Kreativa lösningarna tog folkhögskolan Helliden ur krisen

LÄS ÄVEN: ”Folkhögskolans demokratiuppdrag måste vara tydligt”

LÄS ÄVEN: Rektorns agerande stoppade folkhögskolan från nedläggning

LÄS ÄVEN: Fridhems rektor går i pension – efter 48 år på folkhögskolan

LÄS ÄVEN: Tillbaka till folkhögskolan: ”En fantastisk arbetsplats”

Det vita slottet Helliden ligger inbäddat i ett lummigt skogsparti i sluttningen av Hellidsberget ett par kilometer från cent-rum i Tidaholm. Det byggdes på 1800-talet av släkten von Essen och blev folkhögskola 1951 då Blåbandsrörelsen köpte slottet.

– Vi äger våra lokaler på gott och ont. Att förvalta en byggnad som denna är inte gratis. Men det som setts som en belastning kan vara vår räddning, säger Gabriella Idholt.

Vi slår oss ned i ett vackert rum med gamla gyllenlädertapeter.

Gabriella Idholt hade aldrig arbetat som rektor när hon tillträdde hösten 2021 och startade rektorsutbildningen parallellt med sitt nya jobb. Folkhögskolans ideologiska grundidéer var hon däremot väl bekant med. Hon har varit både elev på skolan och arbetat som lärare i omgångar.

Som ung påbörjade Gabriella Idholt studier i miljövetenskap på Chalmers men hoppade av efter ett år. Hon jobbade ett par år på förskola i Hammarkullen i Göteborg, parallellt med ideellt arbete med familjer som förlorat anhöriga i Backabranden. Efter det drabbades hon av en utmattning och började studera konsthantverk på Hellidens folkhögskola.

– Här byggde jag upp mig själv igen med hjälp av alla människor omkring mig. Jag fick senare även undervisa och hålla i grupper, säger hon.

Gabriella Idholt är rektor på Hellidens folkhögskola sedan höstterminen 2021. Här framför en av skolans keramikugnar, som tyvärr vandaliserats men ska byggas upp igen. Foto: Anna Hållams

”Jag var nog en kompromiss”

Gabriella Idholt har läst social­psykologi och även pedagogik. Under åren har hon arbetat som lärare, drivit olika projekt som exempelvis utbildnings- och fredsbevarande projekt på Västbanken. Och i sitt yrke som folkhälso­strateg har hon drivit olika samverkansprojekt som varit värdefull kunskap i arbetet på Helliden.

När hon fick frågan om att bli rektor, från en person i folkhögskolans styrelse 2021, var hon var föräldraledig med sin lilla son och det var covidpandemi.

– Jag var nog en kompromiss för att möta båda lägren i styrelsen eftersom jag förstod folkhögskolans värld men också kom in med nya ögon, säger hon.

Hon har varit både kollega och chef för många kollegor.

– Det fungerar nog tack vare att vi är en sådan platt organisation, säger hon.

Beslutade att inte säga upp personal

Gabriella Idholt hann bara arbeta som rektor ett drygt år innan regeringen i november 2022 lämnade besked om de ändrade ekonomiska förutsättningarna.

– Det var mitt i läsåret så det fanns ingen ställtid. Folkhögskolan har en hög måluppfyllelse så att regeringen gör sådana här neddragningar har inte funnits på kartan tidigare, oavsett politiskt styre, säger hon.

Helliden hade inga undanstoppade pengar. Kostnaderna hade ökat kraftigt samtidigt som statsbidragen inte hade räknats upp under flera år. Skolan ålagdes även att installera nya brandtrappor och förbättra brandsäkerheten i sina lokaler vilket kostade ett par miljoner.

– Vi tillät oss vara ledsna ett tag men sedan var det bara att hugga i, säger hon.

Egentligen var det omöjligt att inte varsla. Samtidigt hade det kostat. Lärarna besatt en stor kompetens, var högutbildade och vana att ställa om snabbt och många hade lång uppsägningstid så Gabriella Idholt beslöt tillsammans med styrelsen att inte säga upp personal, även om pensionsavgångar inte ersattes. Skolan har 36 anställda, varav en del är deltid.

– Personalen har verkligen varit extremt lojala, flexibla och fått använda hela sin kreativa palett för att vi ska kunna driva skolan, säger hon.

Deltagaren Cornelia Mikaelsdotter tillsammans med rektor Gabriella Idholt, läraren Ida Lundell och deltagaren Jonna Persson. Foto: Anna Hållams

Utbildningar har lagts på is

På skolan studerar 80 deltagare varav 30 bor på skolans internat. Ett hundratal deltagare läser på distans. Folkhögskolan har nu utbildningar inom grafisk design, konst, konsthantverk som silversmide, textilkonst och keramik vid sidan om den allmänna kursen som drivs både på plats och på distans. Skövde konstskola i Skövde drivs även av Helliden folkhögskola och man har haft kurser på grafikskolan på Vulcanön i Tidaholm som nu är pausade.

