Här satsar skolledarna på spetsutbildningar

LÄS ÄVEN: Här tar musiken plats i förskolan: ”De estetiska ämnena har fått stå tilbaka”

LÄS ÄVEN: Han satsar på fysisk aktivitet för elever och personal

Till höstterminens start har 28 spetsutbildningar i teoretiska gymnasieämnen fått tillstånd att starta på 26 gymnasieskolor i 15 kommuner och hos sex fristående aktörer.

Polhemskolan i Lund är Sveriges största gymnasium med cirka 2 600 elever. Där har Nitsa Kiriakidou Kazemifar, biträdande rektor, ansvar för spetsutbildningarna. Hon berättar att skolan har spetsutbildning i fysik sedan försöksverksamheten startade år 2009. Utbildningen utökades med matematik år 2016. Precis som på övriga skolor med spetsutbildning är det en liten del av gymnasieskolans verksamhet, men en viktig del för eleverna som går på utbildningarna, betonar hon.

– Alla elevers behov av utmaningar i skolan behöver tillgodoses, även de som ligger i framkant i de teoretiska ämnena. Däremot är vi som erbjuder utbildningarna inga elitskolor, säger hon.

Rektor Fredrik Hemmensjö, biträdande rektor Nitsa Kiriakidou Kazemifar och tidigare rektor Torbjörn Hanö, som nu gått i pension, på Polhemskolan i Lund.

Oro kring elitskolor obefogad

Efter en liten rundtur på skolan slår vi oss ned i ett kontorsrum. Där har Torbjörn Hanö, som slutade som rektor på Polhemskolan den sista mars i år, och hans efterträdare Fredrik Hemmensjö anslutit.

Torbjörn Hanö har varit med i uppbyggnaden av spetsutbildningarna från år 2012 då han började på skolan som rektor.

– Då fanns redan ”spets” i fysiken på skolan. När två lärare ville utöka med matematik så var det självklart för mig att säga ja, säger Torbjörn Hanö.

Fredrik Hemmensjö tar nu vid när utbildningarna blir en permanent del av skolväsendet. Han hade inte teoretiska spetsutbildningar på sin förra skola Malmö Latin, men däremot estetiska spetsutbildningar med riksintag i både musik och teater.

– Så jag är välbekant med konceptet, säger han.

De tycker att det är märkligt att riksdagspolitikerna har dröjt så länge som 16 år innan de beslutat att göra spetsutbildningarna permanenta i teoretiska ämnen.

Nitsa Kiriakidou Kazemifar säger att det har funnits en diskussion kring syftet med utbildningarna där argumentationen bland vissa politiker handlat om en oro att spetsutbildningarna ska leda till elitskolor. Den oron menar hon är obefogad.

”Otroligt långdraget”

Skolledarna på Polhemskolan tycker att det är konstigt att det inte resonerats på samma sätt kring de riksrekryterande spetsutbildningarna i estetiska ämnen eller riksidrottsgymnasierna. De estetiska ämnena är redan en permanent del av skolväsendet, även om skolorna nu behöver söka nya tillstånd på grund av GY25.

– Det är konstigt att det har varit fritt fram i estetiska ämnen medan politikerna inte kommit till skott förrän nu med att permanenta de teoretiska ämnena. Det har ändå funnits en enighet om att spetsutbildningarna behövs för att alla elever ska ha rätt till en bra skolgång. Och vi vill ju vara en kunskapsnation, säger Torbjörn Hanö.

Rektorer och programansvariga från landets skolor med försöksverksamheten har under årens lopp uppvaktat olika skolministrar och andra rikspolitiker för att spetsutbildningarna i de teoretiska ämnena ska bli permanenta.

– Det har varit otroligt långdraget och jag är jätteglad för elevernas skull, säger Nitsa Kiriakidou Kazemifar.

Polhemskolan har haft spetsutbildning i fysik sedan 2009, då försöksverksamheten inleddes. Nu blir satsningen permanenta utbildningar. 

Kostsamt

Även försöksverksamheter i grundskolan med spetsutbildning i teoretiska ämnen blir nu permanenta utbildningar. Tidigare fick man söka nytt tillstånd vart fjärde år.

– Det som förvånar mig är att vi inte får en högre rikstaxa när det gäller elevpeng för de teoretiska spetsutbildningarna av staten som vi har för våra musikelever. Precis som när man övar fiol så kan det krävas mindre gruppindelningar, eller individuell undervisning, för elever som ska ta sig an svåra utmaningar i matematik eller fysik, säger Fredrik Hemmensjö.

Nitsa Kiriakidou Kazemifar och Torbjörn Hanö håller med. Utbildningen kostar mer än den vanliga skolpengen täcker och skolan har, enligt dem, gått back i snitt en halv miljon per läsår på spetsutbildningarna, trots att man har stora klasser med 30 till 32 spetselever.

