Forskarens svar: Kräver aktivt emotionsarbete av rektorn
Åsa Hirsh är Fil. dr, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet. Tillhör ett forskarlag vid Göteborgs universitet som inlett en studie där de studerar rektorers känslomässiga arbete, så kallat emotionsarbete. Foto: Johannes Äng
Dilemmat ”Dilemmat kring Britt-Marie och läraren Sven tydliggör en central aspekt av skolledarskap: det osynliga, men ständigt närvarande emotionsarbetet”, säger experten Åsa Hirsch om rektor Britt-Maries dilemma efter att läraren anmält skolan till Skolinspektionen.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-09-12 11:36
LÄS DILEMMAT SOM ÅSA HIRSCH SVARAR PÅ HÄR.
Dilemmat kring Britt-Marie och läraren Sven tydliggör en central aspekt av skolledarskap: det osynliga, men ständigt närvarande emotionsarbetet. Britt-Marie tvingas balansera två arbetsmiljöer – lärarens och elevens – samtidigt som hennes egen integritet och känslomässiga uthållighet prövas. Att hantera en sådan situation kräver inte bara etiska avvägningar, utan också ett aktivt emotionsarbete: att lugna andra, dämpa egna känslor av svek, ilska och oro, och ändå stå kvar i rollen som ledare.
”Skolledares emotionsarbete behöver tas på allvar”
När det står klart att det är Sven som anonymt anmält skolan, efter att ha vägrat förändra sin undervisning, blir spänningen mellan relationell lojalitet med läraren och professionellt ansvar för eleven akut. Konflikten slutar med att eleven, trots att hon fungerar väl i andra sammanhang, flyttas – inte för att det är det bästa för henne, utan för att skydda lärarens arbetsmiljö och undvika fortsatt konflikt. I det ögonblicket glider uppdraget undan – det som skulle handla om elevens rätt till en tillgänglig undervisning förskjuts till en mer hanterbar kompromiss. Just där är emotionsarbetet ofta som tyngst.
Britt-Maries val att se inspektionen som ett lärande snarare än som ett angrepp visar på ett sätt att återta kontroll, att skapa mening i en svår situation. Även om eleven i det här fallet blev den som fick betala priset, kan situationen bli ett startskott för ett långsiktigt och genomgripande arbete med synen på elever och undervisning på skolan. För att skolledare ska orka leda sådana förändringar behöver också deras emotionsarbete erkännas, ventileras och stödjas på allvar.