Sju utbildningar/kurser har lagts på is, som exempelvis foto och lärar­assistenter.

– Vi har varit tvungna att låna pengar kortfristigt, sålt av mark, sökt bidrag och projektpengar, arbetat med hur vi kan använda byggnaden, skapat samarbeten för att få nya uppdrag och arrangerat evenemang, säger Gabriella Idholt.

Att inte tappa kompassen har varit viktigt, liksom att hålla fast vid skolans identitet med hantverksutbildningar och att hela verksamheten ska vara en alkoholfri zon utifrån huvudmannen Blåbandsrörelsens ideologiska grund.

– Jag har haft nytta av att vara en systematiker som är van att leda projekt. Almi har hjälp oss med en hållbarhetsplan så vi ser i vilken ordning vi klarar att genomföra saker utan att riskera vår likviditet. Det är ett stort pussel att lägga för att få en kreativ verksamhet att fungera, säger hon.

”Känner mig mer som en företagsledare”

I slutet av 2025 startade man bolaget Hellidens slott AB som är helägt av Hellidens folkhögskola. I bolaget ska evenemang, restaurangen och boendet utvecklas på slottet. Det har varit nödvändigt att renodla verksamheterna eftersom skol­verksamhet är momsbefriad.

– Syftet är att företaget ska stärka skolans ekonomi, synliggöra slottet och göra det tillgängligt för fler. Det kommer kräva ombyggnationer och renovering som vi hoppas kan starta i slutet av 2026. Just nu känner jag mig lite mer som en företags­ledare än en rektor, säger hon.

Den ständiga jakten på pengar har lett till att hon inte hunnit vara den pedagogiska ledare som hon vill vara och tiden att vara ute i verksamheten brister. Från januari i år har en lärare anställts som biträdande rektor på deltid för att avlasta och fokusera på det dagliga pedagogiska arbetet.

– Det ger mig större utrymme att skapa förutsättningar för skolan även om jag behåller det pedagogiska ansvaret. Vi behöver köra på för jag tror inte man kan bromsa sig upp för en uppförsbacke.

Hellidens bibliotek har renoverats i samarbete med Tibro hantverkscentrum. Foto: Anna Hållams

Renoverade med hjälp av hantverkselever

Under 2023 gick skolan back över 4,5 miljoner men genom alla omställningar vände man resultatet till en halv miljon back under 2024.

Först i mars 2026 vet hon resultatet för fjolåret då slutregleringarna av statsbidragen är klara, men hon tror att det blir ett litet minus även 2025.

– Budgeten för 2026 visar på plus trots de investeringar vi planerar att göra med renoveringar och tillgänglighetsanpassningar, säger hon.

Under de senaste åren har deltagarna flyttat ut från slottets internatrum och bor nu i andra byggnader på slottsområdet. Rummen på slottet behöver renoveras för att locka externa gäster.

Gabriella Idholt visar runt på slottet. På de två övre våningarna finns kontorsrum och gamla internatrum. Där ligger också bibliotek som med begränsade medel renoverades för ett par år sedan i ett samarbete med Tibro hantverkscentrum som utbildar hantverkare. Hantverkseleverna åder­målade dörrar, gjöt och förgyllde takrosetter, dekormålade väggar och renoverade den pampiga öppna spisen. I bottenplanet ligger skolans restaurang med matsal och flera större konferensrum.

”Gått från introvert till extrovert folkhögskola”

I matsalen möter vi skolans kurator Bosse Frid, som haft många uppdrag under de senaste åren. Ett av dem är att exponera slottet för besökare.

– Vi har gått från en mer introvert folkhögskola till att bli extrovert, säger han.

Man bjuder in till evenemang som Magi på slottet, ordnar kulturaktiviteter, alla hjärtans dag-middag, marknader och pedagogiska, och andra typer av, konferenser.

– Våra kulturella aktiviteter är populära och året runt besöker ett hundratal lunchgäster oss varje dag mot max tio tidigare, säger Bosse Frid.

Gabriella Idholt tar oss till hantverks- och utbildningslokalerna som ligger i en separat byggnad nedanför slottet.

Textilverkstaden är full av växter. Läraren Ida Lundell lär ut växtfärgning. I silversmides­verkstaden arbetar deltagarna fokuserat med olika smycken. Läraren Anna Hartelius, som arbetat 34 år på skolan, går runt och erbjuder hjälp.

Anställda. Ett av kurator Bosse Frids uppdrag är att exponera slottet för besökare. Moa Edlund Anderson är kursansvarig för konsthantverksutbildningarna. Foto: Anna Hållams

"Det tuffa läget har stärkt oss”

Det är ett stort åldersspann mellan deltagarna på kurserna. I keramiksalen drejar Anneli Blikstad, 46, en vas medan Klara Embring, 20, arbetar med ett fat.

