens utbildningskrav

Skolledare som anställer en av dessa ”certifierade bibliotekarier” eller skickar befintlig personal utan relevant akademisk examen på en kort uppdragsutbildning bryter mot den nya lagens utbildningskrav. DIK är naturligtvis medveten om att det finns många utmaningar, men en lag är trots allt en lag och inte ett valfritt pålägg man kan pilla bort.

Skolledare måste se till att de pengar regeringen allokerat till att realisera lagen verkligen hamnar i skolbiblioteket. Man måste också ge goda förutsättningar för att verka som skolbibliotekarie. Det gör man bäst genom att prioritera skolbiblioteket och genom att erbjuda en rimlig lön för den utbildning, det ansvar och de uppgifter man har. På så sätt säkerställer man också att fler personer med rätt kompetens söker utlysta tjänster.

Regeringen måste också omedelbart ge bibliotekarieutbildningarna uppdrag och resurser att kraftigt utöka antalet studieplatser samt sjösätta en bra övergångslösning. Här finns det redan ett färdigt förslag om en ettårig magisterutbildning för lärare att gå vidare med. Det är dags att se till att det görs.

Vi vet att viljan finns hos landets skolledare. Tillsammans kan vi se till att regeringen snarast möjligt gör sin hemläxa. För Vilmas, Isaks och alla andra elevers skull.

Anna Troberg, förbundsordförande för fackförbundet DIK