Miljarder utlovas till skolan: ”Oklart hur skolledare ska genomföra förslagen”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare samt Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, kulturminister Parisa Liljestrand (M), utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) och socialminister Jakob Forssmed (KD) under dagens presskonferens. Foto: Ola Westerberg, Myelie Lendelund
Skolpolitik
Regeringen ska satsa 4,3 miljarder på skolan nästa år, och sammanlagt 14 miljarder de närmaste tre åren. Det utlovade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) vid en presskonferens på tisdagen.
– Det är oklart vad det kommer att få för konsekvenser för helheten i skolan, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sverige Skolledare.
Publicerad: 2025-09-16 16:03
Text: Håkan Söderberg, Lenita Jällhage
På presskonferensen fanns också kulturminister Parisa Liljestrand (M), socialminister Jakob Forssmed (KD) och Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
– Det är den största budgetsatsningen och reformagendan i skolan på över 30 år, inledde Simona Mohamsson presskonferensen.
Tidigare har regeringen föreslagit skärpta krav på friskolor, reglerad undervisningstid för lärare och ett nationellt mobilförbud i grundskolan. Nu vill man gå vidare med satsningar på nya läroplaner, skolsäkerhet, ett nytt betygsystem och en relevant lärarutbildning. På det ska man satsa 820 miljoner kronor under 2026. En del ska satsas på trygghet och arbetsro. Här hänvisar man till Happy Hilmarsdottirs utredning ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero” som presenterades i januari i år.
”Mindre energi på hur man ska jobba förebyggande”
Där föreslås bland annat att lärare ska kunna visa ut elever ur klassrum utan att först ha uppmanat eleverna att ändra sitt beteende. Kvarsittningar och utvisningar ska inte behöva dokumenteras skriftligt. Det ska också bli möjligt att omplacera och stänga av elever under en lägre tid än idag. 120 miljoner ska avsättas för detta 2026.
– Det är mycket energi som läggs på förslag kring hur man ska stänga ute elever från klassrummen. Hur man ska jobba förebyggande för att alla ska kunna stanna i klassrummen läggs det mindre energi på, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
I november väntar slutbetänkandet från utredningen ”En förbättrad elevhälsa”. Men socialminister Jakob Forssmed menade att man inte ville vänta helt till dess. Därför vill regeringen satsa 200 miljoner per år 2026, 2027 och 2028 till personalförstärkningar i elevhälsan.
– Det är bra att avsätta pengar till personalförstärkningar även om det inte är mycket totalt sett. Det verkar dock inte som att politiken har förstått att såväl elever som vi som arbetar i skolan vill behålla dagens elevhälsa, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
1,8 miljarder till kunskapsbidrag
En satsning på läroböcker och en satsning på folkbibliotek är annat som finns i regeringens låda.
Ser Sveriges Skolledare något positivt med de nya satsningarna?
– Det är svårt att se helheten när man lägger det så här i små doser och det är oklart hur skolledare ska kunna genomföra en del av förslagen, säger hon.
Men vad de totalt 4,3 miljarderna bestod av mer exakt förblev inledningsvis oklart. Under eftermiddagen bekräftar utbildningsdepartementet för Skolledaren.se att 1,8 miljarder kronor ska gå till en höjning av kunskapsbidraget till kommunerna, som syftar till att höja kvaliteten i undervisningen i utsatta områden. 500 miljoner kronor ska gå till kvalitetshöjande åtgärder för förskolan och en rad mindre budgetposter som till exempel 50 miljoner kronor till skolsociala team.
En annan stor del av budgeten är 1 miljard kronor för att bekosta sänkt maxtaxa för förskolan.
”Kommer återkomma med fler satsningar”
Simona Mohamsson är övertygad om att satsningarna kommer att leda till en bättre skola.
– Vi kommer att återkomma med fler satsningar. Vi sätter skolan först, jag förväntar mig att varje kommun också gör det, säger hon under presskonferensen.
Hon fick också en fråga om hur kommunerna ska göra det, men det ville hon inte riktigt utveckla utan menade att kommunerna måste ta sin del av ansvaret.
– Vi liberaler och Sverigedemokraterna vill ju att skolan ska förstatligas, men där är vi inte idag, sade Simona Mohamsson.