Så skärps kraven på friskolorna: ”Krävs mod att göra verkstad av detta”

LÄS ÄVEN: Förslaget: Begränsa vinster i friskolor

Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman anser att de sammantagna förslagen från vinstutredningen är både rimliga och genomförbara.

– Det krävs nog ett visst politiskt mod för att göra verkstad av dessa förslag. Det ska bli intressant att se vilka politiska partier som faktiskt sätter barnens rätt till god utbildning först, säger hon.

På fredagen lämnade regeringens utredare Joakim Stymne över slutbetänkandet i utredningen om vinst i skolan till utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

”Måste förtjänas”

Ministern välkomnade utredningen och lovade att det inom närtid kommer fler förslag för att stävja problemen.

– Friskoleaktörer som har obehöriga lärare och ger glädjebetyg och som använder skolpengar till annat än som har med utbildning att göra – jag vill vara tydlig med att det är aktörer som inte har i vårt skolsystem att göra, säger hon.

Hon sade att man ska vara trygg med att skolan i Sverige ska ”vara till för barn och inte för börsen”.

Joakim Stymne konstaterar i sin utredning att det finns brister i regelverket kring fristående huvudmäns rättigheter att driva förskolor och skolor med offentliga medel.

– Rätten att bedriva en skola med offentliga medel måste förtjänas, säger han.

Kryphål ska täppas igen

Han konstaterar att så inte alltid varit fallet. Trots att fristående huvudmän haft allvarliga brister som återkommit över tid har man kunnat starta nya förskolor och skolor eller expanderat genom att köpa och ta över verksamheter som redan är etablerade. Man har också kunnat göra ändringar i verksamheten genom att exempelvis flytta en skola eller ändra antalet elever utan att konsekvenserna först blivit utredda och godkända.

De kryphålen i lagstiftningen vill han nu stoppa genom sina förslag.

I våras presenterade utredaren ett delbetänkande som hade fokus på styrningen och ekonomi när det gäller fristående förskolor och skolor.

– I slutbetänkandet står nu frågor om huvudmannaskapet i fokus, säger Joakim Stymne.

Ökade möjligheter för kommuner att neka etablering

Han poängterar att de båda betänkandena ska ses som en helhet och komplettera varandra för att syftet ska kunna uppnås att säkerställa en långsiktig, hållbar och rättssäker friskolesektor. Och stärka det svenska skolväsendet.

– Det är bra att utredaren poängterar att förslagen ska ses som en helhet och inte som ett smörgåsbord som politiker kan välja detaljer från, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

I utredningen föreslås att endast enskilda huvudmän som har en välskött verksamhet kan få tillstånd att utöka sin verksamhet eller starta ny verksamhet. Skolinspektionen och kommunerna får också enligt förslaget ökade möjligheter att säga nej till etableringar om de exempelvis ser att det skulle kunna leda till en överetablering, eller på andra sätt riskerar möjligheterna att bedriva en utbildning av god kvalitet i kommunen.

Men det ska inte ses som ett kommunalt veto, förklarade Joakim Stymne, utan det är fortsatt Skolinspektionen som avgör om en friskola ska få tillstånd eller ej.  Skolinspektion får dock ett bättre underlag för sitt beslut, anser han. Kommunerna får också ta betalt av den fristående aktören för sitt yttrande.

Sanktionstrappa

En fristående aktör som vill expandera genom att köpa friskolor eller etablera nya får inte vara föremål för någon tillsyn eller föreläggande från skolmyndigheter om de vill få tillstånd. Beroende på hur allvarligt det är så kan en skolhuvudman få vänta mellan 1-5 år utifrån en sanktionstrappa med fyra steg (se faktaruta) innan de kan söka tillstånd att bedriva skolverksamhet i en ny eller uppköpt verksamhet. Om en huvudman exempelvis fått ett vitesföreläggande på en skola kan de inte få tillstånd att expandera förrän efter två år efter att man har avhjälpt vad som orsakat vitet. Om en skolhuvudman fått återkallat tillstånd gäller fem år.

– Karenstiden gäller även om huvudmannen har andra friskolor där man fått föreläggande inom samma koncern, säger Joakim Stymne.

”Gynnar seriösa huvudmän”

En huvudman med flera friskolor ska alltså inte kunna expandera innan man har tagit tag i sina problem och bedriver en bra skolverksamhet. Förvärvsförbundet kan gälla såväl fysiska som juridiska personer.

Även friskoleaktörer som har befintlig verksamhet kommer att påverkas om förslagen blir verkliga och de vill flytta eller ändra elevantalet, men där kommer det finnas gränsövergång på två år efter att huvudmannen meddelat om ändring för sin verksamhet.

Utredaren föreslår att ändringarna ska träda i kraft från den 1 januari 2028.

– Som utredaren poängterade på presskonferensen så gynnar förslagen seriösa huvudmän som har kvalitet i fokus och vill göra bra ifrån sig. Dessa vill vi ha kvar, det är de oseriösa som ska bort, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

S: ”Inget av förslagen kommer stoppa överkompensationen”

Socialdemokraterna är mer kritiska och anser inte att utredarens förslag räcker. De vill se ett etableringsstopp för att begränsa expansionen för skolaktörer som inte sköter sig, en kommunal vetorätt, ett vinststopp och även ett stopp så inte friskolor överkompenseras.

– Inget av de här förslagen kommer stoppa varken överkompensationen till friskolorna eller deras möjlighet att ta ut vinst, säger Anders Ygeman, utbildningspolitisk talesperson för S till TT.

Andreas Mörck, förbundsdirektör för arbetsgivarorganisationen Almega utbildning, säger till TT att det finns delar i förslaget som han har förståelse för när det gäller oseriösa aktörer. Men han är oroad över att förslagen även riskerar att drabba friskolor som fungerar väl.

– Att blanda in tillståndsgivande från Skolinspektionen av verksamheter som redan har fått sitt godkännande, det kommer inte fungera i praktiken, säger han och tillägger att man måste få till ett fungerande samråd med kommuner och friskolor.