Rektorernas larm om arbetsmiljön: ”Hur kunde det bli så här?”

LÄS ÄVEN: Listan: Så kan rektorernas arbetsmiljö förbättras – enligt forskare

LÄS ÄVEN: Hur långt ska rektorer tvingas gå för att rädda mindre skolor?

LÄS ÄVEN: Ny forskning: Därför lämnar skolledarna yrket

Bilden som visas upp av grundskolerektorernas arbetsmiljö är inte nådig, något som TTELA var först att berätta. Rapporten berättar om tystnadskultur, om psykologisk otrygghet, om överbelastade rektorer, om otydlig ledning, om envägskommunikation och ineffektiva ledningsgruppsmöten, för att nämna några av de saker som tas upp.

Malin Ernelin har varit rektor i Trollhättans stad i tio år och har sett hur kulturen i rektorsgruppen förändrats till att bli allt tystare och hur allt fler kollegor valt att gå vidare till tjänster i andra kommuner.

– Vi är 26 rektorer i gruppen och vi är sex kvar som har jobbat i fem år eller mer, säger Malin Ernelin.

Sticker ut bland de kommunala cheferna

De senaste årens arbetsmiljöundersökningar tar också sitt tydliga språk. I den senaste undersökningen skattade 40 procent av rektorerna att deras arbetssituation kan leda till ohälsa. Arbetsmiljöundersökningarna visade också att grundskolans rektorers arbetsmiljö stack ut jämfört med andra kommunala chefer. Samtalen till Malin Ernelin och hennes fackliga kollega Fredrik Angelteg har också ökat.

– Det är inga småsaker vi får höra, utan när de ringer oss är det verkligen en nu-rinner-det-över-situation, säger Malin Ernelin.

För få rektorer

Det grundläggande felet enligt Malin Ernelin, något som också kommer fram i rapporten, är att rektorerna är för få och att belastningen är ojämn mellan stadens skolor. Det finns rektorer som har 150 elever på sin skola, andra som har 375 elever. Antalet medarbetare som en rektor i grundskolan ansvarar för varierar mellan 20 och 60. Det finns heller inga biträdande rektorer i grundskolan.

– Många rektorer vi pratar med säger att de känner sig ensamma i sitt ledarskap eftersom de varken har någon biträdande rektor att bolla med eller känt att de fått stöd från sin närmaste chef.

Möten stjäl tid från uppdraget

En arena som skulle kunna kompensera lite för denna ensamhet i uppdraget är mötena med ledningsgruppen. Grundskolans rektorer träffas en heldag i veckan med sin verksamhetschef, men i stället för att bli en arena för dialog och gemensam analys har mötena präglats av informationsöverföring och därmed något som stulit oproportionerligt mycket tid från uppdraget som rektor.

– Vi får inte boka något annat på tisdagar utan förväntas vara på plats. Det har varit allvarliga situationer när rektorerna förväntats vara på sina skolor, som när elever blivit misshandlade, men vi ska bara vara där. Över tid har en otrygghet i gruppen vuxit sig allt starkare och nu är det få personer säger något. Jag menar, där sitter vi, 26 välutbildade rektorer, hur kunde det bli så här?

”Vi får bollarna för sent”

En stor del av rapporten handlar om att de olika chefsnivåerna inte tar ansvar för sina specifika uppdrag. Det leder till så kallade ”nivåglidningar” där de strategiska frågor som ska behandlas på en högre nivå i stället hamnar i knät på rektorerna, något som enligt rapporten ”skapar en ohållbar rollkombination och bidrar till den höga belastning och otydlighet som präglar rektorsuppdraget.” Malin Ernelin ger två exempel – besluten om utökad timplan och bemannade skolbibliotek.

– Det är övergripande frågor som man borde ha jobbat igenom på en högre nivå först i stället för att det ska ramla in hos oss. Vi upplever att vi får bollarna för sent och får lite panik. Men så är vi ju lösningsinriktade och försöker fixa det ändå men detta är en ohållbar situation som kan leda till ohälsa.

Vad är det som gör att du själv orkar fortsätta?

– Jag älskar mitt jobb, även om det har sina utmaningar. Sedan ett och ett halvt år är jag rektor för Sjuntorpsskolan, en skola på landsbygden med 330 elever. Bara drygt hälften av lärarna är behöriga i alla ämnen de undervisar i, så rekrytering är en utmaning. Jag skulle behöva mer resurser under ytterligare några år i mitt nuvarande uppdrag eftersom jag är ny rektor på skolan. Om jag hade haft en biträdande rektor under de första åren hade jag haft bättre möjligheter att etablera vår organisation tillsammans med mina pedagoger. Jag tror att man just som ny rektor borde få ett utökat stöd de första åren tills organisationen fungerar stabilt. Men jag väljer ändå det här jobbet och levererar utifrån de förutsättningarna jag har. Mer kan jag inte göra.

Onsdagen 25 februari sattes ett extra kommunstyrelsemöte in enbart för att behandla genomlysningen av utbildningsförvaltningen. Från högsta kommunledningsnivå prioriterar man nu situationen och tillför resurser. Sveriges Skolledares representanter Malin Ernelin och Fredrik Angelteg är med i styrgruppen som ska leda detta arbete.