Hoppa till huvudinnehåll Magasin Skolledarens logga

Här blir leken avgörande för barnens språk

Vasso Siameti, Omar, Zaid, Sofie Simu. Foto: Lois Billinger

Verksamhetsutvecklaren Vasso Siameti (till vänster) har skapat spännande miljöer på Språkhallen där barnen på ett lekfullt sätt kan ta till sig språket. I mitten: Omar, 5 och Zaid, 2,5. Till höger: Sofie Simu, rektor på förskolan KreaNova som ofta besöker Språkhallen med barn och pedagoger. Foto: Lois Billinger

Reportage I Språkhallen i Borås pågår sedan fyra år tillbaka en unik verksamhet där förskolebarn, pedagoger och föräldrar träffas för att gemensamt arbeta med språk på ett lekfullt sätt.
– Här lär barnen och föräldrarna av varandra både på svenska och modersmålet tillsammans med pedagogerna, säger rektor Sofie Simu.

Lenita Jällhage. Foto: Filippa Ljung

Lenita Jällhage

lenita.jallhage@skolledaren.se

Publicerad: 2026-11-19 15:16

LÄS ÄVEN: Borås satsar på en rektor per förskola: Tror på nära ledarskap

LÄS ÄVEN: Kraftig ökning av barn i förskolan – efter hembesöken

LÄS ÄVEN: Rapport: Så stor roll spelar segregationen i förskolan

Snart femåriga Omar springer in i den omgjorda gamla gymnastiksalen högst upp i tidigare Norrbyskolans lokaler i Borås. Omar frågar Vasso Siameti, verksamhetsutvecklare på Språkhallen, om han får leka med favoriten ”polislådan”.

Omar går in i det avdelade draperi­utrymmet som går i blått och lila och har en mjuk matta, ett litet bord och stora sittkuddar. Intill finns två liknande rum i grönt och orange där andra barn kan vara med sina föräldrar och pedagoger.

Mamma Hanin Aliman och lillebror Zaid 2,5 år följer efter tillsammans med Vasso Siameti. Från språklådan, som är märkt polis, plockar barnen snabbt upp polisbilar, helikopter, vägbana, handklovar, poliströja, polisbricka och ett par barnböcker som handlar om poliser. Längst ned i lådan ligger en ordlista med bilder kopplat till innehållet.

När mamma Hanin Aliman satt sig på golvet sätter Omar blixtsnabbt handklovarna runt hennes handleder. Vasso Siameti frågar:

– Vad har mamma gjort? När man griper någon måste man veta varför.

Omar ler finurligt men har nog inget riktigt bra skäl utan låser upp handfängslet och får hjälp av sin mamma att sätta på poliströjan och polisbrickan, medan leken och dialogen fortsätter.

Sofie Simu och Vasso Siameti. Foto: Lois Billinger

När Vasso Siameti (till höger) tog jobbet som verksamhets­utvecklare för att arbeta i de socialt utsatta områdena i Borås var hennes krav att Språkhallen inte skulle vara något tillfälligt projekt. Sofie Simu, rektor på intilliggande förskolan KreaNova instämmer i att det måste vara en permament verksamhet. ”I Sverige pumpas det in pengar i olika kortsiktiga projekt och så ville vi inte ha det här”, säger hon. 

Tror att modersmålet inte har betydelse

Hanin Aliman berättar att hon var lärare i engelska för barn mellan 6 och 12 år i Syrien, innan familjen kom till Sverige 2021.

– Jag vet utifrån forskningen hur viktigt det är att arbeta med modersmålet för att barnen ska lära sig svenska bra. Och det är fantastiskt när barnen får lära på ett lekfullt sätt som de gör här. Jag märker hur de utvecklas i sitt språk, men alla föräldrar i området har inte så höga förväntningar på sina barn. Jag läser mycket för mina barn på arabiska men det finns också föräldrar i området som inte kan läsa själva, och de har svårare att stötta sina barn, säger hon.

Vasso Siameti säger att hennes intervjuer med föräldrar visat att många inte tror att modersmålet har så stor betydelse för barnens möjligheter att lära sig svenska eller att de själva kan bidra till barnens språkutveckling.

