Skolläkaren positiv till ökat vårdfokus

Kritiken mot regeringens direktiv till utredningen ”En förbättrad elevhälsa”, där man vill se att elevhälsan ska fokusera mer på åtgärdande, medicinska insatser snarare än främjande och förebyggande arbete, har varit massiv. Från de fackliga organisationerna och från enskilda lärare, specialpedagoger, läkare, psykologer och skolledare.

Men det finns också andra röster. Skol­läkaren Josef Milerad har i ett antal debatt­inlägg i Svenska Dagbladet och Vi Lärare ifråga­satt tänkandet kring den tvärprofessionella elevhälsan, om det verkligen är det bästa sättet att stötta elever.

Han menar bland annat att hopslagningen av skolhälsovården och den elevstödjande verksamheten (psykologer och kuratorer) som gäller i dag inte lett till att elever mår bättre. I stället har man fokuserat mer på att handleda lärare i det pedagogiska arbetet än att träffa enskilda elever.

Slutbetänkande i november

Josef Milerad har inte varit ensam i debatten. Som medskribenter i debattinläggen i SvD har han haft Hugo Lagercrantz, barnläkare och professor vid Karolinska institutet, Maria Unenge Hallerbäck, universitetslektor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Maria Kjellgren, psykoterapeut och lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, Filippa Mannerheim, gymnasielärare, och Rickard Forsberg, skolkurator och socionom.

Den 27 november ska slutbetänkandet redovisas.

I april presenterades ett delbetänkande där utredaren bland annat föreslog att extra anpassningar skulle avskaffas. Att i stället ha en screening genom kunskapstester och vid behov kunna sätta in intensiv stöd­undervisning.

I slutbetänkandet ska man redogöra för elevhälsans syfte och uppdrag, göra en översyn av elevhälsans huvudmannaskap och ledning, att utforma en elevhälsogaranti, samt att föreslå hur samverkan mellan elevhälsan, skolan i övrigt, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan förbättras.