Förslaget: Så ska resurserna fördelas i gymnasieskolan

LÄS ÄVEN: Utredare: Ge friskolorna mindre i skolpeng

LÄS ÄVEN: Oenighet om skolpengen i regeringen

LÄS ÄVEN: Regeringen ger direktiv till nationell skolpengsnorm

LÄS ÄVEN: Hon ska ta fram en ny beräkningsmodell för skolpengen

2023 gav regeringen direktiv till en utredning som syftade till en ny nationell skolpengsnorm, bland annat för att reda ut dagens ersättningssystem till fristående skolor och ta fram en ny beräkningsmodell för skolpengen.

Enligt direktiven hade utredare Lena Holmdahl i uppdrag att ta fram en nationellt bindande skolpengsnorm med syfte att öka likvärdigheten.

I ett delbetänkande till regeringen 2025 föreslog hon en vägledande norm, istället för en statligt fastställd miniminivå, för kommuner när det gäller resursfördelning i kommunal förskoleklass och grundskola. Hon föreslog också att ersättningen som kommuner ska betala ut till fristående skolor sänks med sex procent.  

Vill se minskad skillnad i skolpengen

Sveriges Skolledare har tidigare ställt sig positiva till delbetänkandets förslag, men har haft invändningar mot att utredningen utgått från dagens kostnader för grundskolan – och inte räknat in de utmaningar som skolan står inför framöver.

Nu har Lena Holmdahl lämnat sitt slutbetänkande till utbildningsminister Simona Mohamsson (L). Här lämnar hon bland annat ett antal förslag som rör resursfördelningen i gymnasieskolan.

Regeringen vill se en minskad skillnad i hur stor skolpeng kommunala och fristående gymnasieskolor kan få.

– Idag skiljer det runt 70 000 kronor per elev per läsår, mellan den kommunen som ligger minst på skolan och den som lägger mest. Det leder till en stor olikvärdighet, säger Simona Mohamsson (L) till Sveriges Radio Ekot.

Bland förslagen finns en ändring av riksprislistan, den statliga norm som idag styr hur mycket pengar gymnasieskolan kan få per elev. Den normen används bland annat i dag när ersättning ska ges till en fristående gymnasieskola i en kommun där det saknas kommunal motsvarighet. Här föreslår utredningen att den justeras för att utgå efter elevernas studieförutsättningar. Det ska också ställas krav på att kommunerna i samverkansområdena ska ha samråd om resursfördelningen.

Beräkningar gjorda på dagens kostnader

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, ser förslagen som steg i rätt riktning för att stärka likvärdigheten. Hon anser att utredaren ”gjort ett gediget arbete i de båda delbetänkandena”.

– Sveriges Skolledare delar utredningens ambition att stärka likvärdigheten genom en mer transparent och behovsanpassad resursfördelning, säger hon.

Däremot lyfter hon återigen den invändning som Sveriges Skolledare hade i sitt remissvar när det gäller en skolpengsnorm för grundskolan – alltså att beräkningarna är gjorda på dagens omkostnader.

– Utgångspunkten för finansieringen måste vara de nationella krav som ställs på utbildningen och elevernas faktiska behov, inte enbart dagens kostnadsnivåer, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Undantag föreslås

Samtidigt förslås också en möjlighet för hemkommuner att göra undantag från principen om bidrag på lika villkor, när det gäller kommunala och fristående gymnasieskolor, vid särskilda skäl. Det för att komma till rätta med ojämlikheter i systemet som finns idag.

Principen är idag att bidraget till fristående verksamheter ska beräknas på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten.

Här föreslås alltså möjlighet för kommunerna att göra undantag från principen.

Det kan till exempel handla om avdrag för kostnader för kommunernas utbuds- och dimensioneringsansvar.

– Jag tycker att det är rimligt att fristående huvudmän ersätts för de uppgifter de utför, men inte för ansvar som enbart ligger på hemkommuner, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Krav ska kunna ställas på viktiga utbildningar

Utredaren förslår också att det ska ställas krav på kommunerna att i sina primära samverkansavtal ha villkor när det gäller ersättningen till strategiskt viktiga utbildningar. Kommunerna ska också kunna ställa villkor när en högre ersättning ges till enskilda huvudmän, och återkräva medlen om villkoren inte uppfylls.

Något som Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser positivt på.

– Den så kallade gymnasiemarknaden fungerar inte helt optimalt idag om man utgår från vilka kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare. Det här förslaget kan ha förutsättningar att förbättra situationen, säger hon.

Utredningen föreslår att förslagen träder i kraft den 1 oktober 2027. Men till Ekot konstaterar Simona Mohamsson att några förslag inte kommer att kunna klubbas i nuläget.  

– Min ambition är att kunna skicka ut det här på remiss men det är en övergångsregering, vi får inte ta ny politik. Men vi kan fortsätta arbetet med den här utredningen, säger hon till Ekot.