Raijas metod för att utveckla undervisningen: ”Hela styrkekedjan måste hänga ihop”
”För att kunna utveckla lärandet och kunskapsutvecklingen behöver en rektor ha kunskap om en skolas undervisningspraktik. Observationen är en effektiv metod och du får då själv kunskapen utan att den återberättas filtrerad av någon annan”, säger Raija Ikonen. Foto: Myelie Lendelund
Ledarskap
Verksamhetschefen Raija Ikonens ledstjärna är att alla elever kan lyckas. Den devisen bevisar hon genom verksamhetsnära ledarskap.
– När vi tror på eleverna sker förändringar. Det krävs att vi vuxna i hela styrkedjan gör vårt arbete och inte rabblar aktiviteter som saknar mål, mening eller effekt, säger hon.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2026-02-09 14:13
LÄS ÄVEN: Guide: Så driver du undervisningsutveckling som ledare
LÄS ÄVEN: Undersökning: Så gör rektorer som lyckas med arbetsmiljön
LÄS ÄVEN: Borås satsar på en rektor per förskola: ”Tror på nära ledarskap”
LÄS ÄVEN: Här är erfarna rektorns fem råd om skolledarskap
Innan Raija Ikonen blev verksamhetschef för grundskolan i Strängnäs hösten 2023 arbetade hon som rektor under elva år på Enbacksskolan i Tensta i Stockholm. Under hennes ledning förbättrades elevernas resultat rejält. Hon utnämndes till Årets grundskolerektor år 2020 av Stockholms stad och fick också pris för Årets demokratiarbete år 2023 av Skolledare 21.
Under sina två år som verksamhetschef i Strängnäs har hon påbörjat ett stort utvecklingsarbete för att öka elevernas lärande och kunskapsresultat. Hon har tagit fasta på arbetssätt som hon av erfarenhet vet fungerar, som även är tätt knutna till forskningsbaserade metoder.
Raija Ikonen ser att det hon gör, eller inte gör, som verksamhetschef påverkar vad slutresultatet blir i klassrummet.
– Hela styrkedjan behöver hänga ihop så att behoven vi ser, som rektor och huvudman, på skolor och ute i klassrummen gör att vi sätter in rätt stöd. Om behov och vilja går hand i hand så brukar effekten bli bra och det skapas en gynnsam grund för att utvecklingsarbetet ska lyckas, säger hon.
Statistik för att driva undervisningsutveckling
För att få syn på eventuella brister i undervisningen behöver alla nivåer i styrkedjan ha tillgång till statistiska data. Resultaten följs upp och analyseras före, under och efter en insats. Man kan jämföra med andra skolor inom kommunen för att få en likvärdig undervisning på alla skolor. Hon säger att motivationen ökar när data inte primärt tas fram för att skicka till SCB, utan för att driva den verksamhetsnära undervisningsutvecklingen framåt.
– Det vi ser i siffrorna följs upp av observation och återkoppling. Det är viktigt att man skapar forum för både kollegialt och kollektivt lärande för att öka delaktigheten bland den personal som ska genomföra förändringen, säger Raija Ikonen.
Lärare, rektorer och verksamhetschef, men även forskare, behöver observera för att se att åtgärderna fungerar i praktiken.
– Vi behöver veta om den didaktiska triangeln mellan elev, lärare och uppgift fungerar. Men även att ledarskapet fungerar på alla nivåer. Vi behöver säkerställa att det blir verkstad och inte bara prat. Och där vi ser att det finns brister behöver vi erbjuda rätt kompetensinsatser, säger hon.
Målet: Gemensam syn på alla skolor
Raija Ikonen ser det som självklart att alla skolledare behöver observera sin personal för att se vilka utmaningar de har i sitt arbete, hur undervisningen fungerar och hur eleverna har det. Skolledarna sammanfattar sina observationer i en bedömning som man återkopplar både i vardagen och i medarbetarsamtal. Men det räcker inte. Successivt bör all personal involveras även om man kan börja med nyckelpersoner, som förstelärare och ämnesutvecklare.
– På våra nio kommunala grundskolor i Strängnäs har vi utbildat alla skolledare och nyckelpersoner och gett dem en teoretisk bas i undervisningsskicklighet på forskningsbaserad grund. De har också fått träna praktiskt och därefter har man fått prova i skarpt läge, säger Raija Ikonen.
Målet är att tillsammans skapa en gemensam syn på alla skolor kring undervisningsskicklighet och undervisningsutveckling, för att skapa likvärdighet både inom skolor och mellan skolor.
– Utvecklingsarbetet av undervisningen har fallit väl ut i personalgrupperna, säger Raija Ikonen.