Föräldrar försöker ofta att prata svenska med barnen trots att de själva har ett begränsat svenskt ordförråd. Det leder inte till några djupare samtal.

– Forskningen visar att ett starkt modersmål leder till stark svenska. Vi behöver få föräldrar att lita på oss kring det och hjälpa oss att bygga upp barnens ordförråd, säger hon.

Engelskaläraren Hanin Aliman besöker Språkhallen med sina söner Omar och Zaid och märker hur deras språk utvecklas. Foto: Lois Billinger

Engelskaläraren Hanin Aliman besöker Språkhallen med sina söner Omar och Zaid och märker hur deras språk utvecklas. Foto: Lois Billinger

Omar, Zaid. Foto: Lois Billinger

Högst upp i den vackra gamla Norrbyskolan flödar solljuset in genom de stora välvda fönstren på de olikfärgade draperierna i de kojliknande utrymmena. Här leker Omar och lillebror Zaid i favoriten polisrummet. Foto: Lois Billinger

Större inblick i förskolans pedagogiska arbete

På Språkhallen arbetar pedagogerna med att visa hur föräldrarna kan vara ett stöd för sina barn genom att prata mycket med barnen på modersmålet i leken, ge exempel på hur föräldrarna kan ställa mer fördjupande frågor om vad barnen gjort i förskolan, prata kring bilder i barnböcker och använda rekvisita. Föräldrarna får också en större inblick i hur det pedagogiska arbetet fungerar i förskolan i Sverige och får en större förståelse för förskolans betydelse för barnens lärande.

– En del föräldrar har inte den erfarenheten av förskolor från sina tidigare hem­länder utan tänker att det är först i skolan som barnen lär sig och att barnen ”bara” leker i förskolan, säger Vasso Siameti.

Rektor Sofie Simu kommer från den intilliggande förskolan KreaNova med ett 80-tal barn och Parkgårdens förskola med ett 40-tal barn. Rektorskollegan Anna Björk, som har ett 90-tal förskolebarn i tidigare Norrbyskolan, deltar också i Språk­hallen. Hon är dock upptagen när Skol­ledaren är på besök.

– Vi har ett väldigt tätt samarbete mellan oss rektorer i området och vi är prestigelösa. Vi för hela tiden samtal tillsammans med Vasso utifrån våra yrkesroller och vårt gemensamma uppdrag, säger Sofie Simu.

Klarade inte 4-årskontrollerna på BVC

Sofie Simu berättar att tankarna kring Språkhallen började för fem år sedan. Rektorerna på förskolorna i bostadsområdena Norrby och Hässleholmen kände en oro för barnens språkutveckling. Man såg att många inte klarade 4-årskontrollerna på BVC, trots att barn som bara hade rätt till 15 timmars förskola ofta beviljats utökad tid. Barnen låg även efter i förskoleklassen i matematik och svenska. Bostadsområdena är listade av polisen som särskilt utsatta och en majoritet av befolkningen har utomeuropeiskt ursprung. Många av barnens föräldrar på förskolorna har ursprung från Somalia eller Syrien.

– När förskoleförvaltningen anställde Vasso Siameti för fem år sedan för att undersöka hur vi kunde arbeta för att förbättra de här barnens möjligheter att lära sig svenska ägnade hon ett helt år åt att gå runt och prata med föräldrar i bostadsområdena där våra förskolor ligger. Det fanns redan många ideella föreningar och områdesnätverk med möten på kvällstid där hon började bygga upp kontakterna, säger Sofie Simu.