Höga krav på utbildningarna

De två senaste åren har skolan kunnat söka ett extra statsbidrag och först fått 1,7 miljoner och därefter 1,9 miljoner. Det har gjort att man kunnat satsa mer på undervisningen, kompetensutveckling av lärarna och utrustning till salarna. Men det finns ingen garanti för att statsbidraget kommer att finnas kvar. Skolverket har i dagsläget ingen information om hur länge det kommer att utgå, svarar undervisningsrådet Carina Kjelsson, när Skolledaren ställer frågan.

– Kraven har skärpts i de nya direktiven när spetsutbildningarna blivit permanenta. Från statligt håll förväntar man sig en utbildning med hög kvalitet. Det kräver högre lärarnärvaro, studieresor och liknande som kostar och då behöver staten också se över våra ekonomiska förutsättningar och höja nivån på skolpengen, säger Fredrik Hemmensjö.

Läraren Mats Persson tycker att det är motiverande att undervisa spetselever i matematik och fysik. Eleverna ger honom nya utmaningar med sina frågor, trots att han varit lärare i 30 år. Foto: Filippa Ljung

”Motiverande att ha de här eleverna”

Nitsa Kiriakidou Kazemifar följer med till läraren Mats Persson. Han har lektion med spetselever i årskurs 1. Nitsa Kiriakidou Kazemifar konstaterar på vägen till klassrummet att spetseleverna berikar hela skolan med sitt engagemang.

Mats Persson är lärare i matematik och fysik och programansvarig för spetsutbildningarna på Polhemskolan. Han har arbetat på skolan sedan 2010 och undervisade den första kullen med spetselever i fysik.

– Jag har varit lärare i 30 år och det är så motiverande att ha de här eleverna. Jag lär mig av eleverna, de kan ställa frågor som gör att jag får gå hem och riktigt tänka efter innan jag svarar. Det gäller särskilt i fysik som är ett öppnare ämne än matematik, säger Mats Persson.

De senaste fem åren har han bara undervisat eleverna i spetsklasserna.

– De som har valt utbildningen i första hand är verkligen kunskapstörstande och vill lära sig saker. Det finns också en unik samhörighet mellan årskurserna bland spetseleverna så jag ser dem ofta hänga tillsammans i korridorerna. De driver också en massa spontana projekt på skolan, säger han.

Spetseleven Oliver Windfeldt är besjälad av programmering sedan högstadiet. Foto: Filippa Ljung

”Studerar i snabbare takt”

Trots att eleverna går sitt första år så ligger de på olika nivåer kunskapsmässigt. En del elever har redan gått flera gymnasiekurser på grundskolan innan de började på gymnasiet och en del har tentat av gymnasiekurser. Men det finns också elever som följt den ordinarie undervisningen i grundskolan. Molly Fridlund är en av dem. Hon är 17 år och säger att hon älskar fysik. Hon har flera klasskompisar som har läst flera matematikkurser innan gymnasiet och de har varit med i olika tävlingar. Det har inte hon gjort eftersom hon inte kände till de möjligheterna. Däremot brukade läraren på högstadiet ge henne extrauppgifter.

– Här drivs alla av ett intresse för matematik eller fysik eller båda. Vi studerar i snabbare takt än på andra gymnasieprogram, så vi läser exempelvis tre matematikkurser i årskurs 1. Det kan vara lite tufft men kul också, säger hon.

Klasskompisen Oliver Windfeldt är helt besjälad av programmering. Han får arbeta med programmeringen under lektionen, så länge han gör det han ska i de obligatoriska kursavsnitten.

– Jag lär mig matematik för programmeringens skull, även om jag gillar matematik också. Och jag räknar fysik för att jag gillar matematiken i fysiken. Jag blev intresserad av programmering i högstadiet. Just nu lär jag mig mer om grafik, säger han.

”Eleverna på spets är mer intresserade av kunskapen än betygen”, säger Hans Jakobsson, lektor i matematik och fysik. Foto: Filippa Ljung

Utbyten och studieresor

I personalens fikarum möter vi Hans Jakobsson, lektor i matematik och fysik, som varit med och undervisat på spetsprogrammet från starten år 2009.

– Jag var lektor på ett annat gymnasium då men sökte till Polhemskolan när jag fick reda på att spetsutbildningen skulle starta. Eleverna på spets är mer intresserade av kunskapen än betygen. Det blir inga protester om man flippar ut lite på lektionerna och går igenom mer än vad de behöver för att klara proven, säger Hans Jakobsson.

