Erfarna skolledarnas nycklar till att vända utsatta skolor

LÄS ÄVEN: Så vände rektor Marco den utsatta skolan

LÄS ÄVEN: Linnea Lindquist: ”Politikerna har misslyckats”

Vi har träffat skolledarna Marco Damgaard och Linnea Lindquist som kommer ut med var sin bok om hur man kan hantera problemen på danska respektive svenska skolor.

Marco Damgaard har i elva år varit biträdande rektor och rektor på skolan i Tingbjerg utanför Köpenhamn. Nu har han skrivit boken ”Miraklet i Tingbjerg”, berättelsen om hur en utsatt skola med omfattande sociala problem förvandlades till en skola med mycket goda resultat på alla möjliga sätt. Linnea Lindquist, är biträdande rektor på Husbygårdsskolan. Tidigare har hon varit i Rinkeby och på Hammarkullsskolan Göteborg, också de utsatta skolor som gått i en positiv riktning. Hon är även bland annat krönikör i Expressen och hos oss på Skolledaren. I april kommer boken ”Vad jag pratar om när jag pratar om skolan?”

Vi träffas i centrala Stockholm, på det gemensamma bokförlagets huvudkontor. Marco Damgaard och Linnea Lindquist delar många erfarenheter och det känns i rummet att svaret på den outtalade frågan om det går att vända problemskolor där stora grupper av eleverna har utländsk bakgrund är ”Ja”.

”Demokratiska bildningen kommer i första hand”

Att det finns kulturella skillnader är något man ska acceptera och respektera, menar Marco Damgaard. Men det man konsekvent ska bekämpa är när det innebär negativ social kontroll av eleverna.

– Den demokratiska bildningen kommer i första hand. Oavsett kulturell bakgrund ska man delta i all undervisning som är obligatorisk. Efter att vi talat klarspråk om vilka förväntningar vi har på varandra har vi fått större respekt, säger han.

Det har bland annat inneburit att man återinfört fläsk på matsedeln efter att det en period inte serverades efter påtryckningar, att alla ska besöka kyrkan vid jul enligt dansk tradition och att man får bära slöja, men också ta av den om man vill.

– Vi ska kunna sitta bredvid varandra och äta olika maträtter. Vi bor i ett kristet land med en kristen kultur och det ska alla kunna ta del av utan att behöva byta religion. Vi ska inte lägga oss i vilka kläder elever har men vi ska berätta om de rättigheter man har, exempelvis att man får ta av sig slöjan oavsett vad föräldrarna tycker, säger Marco Damgaard.

Höga förväntningar på elever

Linnea Lindqvist understryker vikten av att ha höga förväntningar på eleverna.

– Det är vi vuxna som måste tänka om och tänka rätt, i grunden handlar det om kärlek och omsorg om eleverna.

Marco Damgaard lyfter samarbetet mellan skolledare, lärare och fritidspedagoger för att få ett helhetsperspektiv på eleverna. Att skapa ett ”vi”, ha uthållighet och höga förväntningar på elever, föräldrar och kanske framför allt på sig själva. En annan del i framgången i Tingbjerg var att man hade en ”skolbestyrelse” med föräldrar, där en muslimsk kvinna satt som ordförande.

– Styrelsen var bra på att ställa krav och ha förväntningar på andra föräldrar. Hon kunde också säga saker på ett sätt som inte skulle var möjligt för mig, säger han.

Linnea Lindquist tror att en styrelse på det sättet inte kan fungera som de ser ut i särskilt utsatta områden i Sverige idag.

– Det finns flera olika grupper som konkurrerar med varandra. Och då blir det lätt att det bara är en dominerade grupp som kommer på möten och så vidare. Så vi får jobba på andra sätt, säger hon.

Insatser från flera håll

Hon lyfter också en annan viktig skillnad mellan länderna.

– I Danmark har man kunnat och vågat stifta lagar på ett annat sätt.

Det handlar om den så kallade ”parallellsamfundsloven” som gör att det kan råda andra lagar och ges andra möjligheter i särskilt utsatta områden än i övriga Danmark. I Sverige pratas ibland om begreppet ”parallellsamhälle”. Bland annat har man sedan 2019 obligatorisk förskola från ett års ålder. Det ska ge bättre språkbakgrund innan barn börjar i ordinarie skolan. Bostadspolitiken går också en egen väg i de utsatta områdena. Högst 40 procent av bostäderna får vara allmännyttiga hyresbostäder. I Tingbjerg valde man att bygga fler bostadsrätter. De såldes till subventionerat pris, men om man sålde innan fem år efter köpet fick man inte ta ut någon vinst. Allt skulle gå tillbaka till de allmännyttiga bostäderna.

– Det här borde Sverige titta på. Jag tror att bostadspolitiken måste hänga med för att komma till rätta med segregationen, säger Marco Damgaard.

Det finns också andra skillnader mellan länderna. Danmark har exempelvis en mycket liten friskolerektor. Och så hoppas Marco Damgaard att ska det ska förbli.

– Att avskaffa friskolesystemet i Sverige tror jag är en bra idé, säger han.

”Fasa ut aktiebolagen”

Ett spår som också Linnea Lindquist är inne på och kommer att behandla i boken ”Vad jag pratar om när jag pratar om skolan”.

– Jag tycker att aktiebolagen ska fasas och ut och den fria etableringsrätten ska tas bort och skollagen måste få en definition kring vad skolpengen för användas till, säger hon.

Marco Damgaard har i dag slutat som rektor och är socialdemokratisk borgmästare i Herlevs kommun. Men han ser med stolthet på det som han och många andra åstadkommit i Tingbjerg.

– Elevantalet har ökat dramatiskt liksom elevernas resultat. I dag går alla i skolan, även de etablerade familjerna. Det känns så klart bra. Jag hoppas att min bok kan tjäna som inspiration, säger han.

Under sitt besök i Sverige träffade Marco Damgaard bland andra justitieminister Gunnar Strömmer.

Vad kan Sverige lära av miraklet i Tingbjerg? Det återstår att se.