Skolresultaten sjunker: ”Rektorer måste få mer tid till pedagogiskt ledarskap”

LÄS ÄVEN: Flickors betyg i skolan sjunker

LÄS ÄVEN: Efter Skolverkets nya siffror: ”Ovärdigt en välfärdsstat”

I förra veckan presenterades Skolverkets rapport ”Likvärdigheten i slutet av grundskolan”. Den visar att likvärdigheten inte förbättrats och att skolresultaten för första gången sjunker för elever med svensk bakgrund, och då framför allt för flickor.

– Det är svårt att dra slutsatser från en studie och där orsakerna heller inte är riktig klarlagda. Det är komplexa problem, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Men det finns saker att titta på för framtida förbättringar som kan öka likvärdigheten och skolresultaten menar hon. En givet viktig sak är att arbeta för att öka antalet behöriga lärare över hela landet. En annan viktig fråga är att förändra rektorernas egen roll. Här lyfter hon det som utredaren Happy Hilmarsdotter kom fram till i sin utredning ”Stärkt trygghet och studiero i skolan” som lades fram tidigare i år.

– Rektorers tid måste i ökad utsträckning få användas till undervisningsnära ledarskap. Men då handlar det om att begränsa den administrativa bördan så att ett utrymme skapas för rektorer att vara ute i verksamheten. Så ser det tyvärr inte ut idag, säger hon.

Fritidshemmets roll viktig

Något annat som Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker ofta glöms bort är fritidshemmens roll.

– Eleverna tillbringar mycket och viktig tid på fritids. Det vi ser i dag är att det kan vara 35–40 barn på två anställda. Och bland dem är det stor brist på behöriga lärare i fritidshem och det ser mycket olika ut över landet. Det är något man måste titta på, säger hon.

Det omgivande samhället har också påverkan menar hon.

– Vi ser ju att bland annat sociala medier bidrar till ökad otrygghet och stress. Vi kan ju inte bestämma hur barnen använder mobiler och skärmar hemma men vi kan göra det i skolan. Malmö stad har exempelvis blockerat sociala medie-plattformar på grundskolelevernas datorer. Det är kanske en väg att gå, säger hon.

”En skola med tydliga ramar och kramar”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman vill att diskussionen kring skolresultaten och likvärdigheten inte bara ska handla om lösningar som ökad disciplin, hårdare tag eller förbud.

– Vi ska vara en skola med tydliga ramar och kramar. Det finns inga enkla förklaringar till komplexa problem, säger hon.

Att det behövs ökade insatser för att ge mer likvärdiga förutsättningar menar också Skolverket.

– Vi kan konstatera att skolans kompensatoriska förmåga inte har förbättrats. Det finns vissa tecken på en försämring, trots många stödinsatser från stat och huvudmän. Ska vi vända utvecklingen mot en mer likvärdig skola behövs ökade insatser för att ge mer lika förutsättningar för fortsatta studier eller livsval, säger Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket till skolverket.se.

Familjebakgrund spelar roll 

Ämnet matematik har en speciell situation visar rapporten. Det är det ämne där föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster har störst betydelse för vilket betyg en elev får.

– Vi ser att familjebakgrunden har fått en ökande betydelse i matematik, betygen har sjunkit och andelen som inte når godkända betyg har ökat, trots de satsningar som gjorts för att stödja elever med sämre förutsättningar, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket till skolverket.se.

Den 17 september ska Skolverket presentera en fördjupad analys av andra faktorer som kan ha påverkat matematikbetygen.