Efter budgetsatsningen: Flera frågetecken kring undervisningstiden
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, ser flera risker och frågetecken kring regleringen av lärarnas arbetstid. Foto: Adobe Stock/Oskar Omne
Skolpolitik
Förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare, konstaterar att det finns en rad frågetecken kring regeringens satsning på att reglera lärarnas undervisningstid.
– Regeringens 2,5 miljarder kronor kommer inte heller att räcka eftersom förutsättningarna i våra skolkommuner ser så olika ut, säger hon.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2025-09-17 10:18
LÄS ÄVEN: Miljarder utlovas till skolan: ”Oklart hur skolledare ska genomföra förslagen”
LÄS ÄVEN: Efter utredarens förslag: Mer undervisningstid kräver resurser
I slutet av förra veckan, innan miljardsatsningen på skolan släpptes, aviserade regeringen en budgetsatsning där regeringen vill sätta ett tak för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha och ett golv för hur lite tid en lärare får till planering och uppföljning av sin undervisning.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman vet att det är en efterlängtad reform av lärarna men ser också riskerna med att genomföra reformen i snabbt tempo. Reformen är tänkt att träda i kraft redan hösten 2027.
Regeringens tanke är att ett reglerat undervisningsuppdrag ska ge förskollärare och lärare bättre förutsättningar att fokusera på undervisningen och skapa en bättre arbetsmiljö, bättre kvalitet på undervisningen och öka yrkets attraktivitet.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, gick direkt ut och menade att den föreslagna reformen är kraftigt underfinansierad och kommer att kosta skolhuvudmännen tre gånger så mycket.
Riskerar att hamna i knät på skolledare
Ann-Charlotte Gavelin Rydman delar oron och vill se en större tydlighet och dialog med regeringen kring hur ekonomin ska gå ihop. Men också hur man tänkt fördela arbetstiden när det gäller undervisning, efterarbete, planering så det också finns tid exempelvis för det kollektiva samarbetet mellan lärarna. Hon ser att om inte oklarheterna rätas ut riskerar de att hamna i knät på rektorer och skolchefer som redan idag har en tuff arbetsmiljö.
– Vi vill inte att regleringarna slutar med att lärarna får arbeta som solitärer i klassrummet och tappa det kollegiala samarbetet. Vi saknar en öppning för dialog kring de här frågorna, säger hon.
Olika förutsättningar
Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser också att förutsättningarna att få tag på behöriga lärare och förskollärare ser väldigt olika ut i kommunerna. Regleringarna av undervisningstiden kan därför innebära att ännu fler elever än idag kommer mötas av icke behöriga lärare och att likvärdigheten försämras trots att ambitionen är den motsatta. Ann-Charlotte Gavelin Rydman anser att det kan krävas ytterligare stimulansåtgärder från regeringen för att locka lärare till kommuner som idag har svårigheter att rekrytera.
– Det kan handla om att efterskänka studielån till nyexaminerade lärare i utbyte mot att de flyttar till de aktuella kommunerna och arbetar där under en viss tidsperiod. Det kan också innebära att regeringen exempelvis förbättrar distansundervisningen på vissa orter eller andra åtgärder. För alla barn och elever förtjänar en utbildad behörig lärare oavsett var i landet man bor, säger hon.