Kartläggning: Så förberedd är skolan på kriser

LÄS ÄVEN: Så skapar du en robust krisorganisation

LÄS ÄVEN: En kris kräver ett annat ledarskap

LÄS ÄVEN: Undersökning: Skolledare saknar stöd vid kriser

På tisdagen avslutades Folk och Förvars rikskonferens i Sälen. Här har politiker, företrädare från organisationer i civilsamhället, fackliga organisationer, näringsliv och myndigheter samlats för att diskutera försvar, säkerhets och beredskapsfrågor. När det gäller beredskap för krissituationer har skolan en nyckelroll. I förra veckan kom Skolverket för första gången med en undersökning som kartlagt kommunernas beredskapsplaner för skolan och som alltså visar att de flesta har eller har inlett en beredskapsplanering. Men utmaningar finns.

Tydligare styrning kring fristående verksamheter

Ett av de områden där kommunerna vill ha tydligare styrning är kring de fristående huvudmännens beredskapsansvar. Kommunerna har i dag ansvar för samtliga barn i kommunen, även för barn och elever i förskolor och skolor som drivs av fristående huvudmän. Kommunerna behöver därmed planera för samtliga barn oavsett om de fristående huvudmännen planerar att fortsätta bedriva verksamhet vid en kris eller krig eller inte.

– Det är bra att de flesta kommuner har kommit en bit på väg. Men också att det är nödvändigt att regeringen tar sitt ansvar och får regleringen av de fristående verksamheternas ansvar på plats. Innan den regleringen finns blir det rätt svårt för kommuner med stor fristående sektor att veta hur uppgiften egentligen ser ut, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sverige Skolledare.

Att de fristående huvudmännens beredskapsansvar behöver tydliggöras lyfts också i undersökningen.

– Avsaknaden av krav på fristående huvudmän kan skapa osäkerhet och riskerar att göra kommunernas planering mindre effektiv och ändamålsenlig. Vi ser precis som kommunerna att de fristående huvudmännens beredskapsansvar behöver tydliggöras, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Flera utmaningar vid kris eller höjd beredskap

Utbildningsdepartementets promemoria om en modern krisreglering för verksamheter på skolområdet ger förslag på den typen av förtydligande och är ett stort steg i rätt riktning, säger Sofie Andersson, undervisningsråd på Skolverket till TT.

Undersökningen visar att kommunerna ser flera andra utmaningar i verksamheten vid en fredstida kris eller höjd beredskap. Personalförsörjning, brist på resurser i form av tid eller avsatta medel för beredskapsarbete samt att säkerställa försörjningen av el, it, vatten och livsmedel vid samhällsstörningar är exempel.

– Både erfarenheterna från covid-19-pandemin och kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är att förskolan och skolan kan fortsätta fungera vid en långvarig kris eller ytterst krig. Den här kartläggningen ger både kommunerna och Skolverket en bra kunskapsgrund att arbeta vidare utifrån, säger Sofie Andersson.

”Riskbedömning av rektorsuppdraget”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman lyfter vikten av att kommunerna inte glömmer bort skolans chefer när man jobbar med sina beredskapsplaner.

– Det är viktigt att huvudmännen, i sina planer, inte glömmer bort skolans chefer. Det ska också finnas en riskbedömning av rektorsuppdraget. Det åläggs mycket ansvar på rektor i dessa planer, det är nödvändigt att också ha en beredskap för att rektor kanske inte är på plats av något skäl. Uppdraget får inte vara så svårt att det är omöjligt, säger hon

Här kan du läsa hela undersökningen.