Efter tjänstefelsdomen – åklagaren välkomnar en överklagan
Åklagare Henning Signarsson väckte åtal mot en rektor på en skola i Västerbotten som inte polisanmält en elev. Han välkomnar en ytterligare prövning av fallet, som är det första sedan rektorer blev skyldiga enligt lag att polisanmäla elever vid misstänkt brottslighet. Foto: Johan Gunseus/Sveriges Domstolar
Juridik
Kommer det en överklagan från rektorn som fälldes för att inte ha polisanmält en elev kommer åklagaren Henning Signarsson att tillstyrka den.
– Jag tycker det är angeläget att man tittar på det här, säger åklagaren Henning Signarsson.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2026-10-12 20:43
LÄS ÄVEN: Polisanmälde inte elev – rektor döms för tjänstefel
Det handlar om den lag som infördes i juli 2025 och som innebär att rektorer är skyldiga att till polis anmäla brott som begås av elever. Fallet i Västerbotten rör en pojke i mellanstadiet som utsatt en flicka för våld och kränkningar vid två tillfällen i skolan, höstterminen 2025. Skolans rektor har vidtagit flera åtgärder, vilket lyfts fram i domen från Umeå tingsrätt. En del i det var att flytta pojken till en annan skola. Att han döms för tjänstefel är helt och hållet baserat på att han inte polisanmälde kränkningarna. Nu riskerar han böter plus rättegångskostnader på sammanlagt 40 000 kronor.
Vad var det som gjorde att åklagare Henning Signarsson väckte åtal?
– Det har gått till som i 80 procent av fallen. Polisen utreder ett brott och så skickar man vidare till åklagare. Och då väckte jag åtal eftersom förutsättningarna i den nya lagen fanns, säger han.
Sveriges Skolledare tillhör de som länge varit skarpt kritiska till den nya lagen.
– Som facklig företrädare för landets skolledare får den här domen mig att reagera. Vi har varnat för att skolans förebyggande arbete riskerar att försvåras när fokus läggs på vikten av polisanmälningar. Som skolledare kan man hamna i etiskt utmanande situationer, särskilt när det handlar om elever med funktionsvariationer, sa förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman efter domen.
Kommer att tillstyrka
Henning Signarsson menar att skrivningarna i lagen är tydliga och att den gäller i skolformerna förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux.
Hur tycker du att rektorer ska tänka efter den här domen?
– Jag vill inte uttala mig utöver det här speciella fallet så jag kan inte ge några vidlyftiga rekommendationer här. Men som lagen är skriven så är det en långtgående anmälningsplikt, säger han.
Om en överklagan kommer in till Hovrätten kommer han att tillstyrka.
– Jag har inte sett att det finns några andra liknande domar och därför tycker jag det är värt att pröva ärendet igen. Den tilltalade nekar ju till brott så därför tror jag att det kommer en överklagan. Jag har ju också gjort bedömningen att han vidtagit rimliga åtgärder i ärendet och att det bara handlar om att han inte anmält misstankarna, säger Henning Signarsson.
”Välkomnar en prövning”
I det nu uppmärksammade fallet finns det en annan faktor som är ifrågasatt, att det är mellanstadiebarn som begått brottet. Det handlar om stenkastning och misshandel, tämligen grova förseelser.
– Att det är små barn gör att polisanmälningarna om själva brottet ofta läggs ner. Som det gjorts i det här fallet när föräldrarna anmält. Men lagen gäller rektors skyldighet att anmäla. Och i lagens skrivningar behöver det inte vara grova förseelser utan även lindriga som ska anmälas om inte särskilda skäl föreligger. Så jag välkomnar en prövning, säger Henning Signarsson.
En överklagan till hovrätten måste inkomma senast den 28 oktober.