Krönika: Friskolebeslutet är en milstolpe för svensk skola

LÄS ÄVEN: Regeringen föreslår full insyn i friskolor

LÄS ÄVEN: Krönika: Varför ska våra elever betala för friskolornas expansion?

Den viktigaste principen i ett öppet och demokratiskt samhälle är medborgarnas insyn i vad de gemensamma skattemedlen används till. I Sverige är det en princip vi har värnat sedan 1766 då offentlighetsprincipen infördes. Principen om offentlighet innebär att medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar såsom mejl, beslut, utredningar och budget i offentlig verksamhet. 

Syftet med offentlighetsprincipen är att stärka medborgarnas kontroll över makten och att motverka korruption och hemlighetsmakeri. Offentliga handlingar från kommuner, regioner och statsapparaten är ett av de viktigaste verktygen för journalister när de granskar. Men samtidigt som det i århundraden har funnits insyn i verksamheter som drivs i offentlig regi har fristående huvudmän, alltså friskolor, varit undantagna från offentlighetsprincipen. Vi är många som under de senaste tio åren gång på gång påtalat att det är absurt att friskolor som finansieras till hundra procent med skattemedel är stängda för insyn. Det är en principiell fråga som handlar om att en verksamhet som finansieras till hundra procent av skatter inte ens spelar på samma spelplan.

”Större än hela kommuners skolorganisationer”

Friskolorna å sin sida menar att offentlighetsprincipen inte passar för friskolor. Argumentet har varit att de inte har samma juridiska och administrativa muskler som kommunala skolor. 

Det är viktigt att komma ihåg att skolkoncernerna, där de flesta elever i friskolor går, är större än hela kommuners skolorganisationer. Ett exempel är Bjurholms kommun som har 2300 invånare. En drake som Academedia har bättre möjlighet att administrera offentlighetsprincipen än vad lilla Bjurholm har. Det argumentet faller därför platt. 

Friskolorna och deras intresseorganisationer har varnat för att friskolor kommer gå i konkurs om offentlighetsprincipen införs, trots att de redan idag får en administrativ schablon på sex procent som kompenserar för kommunens kostnad för offentlighetsprincipen. Det enda som händer nu är att de får ett uppdrag att utföra för de resurser som de redan har.

”Äntligen”

I morse bjöd skolminister Simona Mohamsson in till pressträff. Förra veckan läckte Ekot att offentlighetsprincipen skulle införas men med undantag för skolor som hade färre än 450 elever. När pressträffen var över kunde vi andas ut. Det blev inte så illa som jag hade befarat.

Regeringen har beslutat att offentlighetsprincipen ska införas. Det betyder att det blir samma insyn i kommunala skolor och i friskolor. Det finns bara ett litet men och det är att skolkoncerner, som har under 450 elever totalt, ska lämna ut handlingar inom skälig tid, i stället för som för kommunala skolor, skyndsamt.
Det är ingen big deal. Vi kan leva med att små enheter får några dagar extra på sig att lämna ut handlingar så länge det är samma handlingar som för kommunala skolor.

Dagens beslut är en milstolpe för svensk skola och för Sverige. Nu kommer medborgarna kunna följa pengarna och läsa handlingar från friskolor. Journalister kommer att kunna granska alla skolor och föräldrar kommer att kunna göra informerade skolönskemål.

Det finns bara en sak att säga om dagens beslut från regeringen: Äntligen!

Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör, skriver krönikor för Skolledaren.se.