Han har själv en doktorsexamen i astronomi från Lunds universitet och civilingenjörsexamen i teknisk fysik. Han berättar om olika utbyten och studieresor som han gjort tillsammans med eleverna på spetsutbildningen för att bredda deras kunskap, till bland annat Cern med världens största laboratorium för partikelfysik. Man har också haft ett utbyte med Kina men det slutade i samband med pandemin.

Föräldrar ställer upp

Nitsa Kiriakidou Kazemifar säger att lärarna har ett fantastiskt engagemang. De lägger ned mycket tid utöver undervisningen för att skapa individuella lösningar för elever och arbetar med utbyten och studiebesök. De har varit med tvåorna på Island och med treorna till Nasa i USA. I fjol var man bland annat på studiebesök vid Sveriges rymdbas, Esrange space center i Kiruna. Och man har skapat samarbeten med andra spetsutbildningar i matematik i Luleå och Nacka.

Även föräldrar ställer upp och ordnar tillträde till sina arbetsplatser eller universitet för att eleverna ska kunna utföra praktiska arbeten i sina gymnasiearbeten, göra studiebesök eller laborationer.

– Många föräldrar är så tacksamma att deras barn äntligen hamnat rätt och får de utmaningar som de kan ha saknat under grundskoletiden. Här blir de sedda och känner sig inte annorlunda, säger Nitsa Kiriakidou Kazemifar.

Här är landets alla spets­utbildningar

Godkända riksrekryterande spetsutbildningar (inklusive särskild variant) inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknikvetenskap:

Matematik

• Naturvetenskap matematik/matematik, Berzeliusskolan i Linköping.
• Naturvetenskap matematik/problemlösning och linjär algebra, Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona.
• Naturvetenskap matematik/numeriska och algebraiska beräkningar, Jensen gymnasium i Eskilstuna.
• Naturvetenskap matematik/problemlösning, Nacka gymnasium i Nacka.
• Naturvetenskap särskild variant matematik/matematik, Danderyds gymnasium i Danderyd.
• Naturvetenskap särskild variant matematik/matematik, Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg.
• Naturvetenskap särskild variant matematik/matematik, Luleå gymnasieskola i Luleå.
• Naturvetenskap särskild variant matematik/matematik, Polhemskolan i Lund.

Samhällsvetenskap

• Samhällsvetenskap samhälls-vetenskap/globala området, Globala gymnasiet i Stockholm.
• Samhällsvetenskap särskild variant samhällsvetenskap/internationellt företagande, Carlforsska gymnasiet i Västerås.
• Samhällsvetenskap särskild variant samhällsvetenskap/historia och samhällskunskap, Europa-skolan i Strängnäs.
• Samhällsvetenskap särskild variant samhällsvetenskap/internationella relationer, Karolinska gymnasiet i Örebro.
• Samhällsvetenskap särskild variant samhällsvetenskap/historia, Katedralskolan i Lund.
• Samhällsvetenskap särskild variant samhällsvetenskap/samhällsvetenskap, Sven Eriksongymnasiet i Borås.
• Samhällsvetenskap särskild variant samhällsvetenskap/samhällsvetenskap och engelska, The International High School of the Gothemburg Region i Göteborg.
• Samhällsvetenskap särskild variant samhällsvetenskap/finans-ekonomi, Tumba gymnasium i Botkyrka.

Teknik­vetenskap

• Informations- och medieteknik teknikvetenskap/innovativ teknisk design, NTI-gymnasiet Johanneberg i Göteborg.
• Teknikvetenskap teknikvetenskap/förnybar energi och robotprogrammering, Teknikum i Växjö.
• Teknikvetenskap matematik/matematikens grunder och AI, NTI-gymnasiet i Umeå.
• Teknikvetenskap särskild variant teknikvetenskap/smarta system och produkter, Hitachigymnasiet i Västerås.
• Teknikvetenskap särskild variant teknikvetenskap/elektronik och programmering, Göteborgs tekniska gymnasium i Göteborg.
• Teknikvetenskap särskild variant teknikvetenskap/programmering och grafik, NTI-gymnasiet i Stockholm.
• Teknikvetenskap särskild variant teknikvetenskap/teknisk lösningsarkitekt, Sven Eriksongymnasiet i Borås.

Natur­vetenskap

• Naturvetenskap naturvetenskap/biomedicin, Härnösands gymnasium i Härnösand.
• Naturvetenskap särskild variant naturvetenskap/fysik och biokemi, Europaskolan i Strängnäs.
• Naturvetenskap särskild variant naturvetenskap/marinbiologi, Gullmarsgymnasiet i Lysekil.
• Naturvetenskap särskild variant naturvetenskap/fysik, Luleå gymnasieskola i Luleå.
• Naturvetenskap särskild variant naturvetenskap/fysik, Polhemskolan i Lund.