Omar, Zaid. Foto: Lois Billinger

Barnen och föräldrarna deltar i Språkhallens aktiviteter en dag i veckan under fem veckor. ”Jag blir alltid glad när jag ser att föräldrarna upptäcker att deras barn är mer kompetenta än de tror”, säger rektor Sofie Simu. På bild: Hanin Aliman, Omar, snart 5 år, och Zaid, 2,5, år. Foto: Lois Billinger

Ska vara en långsiktig verksamhet

Samtalen med föräldrarna visade att de var oroliga för sina barns språk­utveckling och hur de skulle klara sig i den svenska skolan. De flesta hade ingen tro på att de själva kunde bidra till att hjälpa sina barn i deras språkutveckling. Vissa trodde att det kunde skada språkinlärningen om de blandade in modersmålet. De hoppades på att barnen skulle lära sig svenska i skolan men få trodde på förskolans roll i barnets språkutveckling. Familjerna hade önskemål om en kommunal mötesplats där barnens språk var i fokus och det var utifrån det som idén om Språkhallen växte fram.

Borås kommun sökte statliga projekt­pengar för utsatta områden och av dem gick en miljon kronor årligen, under två år, som en grundplåt till Språkhallen. Pengarna användes främst till att inreda och utrusta Språkhallen med pedagogiskt material. Alla inblandade var eniga om att det inte skulle vara ett tillfälligt projekt utan en ordinarie och långsiktig verk­samhet.

– I Sverige pumpas det in pengar i olika kortsiktiga projekt och så ville vi inte ha det här. Då blir det svårt att mäta hur barnens språk utvecklas över tid, säger Sofie Simu.

Besöker under femveckorsperioder

Vasso Siameti instämmer. Hon är utbildad förskollärare och har tidigare arbetat under många år med barn och ungdomar och språk, som pedagog på Navet Science Center i Borås.

När hon tog jobbet som verksamhets­utvecklare för att arbeta i de socialt utsatta områdena i Borås var hennes krav att det inte skulle vara något tillfälligt projekt. Hon är nu fast anställd på förskoleförvaltningen med ansvar för Språkhallen.

– Jag vill inte ha projekt med eldsjälar för de slocknar. Jag vet vad jag gör här och varför, säger hon.

Förskollärare och barnskötare från Sofie Simus förskolor besöker Språkhallen frekvent under femveckorsperioder året om. Pedagoger från förskolorna och kulturskolan kommer till verksamheten under sin ordinarie arbetstid. Förskolorna i området har högre socioekonomisk tilldelning vilket möjliggör högre personaltäthet.

Föräldrar följer med på eftermiddagen

Barnen och föräldrarna deltar i Språkhallens aktiviteter en dag i veckan under fem veckor. På förmiddagen tar en pedagog med några barn till Språkhallen. Aktiviteter pågår under ett par timmar på svenska tillsammans med barnen. På eftermiddagen kommer samma barn tillbaka med sina föräldrar och pedagogen. Nu gör barnen exakt samma saker som på förmiddagen men föräldern deltar på sitt modersmål så att barnen kan interagera på båda språken. De stärks i sitt modersmål genom att få höra orden även på det språk som föräldern behärskar bäst. Materialet som används på Språkhallen lånas hem av familjen för fortsatt språk- och lekaktivitet under veckan fram till nästa tillfälle.

På Språkhallen möts de av Vasso Siameti och kulturpedagogen Susanne Banman. Aktiviteterna börjar och avslutas alltid med samling och sång. Men däremellan varierar innehållet varje vecka och har förändrats och skruvats på under åren (se faktaruta).

– I starten arbetade vi bara med språk- och leklådor under alla fem veckor men det har vi förändrat, säger Vasso Siameti.

Barn med kort vistelsetid prioriteras

Det är oftast barn med kort vistelsetid på förskolan, 15 timmar per vecka, som prioriteras att delta i Språkhallens aktiviteter. Föräldrarna är själva hemma, utan jobb eller studier, men har ett önskemål att få delta i Språkhallens aktiviteter. Barnen beviljats ett par timmar extra förskoletid per vecka för att möjliggöra detta.

Innan Språkhallen startade såg rektorerna i området att det inte räckte att bara utöka 15-timmars barnens tid på förskolan.

– Att bara utöka tiden på förskolan gav inte någon särskild effekt på barnens språk. Därför inrättades Vassos tjänst för att hitta ett sätt att ge rektorerna metoder att arbeta med språket på ett mer socialt hållbart sätt som gav resultat, säger Sofie Simu.