”Gör eleverna delaktiga”
Raija Ikonen säger att det är flera saker som spelar roll för att man ska få en förflyttning framåt i elevernas resultat. Resultaten behöver följas upp och man bör vara medveten om hur och vad man undervisar om och vad eleverna lär sig. Det behöver vara ett klassrumsnära arbete och åtgärderna i det systematiska kvalitetsarbetet behöver samverka på alla nivåer, från lärare till huvudman.
– Man får inte heller glömma att göra eleverna delaktiga i hur de upplever undervisningen och skolsituationen. Eleverna är otroligt viktiga i kvalitetsarbetet och den minst utnyttjade resursen vi har i svensk skola trots att det är dem vi är där för, säger Raija Ikonen.
Läs mer i faktaruta för tre exempel på projekt som drivits i Strängnäs kommun.
Raija Ikonens tankar kring utvecklingsarbetet
- Arbeta med verksamhetsnära undervisningsutveckling.
- Öka skolornas förmåga att analysera sin egen verksamhet och sätta in insatser.
- Stärk de befintliga rektorerna och lärarna.
- Rikta hela styrkedjan från klassrummet och den enskilda skolenheten via utbildningskontoret till den politiska nämnden.
- Stötta ett utvecklingsarbete med fokus på förflyttning mot det förväntade snarare än rabblande av aktiviteter utan varken mål, mening eller effekt.
Raija Ikonen
Gör: Verksamhetschef för grundskolan i Strängnäs kommun sedan september 2023.
Ålder: 60 år.
Bor: I Stockholm och pendlar till arbetet i Strängnäs.
Bakgrund: Född i Norra Karelen i Finland. Flyttade som 19-åring till Sverige för att studera till lärare på Stockholms universitet. Arbetade som lärare i tolv år. Skolledare från år 2003, först biträdande rektor i fem år och därefter rektor under femton år. Examen från rektorsprogrammet 2012.
Därför ville jag bli rektor: ”Det är ett fantastiskt arbete där man har stora möjligheter att skapa förutsättningar för att alla elever ska kunna lyckas i skolan.”
3 exempel på undervisningsutveckling i praktiken
Tre exempel på hur Raija Ikonen och kollegerna i Strängnäs kommun arbetar med undervisningsutveckling:
1. Allmändidaktisk undervisningsutveckling genom observation och återkoppling
För att rektorerna i Strängnäs ska utveckla sin observationsförmåga delas de in i mindre grupper om 2–3 rektorer. Skolledarna gör klassrumsobservationer på varandras skolor.
Man reflekterar därefter tillsammans över vad man har sett för att skapa en likvärdighet vid observationerna. Medan en av skolledarna återkopplar till läraren som observerats så lyssnar de andra för att i sin tur återkoppla till skolledaren om hur hen har hanterat situationen.
På så sätt får rektorerna och skolornas personal inte bara syn på hur undervisningen fungerar på den egna skolan utan också en breddad syn på hur undervisningen i deras skola förhåller sig till andra skolor.
2. Ämnesdidaktisk undervisningsutveckling utifrån generella behov
Projektet ”Matematik i Strängnäs” i låg- och mellanstadieskolor startades till följd av låga resultat i matematik. Även friskolor har bjudits in att delta. Andreas Ryve, professor i matematik vid Mälardalens universitet, har tillsammans med läraren Manuel Tenser, medarbetare i teamet bakom läromedlet Rik matematik, arbetat med och följt projektet. Undervisningen har förändrats till att mer bygga på samtal om matematik i stället för individuell räkning.
Kollegor i mindre grupper observerar varandra från både kommunala och fristående skolor i så kallade ”peer to peer”-observationer. De ger varandra konstruktiv kritik och delar ”best practices”. Forskarna deltar som externa observatörer. Man har även följt upp med hearings där rektorer, verksamhetschefer, kommundirektör, forskare och lärare medverkar.
3. Ämnesdidaktiskt kvalitetsarbete utifrån specifika behov på en skola
Under en kvalitetsdialog med skolledningen på Karinslundsskolan framkom att endast 6 procent av skolans elever i åk 6 var godkända i alla ämnen.
Personalen uppgav i samtal med rektorn att de var osäkra på att undervisa i läsinlärning. Raija Ikonen beslöt i samråd med rektorn om en särskild utbildningsinsats.
Lektor Barbro Westholm, som arbetat med läsinlärningens didaktik under många år, kopplades in. Rektorn lade upp grunden för utbildningsinsatsen tillsammans med henne. Förstelärarna drev utvecklingsarbetet. Lärarna fick läsa litteratur och fick uppgifter att genomföra under sina lektioner. De observerades och diskuterade sina erfarenheter med Barbro Westholm. Rektorn följde upp utvecklingen.
I juni 2025 var 78 procent av alla eleverna i åk 6 godkända i alla ämnen, över rikssnittet.