Regeringen går vidare med lärarnas arbetstidsreform
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, ifrågasätter finansieringen av regeringens förslag om en arbetstidsreform. Foto: Adobe Stock/Ola Westerberg
Skolpolitik
Regeringen går vidare med tre reformer som väckt uppmärksamhet på skolområdet. En av dem är frågan om lärares arbetstid.
– Ska en reglering av lärares arbetstid fungera krävs finansiering, realistiska konsekvensanalyser och respekt för hela skolans uppdrag, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2026-02-02 16:36
LÄS ÄVEN: Krönika: Skolan måste utgå från elevens behov – inte systemets
LÄS ÄVEN: Efter budgeten: Flera frågetecken kring undervisningstiden
LÄS ÄVEN: Oron efter utredning: Rektorernas arbetsbörda kan öka
LÄS ÄVEN: Så föreslås lärarnas arbetstid regleras: ”Delar frustrationen”
Samtliga tre utredningar, som lagrådsremisserna som nu presenterats på en presskonferens är hämtade ifrån, överlämnades under förra året.
Förslagen ska gälla från och med 2028 och innebär stora reformer på skolområdet – en ny betygsskala utan skarp F-gräns, nya läroplaner och frågan om lärarnas undervisnings- och planeringstid, som den senaste tiden varit omdebatterad.
Enligt förslaget ska det beslutas om ett tak för hur mycket tid som en lärare ska undervisa, och ett golv för hur mycket tid som ska gå till planering och uppföljning av undervisningen (läs mer i faktaruta). Det rör också minskade krav på undervisningsnära dokumentation och färre utvecklingssamtal.
”Riskerar ökad belastning”
När Sveriges Skolledare lämnade sina synpunkter på utredningen ”Tid för undervisningsuppdraget” i ett remissvar förra våren lyfte man en oro för hur reformen kommer påverka skolledare, och efterfrågade statlig finansiering. I en debattartikel i januari menade man också att reformen är kraftigt underfinansierad.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, understryker efter regeringens pressträff att ”lärarnas arbetsmiljö måste värnas”.
– Både för deras egen skull och för barnen och elevernas. Vi har inget emot att lärares arbetstid regleras. Men när förslaget är underfinansierat riskerar konsekvenserna att bli färre stödresurser och ökad belastning på kvarvarande personal. Däri ligger vår huvudsakliga kritik, säger hon.
Ifrågasätter finansieringen
Sveriges Skolledare ifrågasätter alltså även hur regeringen tänker finansiera reformen och de krav som kommer ställas på skolorna.
Enligt regeringens budget ska reformen om reglerad arbetstid kosta 2,6 miljarder kronor.
– Det kan låta väldigt mycket men de pengarna räcker enligt beräkningar bara till att anställa cirka 0,6 lärare på en skola av genomsnittlig storlek, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Skolledarnas invändningar gäller också en oro för att förändringarna sker isolerade från skolans organisering som helhet.
– Skolan är ett sammanhängande system. Förändringar som inte tar hänsyn till helheten riskerar att bli symboliska eller kontraproduktiva. Ska en reglering av lärares arbetstid fungera krävs finansiering, realistiska konsekvensanalyser och respekt för hela skolans uppdrag, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Hon lyfter även den kritik som Sveriges Skolledare tidigare framfört – att det nu ska lagstiftas om arbetstid, som tidigare reglerats i avtal mellan parterna på arbetsmarknaden.
”Svenska modellen är viktig”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman säger att hon ser en risk att lagstiftningen kommer att ”devalvera den svenska modellen” att parterna gör upp om arbetstiden:
– För oss är den svenska modellen viktig att stå upp för.
Hon ifrågasätter också hur man kommer att räkna på arbetstiden i föreskrifterna. Det är viktigt att särskilja på den faktiska årsarbetstiden när beräkningarna görs kring hur många timmar som ingår i läraruppdraget och inte räkna in förtroendetiden, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
– Det är viktigt att man räknar in årsarbetstiden för att detta ska bli möjligt att genomföra. Då kommer rektorer fortsatt ha möjlighet att arbeta tillsammans med sin personal för att säkra kvalitet och likvärdighet i hela verksamheten, säger hon.
Faktaruta: Så regleras undervisningstiden
Utredningen ”Tid för undervisningsuppdraget” föreslog en högsta omfattning i intervaller, som viktas utifrån olika faktorer – som skolform, årskurs och kurs- och ämnesplaner.
F-6: Högsta omfattning av undervisningstid om 550-660 timmar per läsår.
Högstadiet: Högsta omfattning om 500-600 timmar per läsår
Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (förutom lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil): 450-550 timmar per läsår. För lärare som undervisar i karaktärsämnen gäller 450-650 timmar per läsår.
Utredningen föreslår också minst lika mycket tid för planering och uppföljning, som för undervisningstid.
Ytterligare 10 respektive 20 procent ska avsättas för lärare som undervisar årskurs 7-9 respektive gymnasieskolan
För förskollärare i förskolan och lärare i fritidshemmet ska det avsättas minst fem timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen.
– När undervisningsuppdraget ska planeras behöver rektor vikta det utifrån faktorer som barn- och elevgruppernas storlek, antal barn och elever i behov av stöd och olika undervisningsämnens karaktär, sa Bo Jansson när utredningen presenterades.
Fler lagrådsremisser: Läroplaner och betygsskala
Regeringen går också vidare med ytterligare två lagrådsremisser – nya läroplaner och en ny betygsskala. Bägge ska gälla från 2028, enligt förslaget.
Nytt betygssystem
Den nya betygsskalan är tiogradig (1-10) och saknar en skarp gräns för godkänt betyg, vilket enligt förslaget ska göra att färre elever stängs ute från gymnasieskolans nationella program. De nya betygen ska sedan viktas mot nya nationella slutprov, med central, digital rättning, för att se till att betygssättningen är likvärdig i hela landet.
Här kan du läsa Skolledarens rapportering om det nya betygssystemet.
Sveriges Skolledare välkomnar att underkäntgränsen slopas, och att förslaget om att kalibrera betygen mot slutprov gör det enklare att jämföra skolor med varandra och därmed få en ökad likvärdighet.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser även här två varningssignaler.
Slutproven kräver ett fungerande system för digitala prov – något som i dag saknas efter att Skolverkets plattform för digitala nationella prov havererade under 2025.
– Vi är oroliga över att DNP-haveriet kommer ligga i vägen för implementeringen, säger hon.
Behovet av en fungerande sambedömning på varje skola efter det nya systemet kan också bli svårt att uppfylla i och med regleringen av lärarnas arbetstid, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
– Rektor måste ha möjlighet att organisera det kollegiala utbytet och samarbetet, för att betygen ska bli så rättvisa som möjligt, säger hon.
Nya läroplaner
Regeringen går också vidare med förslaget om nya läroplaner med tydligare kunskapsinriktning. Det kräver rektorer och skolledningar som kan vara närvarande, pedagogiska ledare, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Sveriges Skolledare.
– Förslagen förutsätter en stark och närvarande skolledning med resurser till - och förmåga att - arbeta professionsstärkande med sin personalgrupp. Förbundet ser det som nödvändigt med reformer som säkerställer att rektorerna, inom ramen för sin arbetstid, kan prioritera detta, säger hon.