Skolledare kan bli skyldiga att polisanmäla medarbetare

LÄS ÄVEN: Skolledaroron efter säkerhetsförslagen

LÄS ÄVEN: Polisanmälde inte elev – rektor döms för tjänstefel

Regeringen har i en promemoria presenterat hur kommunala och regionala arbetsgivare ska få samma ansvar som statliga arbetsgivare att anmäla anställda som misstänks för brott i tjänsten. Sveriges Skolledare tillstyrker inte regeringens utredningsunderlag i dess nuvarande form och anser inte att det bör ligga på skolledaren att anmäla sina anställda.

– Polisanmälningar har alltid gjorts även inom skolan när man bedömt det som nödvändigt. Genom att lägga det som en skyldighet försvinner arbetsgivarens möjlighet att använda sitt professionella omdöme. Att skyldigheten endast läggs på offentliga arbetsgivare bidrar dessutom ytterligare till att öka skillnaderna mellan kommunala och fristående skolor. Man kan fråga sig varför det inte är lika viktigt att brott i fristående verksamheter anmäls? säger Ann- Charlotte Gavelin Rydman.

I lagen om offentlig anställning, LOV (paragraf 22), är en statlig arbetsgivare skyldig att göra en anmälan till åtal om en arbetstagare är skäligen misstänkt för att ha begått ett brott i sin anställning. Regeringen vill nu utöka lagen, för att omfatta även kommunala och regionala arbetsgivare och dess anställda och har nu skickat ut ett utredningsunderlag (promemoria) på remiss.

Flera instanser pekar på brister

Sveriges Skolledare ser en rad brister och frågetecken i promemorian och de är inte ensamma om kritiken. Flera remissinstanser som exempelvis Sveriges kommuner och regioner, Svea hovrätt och enskilda kommuner belyser brister i promemorian.

Sveriges Skolledares huvudsakliga synpunkter är att:

• Beslutet om åtalsanmälan bör fattas på central arbetsgivarnivå eller av ett särskilt kollegialt organ, inte av den anställdes närmaste chef.
• Bedömningen av skälig misstanke och den förväntade påföljden kräver juridisk kompetens, dokumenterade rutiner och möjligheter till extern vägledning.
• Innan beslut fattas bör arbetstagaren som huvudregel få kännedom om uppgifterna och möjlighet att bemöta dem, om det inte finns särskilda skäl som talar emot det.
• Arbetsgivaren ska före införandet riskbedöma arbetsmiljön och vidta åtgärder för både anmälande chef och berörd arbetstagare.

Behöver ske på ett rättssäkert sätt

Man anser också att reformen bör följas upp i synnerhet när det gäller rättssäkerhet, arbetsbelastning, arbetsmiljö och konsekvenserna för skolans ledning och verksamhet.

Sveriges Skolledare håller med om att misstankar om allvarliga brott i anställning inte ska hanteras enbart som interna personalfrågor. Man anser att även kommuner och regioner, som ansvarar för välfärdsverksamheter och en omfattande myndighetsutövning, bör omfattas. Men det förutsätter att det kan ske på ett rättssäkert sätt som är praktiskt genomförbart.

– Flera av de politiska förslag som lagts fram har till syfte att höja kvaliteten i skolans verksamhet genom att rensa bort administrativa pålagor. Samtidigt lägger man förslag som uppenbart verkar i motsatt riktning och där elevperspektivet inte alls finns med, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Stora skillnader i förutsättningar

Sveriges Skolledare konstaterar i sitt remissvar att det till skillnad från staten finns stora skillnader i förutsättningarna att efterleva en förändring i LOV i Sveriges olika kommuner och regioner.

Det kan exempelvis saknas stödfunktioner och andra resurser i en liten kommun, samtidigt som en rektor kan behöva göra svåra rättsliga bedömningar om vilka juridiska villkor som ska vara uppfyllda i en lagtext för att en gärning ska vara straffbar.

En rektor kan behöva skilja mellan att en medarbetares handlande ifrågasätts yrkesmässigt, ett arbetsrättsligt missförhållande och konkreta omständigheter som når upp till skälig misstanke om brott.

Inom skolväsendet kan den närmaste chefen, en rektor eller biträdande rektor, som är den som först får kännedom om en händelse eller misstanke ha en nära och lång arbetsrelation till den berörda arbetstagaren. Det kan skapa en svår dubbelroll för rektorer och andra chefer om den nära chefen ska förväntas samla in uppgifter och medverka till att medarbetare anmäls till åtal samtidigt som chefen ska upprätthålla förtroendefulla relationer, leda arbetsmiljöarbetet och ge stöd till medarbetaren.

– Därför är det inte lämpligt att en rektor ska ha det slutliga ansvaret för polisanmälningarna. Skolan är en komplex organisation som inte fungerar om inte de anställda har fullt förtroende för varandra, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Behövs en plan för arbetsmiljön

Sveriges Skolledare konstaterar att en åtalsanmälan kan få långtgående konsekvenser för den enskilda, även om en förundersökning inte inleds, läggs ned eller om det rättsligt endast avser en misstanke. Det kan uppstå ryktesspridning, social isolering, konflikter, sjukfrånvaro och en förtroendeförlust innan rättsväsendet ens har tagit ställning.

Arbetsgivaren behöver därför vara skyldig att i varje konkret ärende ha en plan för hur den anställdes och chefens arbetsmiljö ska hanteras under och efter processen, undersöka riskerna, dokumentera riskerna och besluta om skyddsåtgärder. Och kretsen som hanterar uppgifterna behöver hållas så liten som möjligt för att garantera en rättssäker beredning och integritet.

– Jag är orolig för att vi håller på att slarva bort det som är den viktigaste förutsättningen för en väl fungerande förskola och skola, att de anställda kan använda sitt professionella omdöme, byggt på utbildning och erfarenhet. Det är superviktigt att förskolan och skolan även fortsättningsvis är attraktiva arbetsplatser som attraherar duktiga studenter. En kultur som präglas av misstänkliggöranden och anmälningar riskerar att verka i motsatt riktning, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.