Åtta skolreformer upp till beslut: ”Vad ska vi ta tid ifrån?”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman ifrågasätter vad skolledare ska tid ifrån i sina uppdrag för att klara av att implementera de många reformer som regeringen nu går vidare med. Foto: Ola Westerberg
Sveriges Skolledare
Regeringen lämnade över åtta propositioner på skolområdet till riksdagen på tisdagen. Bland reformerna man går vidare med finns det nya betygssystemet, lärarnas arbets- och planeringstid och nya läroplaner.
– Det är inte klart förrän det är klart, men vi väntar med spänning på resultatet. Vilka möjligheter har skolledare att ta sig an reformernas avsikter? frågar sig Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Emelie Henricson
emelie.henricson@skolledaren.se
Publicerad: 2026-03-18 19:46
LÄS ÄVEN: Här är alla utredningar som påverkar skolledare
LÄS ÄVEN: Så förändras rektorsrollen i reformspurten
LÄS ÄVEN: Oron kring reformtakten: Skolledarnas uppdrag måste fredas
De åtta propositionerna (se mer i faktaruta) som lades fram på tisdagen ska upp till beslut i riksdagen under våren. Skolledaren har tidigare rapporterat om de reformer som regeringen planerar genomföra, och den stora påverkan många av dem kommer ha på skolledarrollen.
Nu tas alltså nästa steg när riksdagen ska ta ställning till förslagen. Ann-Charlotte Gavelin Rydman har vid flera tillfällen riktat kritik mot den höga reformtakten och de korta tidsfristerna för implementering – samt att förslag som rör rektors förutsättningar att införa förändringarna saknas.
”Annars kommer det här inte att bli bra”
Hon konstaterar att det är helt nödvändigt att landets skolledare får bra möjligheter, både för implementeringen och för att även fortsatt kunna ta det kvalitets- och likvärdighetsansvar som ligger på skolans ledare.
– Man behöver se till att tänka på implementeringsfasen, det är jätteviktigt, annars kommer det här inte att bli bra. Och en fråga som måste ställas är vad i vårt uppdrag vi ska tid ifrån när det samtidigt pågår verksamhet, säger hon nu.
Här kan du läsa mer om hur de reformer som ska genomföras påverkar rektorer.
Fakta
De propositioner som läggs fram är (källa regeringen.se):
Förbättrat stöd i skolan (föreslås träda i kraft 1 juli 2028)
Propositionen innebär bland annat:
- Ett avskaffande av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar.
- Standardiserade tester i vissa årskurser för att identifiera elever med stödbehov.
- Stödundervisning i ett tidigt skede för elever i de obligatoriska skolformerna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.
- Ändringar i bestämmelserna om särskilt stöd, som innebär att ansvarig lärare ska anmäla till rektor om behov av särskilt stöd behöver utredas.
- Särskilt stöd kan bedrivas i mindre undervisningsgrupp eller som enskilda undervisning.
Nya läroplaner (merparten av ändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2028)
Propositionen innebär bland annat:
- Ändringar i skollagen så att det ”framgår att utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever, samt att undervisningen bestäms och leds av lärare och förskollärare”.
- Vårdnadshavare ska endast i viss utsträckning erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utveckling.
- Elevens tillgodogörande av kunskap framhålls, inte uppfyllande av betygskriterier. Sammantagen bedömning för alla betygssteg.
- Läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska innehålla inledande delar, kursplaner och timplaner.
- Kursplanerna ska bestå av syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier.
- Läroplanerna ska vara ”tydligt kunskapsinriktade och en central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter betonas”.
- Nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.
Ett likvärdigt betygssystem (träder i huvudsak i kraft 1 juli 2028)
Propositionen innebär bland annat:
- En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
- En betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet.
- Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.
- För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande.
- Gymnasieexamen ska utfärdas om en elev i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 poäng inklusive betyget 4 i gymnasiearbetet.
- Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.
Tid för undervisningsuppdraget (träder i kraft 1 juli 2027)
Propositionen innebär bland annat:
- Regleringar i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning, samt planering och uppföljning av undervisningen.
- Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.
- Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal, i stället för fortlöpande.
- Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, istället för en gång per termin.
- De skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero (föreslås träda i kraft 1 augusti 2026)
Propositionen innebär bland annat:
- Ett förtydligande av huvudmannens och rektorns ansvar för trygghet och studiero på enheten.
- Utöver ett förebyggande arbete ska huvudman och rektor bedriva ett arbete för att tryggheten och studieron ska upprätthållas.
- Skolan ska göras mobilfri.
- Dagens ordningsregler byter namn till skolregler, blir skolgemensamma och ska också innehålla en plan för konsekvenser om man bryter mot reglerna.
- Möjligheterna att använda disciplinära åtgärder som utvisning, tillfällig placering utanför skolan och avstängning, förstärks. Det ska också bli möjlighet att i allvarliga fall neka en elev tillträde till skolan.
- Skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare ska tydliggöras i ett förväntansdokument.
- Möjlighet att bedriva akutskola på entreprenad.
Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte (ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft 30 juni 2026, och börja tillämpas efter årsskiftet 2026/2027)
Propositionen innebär bland annat att det införs en skyldighet för avlämnande skolenhet att lämna uppgifter om eleven till den mottagande enheten när eleven byter skolform eller enhet inom skolformen – om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott.
Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän (föreslås träda i kraft 1 januari 2027)
Propositionen innebär bland annat:
- Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
- Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
- Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
Utökade registerkontroller i skolväsendet (föreslås träda i kraft 15 juli 2026)
Propositionen innebär bland annat:
- Registerkontrollen ska även omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret, inte enbart belastningsregistret.
- Registerutdraget ska inte vara äldre än sex månader när det visas upp, till skillnad från dagens ett år.
- Tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader.
- Registerkontroll ska även göras på den som ska anställas eller på annat sätt tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen.
- Regeringen vill också att fler brott omfattas av registerkontrollen.