Så ser verksamheten på Språkhallen ut under en femveckorsperiod

  1. Under den första veckan arbetar förskollärarna och pedagogerna på Språkhallen med lek- och språklådor på svenska tillsammans med förskolebarnen. Lådorna innehåller olika lekmaterial, kläder, barnböcker som är förknippat med exempelvis polisyrket, bondgårdar och djur, mat eller läkaryrket. Föräldrarna deltar tillsammans med barnen och samma personal på eftermiddagen men då pratar och leker man tillsammans även på modersmålet. Lådorna lånas sedan hem för fortsatt språklek under veckan.
  2. Andra veckan arbetar personalen med lådor med NO-experiment tillsammans med barnen, som exempelvis att undersöka om olika material sjunker eller flyter i vatten. Då förekommer mer fackuttryck som kanske varken föräldrar eller barn känner till ens på modersmålet. Lådorna lånas hem.

  3. Under tredje veckan går man till Borås Kulturskola och har en gemensam sång- och dansstund. Föräldrarna får delta och också veta vad kulturskolan erbjuder för verksamhet för barnen.

  4. Under fjärde veckan väljer pedagogerna ut en bok som barnen bekantar sig med. Pedagogerna högläser för barnen med hjälp av rekvisita på förmiddagen. På eftermiddagen får föräldrarna prova på hur man precis som förskollärarna fångar barnens uppmärksamhet med hjälp av rekvisita och hur man kan prata kring bilder för att aktivera barnen i läsningen. Man besöker också biblioteket, fixar bibliotekskort ifall det saknas och en bibliotekarie berättar hur man kan hitta olika typer av böcker som barnen tycker är intressanta. Föräldrarna lånar hem två böcker att läsa under veckan.

  5. Femte veckan arbetar man med matematik och tränar exempelvis på lägesord som bakom, framför och på och undersöker om det finns motsvarande ord i modersmålet. Föräldrarna får också berätta på vilket sätt de har valt att läsa de böcker som de lånade hem veckan innan från biblioteket och när under dagen de har upplevt att det fungerat bäst att fånga barnens uppmärksamhet.

 

Om Sofie Simu och Vasso Siameti

Sofie Simu

Gör: Rektor på förskolorna KreaNova och Parkgårdens förskola som deltar i Språk­hallens verksamhet.

Bor: Utanför Borås i Aplared.

Ålder: 45 år.

Familj: Man och två tonårssöner.

Intresse: Resor med familjen.

Bakgrund: Jobbat på förskolor sedan 2006 först som bitr. rektor från 2018 och senare tf rektor. Från 2020 blev hon rektor på Virvel­vindens förskola. I augusti 2024 blev hon rektor för KreaNova förskola och året efter blev hon även rektor för Parkgårdens förskola. Hon gick rektorsutbildningen 2021–23.

Därför ville jag bli rektor: Jag vill kunna se att mitt jobb bidrar till samhällsutvecklingen, att det jag gör har påverkan och att det vi gör här gör skillnad i områdena där jag arbetar.

Vasso Siameti

Gör: Verksamhets­utvecklare för särskilt utsatta områden på Borås förskoleförvaltning. Och ansvarig för verksamheten på Språkhallen i Norrby.

Bor: Centrala Borås.

Ålder: 48 år.

Familj: Man och tre barn.

Bakgrund: Arbetade som pedagog på Navet Science Center i Borås 1997–2021. Arbetade som förskollärare 2014–2016 (tjänstledig från Navet) och utbildade sig parallellt till förskollärare. Blev i september 2021 verksamhetsutvecklare på förskoleförvaltningen i Borås.

Intresse: Träffa kompisar och umgås. Jag tränar mitt modersmål tillsammans med ett litet grekiskt gäng med fem kvinnor.

Varför tog du det här jobbet? Jag kunde omöjligt säga nej. Det är inget lätt jobb men det fanns samtidigt inget på minuslistan. Alla vuxna som jobbar med barn är skyldiga att ge dem det bästa vi har i livet men det tycker jag tyvärr inte att vi alltid lyckas med.

Fler nyheter