Skolledarna: Flera utmaningar kring skola för barn och unga i fängelse
Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser flera utmaningar kring att få till en fungerande skolverksamhet för barn och unga inom Kriminalvården. Samtidigt ställer sig Sveriges Skolledare positiva till de förslag kring utformandet som regeringen har presenterat. Foto: Filippa Ljung/Ola Westerberg
Aktuellt Det är beklagligt att ”barn och unga behöver komma i fråga för Kriminalvårdens insatser”, menar Sveriges Skolledare. Samtidigt blir det viktigt att de barn och unga som häktas eller fängslas får utbildning, skriver de i ett remissvar på regeringens förslag.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2026-02-18 12:21
LÄS ÄVEN: Barn i fängelse kan få fjärrundervisning
LÄS ÄVEN: Ny utredning om skola för barn i fängelse väcker oro
Regeringen har beslutat att gå vidare med förslaget att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott till 13 år under en femårsperiod.
Förslaget, som riksdagen ännu inte beslutat om, har mötts av skarp kritik från flera instanser. Men parallellt pågår förberedelserna på anstalter i Sverige för att kunna ta emot barn och unga som döms enligt ändringen, som börjar gälla 1 juli i år enligt förslaget. Och samtidigt pågår förberedelserna för att kunna erbjuda dem utbildning under fängelsestraffet.
I ett remissvar på regeringens promemoria ”Kriminalvårdens verksamhet för barn och unga” konstaterar Sveriges Skolledare att det är beklagligt att barn och unga ska ”komma i fråga för Kriminalvårdens insatser”.
Mer borde i stället satsas på skola och förskola i förebyggande syfte, menar förbundet.
”För de barn och ungdomar som ändå kommer att sitta i häkte eller bli intagna på kriminalvårdsanstalt är det oerhört viktigt att det finns tillgång till utbildning så att fokus ligger på återanpassning till ett icke-kriminellt liv”, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, och Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, i remissvaret.
Flera utmaningar
Samtidigt konstaterar förbundet att de förslag som lämnas kring Kriminalvårdens skolverksamhet håller en hög ambitionsnivå. Sveriges Skolledare ställer sig därför bakom de förslag som lämnas.
De lyfter fram de krav som kommer ställas på de som anställs i verksamhet, och målet att anstalternas skolor ska motsvara den ordinarie verksamheten i så stor utsträckning det går.
Samtidigt ser Ann-Charlotte Gavelin Rydman att det finns flera utmaningar i att bedriva skola för barn och unga i fängelse. Bland annat utifrån erfarenhet från SIS-hemmen.
– När Skolinspektionen senast granskade utbildningen vid de särskilda ungdomshemmen inom SIS framkom att hemmen inte alltid gav ungdomarna den utbildning de hade rätt till. Man gjorde fler avvikelser än regleringarna tillät och också på andra områden. Det identifierades också stora skillnader i bemötandet av ungdomarna och i hur framgångsrikt det motiverande arbetet var. Det här kommer fortsatt att vara en utmaning även för den nya organisationen, säger hon.
”Inget som en enskild rektor kan klara”
Hon ser också utmaningar kring själva bemanningen.
– Att bemanna organisationen med fullt ut behöriga lärare och bygga attraktiva tjänster som lärare vill söka kan också bli en utmaning, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Sveriges Skolledare är också positiva till att det konstateras att ”det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor” i förslaget – och trycker på vikten av att rektorer inom Kriminalvården erbjuds samma fortbildning inom professionsprogrammet som för rektorer med andra huvudmän.
Vad behöver framför allt säkerställas för att rektor ska klara uppdraget?
– Det är viktigt att man lär sig av de tidigare identifierade svårigheterna. Inte minst kring de motivationshöjande insatserna. Det är inget som en enskild rektor kan klara av på egen hand. Varje gång man lyckas motivera och rusta ett barn till ett framtida icke-kriminellt liv har man gjort en stor insats såväl för det enskilda barnet som för samhället. Det är viktigt att man får rätt förutsättningar för det arbetet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
”Samtidigt brådskar det”
Från och med juli i år gäller alltså den sänkta straffbarhetsåldern, enligt regeringens förslag, och från då gäller även Kriminalvårdens uppdrag att bedriva grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och specialskola. Samtidigt har rapporter kommit om förseningar kring det regelverk som ska styra utbildningen.
Altinget rapporterade i förra veckan om regeringens besked att regelverket inte kommer på plats förrän i mars nästa år, nio månader efter terminsstart. Det försvårar Skolinspektionens tillsyn.
Hur ser du på tidshorisonten att få till en fungerande skolverksamhet inom Kriminalvården?
– Att organisera något så komplext som utbildning tar tid. Jag blir inte förvånad om det kommer ytterligare förseningar. Men samtidigt brådskar det – barn som sätts i fängelse måste ha en vettig sysselsättning som visar att en annan verklighet är möjlig, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Fler synpunkter på förslagen
Vad gäller själva utbildningen så utgår förslaget från att det är närundervisning som är huvudprincip, med möjligheten att använda fjärrundervisning i ”begränsad utsträckning för utbildning som motsvarar grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan”. För undervisning motsvarande gymnasieskola och anpassad gymnasieskola får fjärr- och distansundervisning användas i begränsad utsträckning.
Sveriges Skolledare är positiva till att närundervisning är huvudprincipen.
De hänvisar till Skolinspektionens slutsats att elever får svårare att nå målen och att deras hälsa påverkades negativt av fjärr- och distansundervisning under pandemin.
”För de flesta elever med svårigheter och särskilda behov är de negativa effekterna ännu tydligare. Det är en grupp elever som vi vet kommer att vara överrepresenterad i Kriminalvårdens skolverksamhet”, skriver Sveriges Skolledare i remissvaret.
De menar att förslaget saknar en ”djupare diskussion om fjärrlärarnas organisatoriska förutsättningar”, och att det måste tydliggöras om det är rektorn inom Kriminalvården som ansvarar för fjärrläraren.
De poängterar också att det, i och med att utredaren föreslår ett flexibelt läsår mellan juni och juli där Kriminalvården beslutar om när läsåret startar och slutar, är viktigt att det går att utse en ställföreträdande rektor för att en chef med arbetsmiljöansvar alltid är i tjänst om läsåret sträcker sig över sommarmånaderna.
Sveriges Skolledare ser det också som viktigt att det går att fullfölja studierna även efter 18-årsdagen, och att minimera risken för hinder och avbrott i skolgången.