– Jag har jobbat som florist i 25 år. Nu behöver jag göra något annat men vill fortsätta inom den kreativa banan, säger Anneli Blikstad.

Läraren Moa Edlund Anderson står och krossar lera som ska återanvändas. Hon är kursansvarig för hela konsthantverksutbildningen och säger att de blandade åldrarna skapar en stabilitet och ett lugn.

– Den äldsta som jag har haft på kurs här var 80 år. Hon gick uppför backen från bussen med rullator, säger hon.

Moa Edlund Anderson försöker att inte tänka så mycket på det kärva ekonomiska läget i den dagliga verksamheten för att deltagarna ska påverkas så lite som möjligt. Hon är lättad över att ingen har sagts upp.

– På många plan har det tuffa läget stärkt oss. Vi jobbar tajtare i arbetslagen och utnyttjar varandras kunskaper och är gästlärare åt varandra, säger hon.

”Vår personal är vår starkaste resurs”

När vi går tillbaka upp mot slottet säger Gabriella Idholt att det verkligen finns en stark och ömsesidig lojalitet mellan skolan och personalen.

– Det har jag och styrelsen valt att hålla högt under de här åren. Vår personal är inte bara en kostnad i ett kalkylark, de är vår starkaste resurs, säger hon.

Hon och styrelsen har satt riktningen men exakt vad resan ska innehålla har Gabriella Idholt inte detaljstyrt. Det har krävt att hon har hållit ihop verksamheten utan för stort kontrollbehov för att processen ska kunna vara organisk.

– Hade vi ändrat vår organisationskultur från att göra något stort tillsammans till att ledningen gör nedskärningar, så hade vi dödat den kreativitet och känsla av medskapande som öppnat många dörrar för oss, säger Gabriella Idholt.

Gabriella Idholt

Gör: Rektor på Hellidens folkhögskola sedan HT 2021.

Ålder: 47 år.

Familj: Sambo och 5-årig son.

Bor: I Skövde.

Bakgrund: Född i Jönköping. Studerade miljövetenskap på Chalmers men avbröt studierna efter ett år och började arbeta. Studerade keramik på Hellidens folkhögskola i början av år 2000. Läste socialpsykologi på Skövde högskola och en del pedagogik. Har arbetat som lärare på Tidaholms­anstalten, läkarprogrammet i Göteborg, Rudbecksgymnasiet i Tidaholm och på Hellidens folkhögskola. Har arbetat som folkhälsostrateg i olika projekt och med olika utbildnings- och fredsbevarande uppdrag på Västbanken. Gick rektorsutbildningen 2021–2023.

Intressen: Konsthantverk som keramik. Arbetar mycket och umgås med sin 5-åriga son. Gör choklad­praliner. Tycker det är spännande att lära sig färg, form, textur och driva materialet dit man vill.

 

Hellidens slotts historia

Baron Hans Henrik von Essen byggde år 1858 en herrgård och startade 1860 Vulcans tändsticksfabrik, som en gång var den största i världen i sitt slag med säkerhetständstickor. I dag är det Sveriges enda tändsticksfabrik.

Under sonen Alfred von Essen och hans förmögna hustru Ella Dickson uppgraderades Helliden till en slottsbyggnad. Både kungar, prinsar och prinsessor har besökt slottet vilket de gyllene namnteckningarna i stenpelarna vid entrén vittnar om.

Alfred von Essen fick stora ekonomiska problem efter Kreuger­kraschen 1932 och dog kort därefter. Hustrun Ella Dickson von Essen dog 1950 och därefter såldes slottet till Blåbands­rörelsen som startade folk­högskola.

 

Konsekvenser av neddragningarna på folkhögskolorna

Folkbildningsrådet skickade ut en enkät den 5 december 2024 till 155 folkhögskolor och undersökningen stängdes den 13 januari 2025 med en svarsfrekvens på 90 procent.

Enkätundersökningen visar bland annat att antalet lärartjänster minskade med 14 procent mellan 2022 och 2024 på folkhögskolorna. Många anger att de har lagt ned kurser och varit tvungna att skära ned på pedagogiskt stöd för deltagare i behov av extra hjälp. Särskild kurs har drabbats hårdast av nedläggningar medan man främst dragit ned på lärarresurser på allmän kurs. Yrkesutbildningar och kortkurser har också lagts ned.

Folkbildningsrådet befarar att konsekvenserna i förlängningen kan begränsa tillgången till utbildning för dem som står långt ifrån studier och arbetsmarknad och riskerar att försvaga folkbildningens kompensatoriska roll.

Mer pengar till folkhögskolorna från regeringen

Regeringen beslutade att skjuta till 100 miljoner extra till folkhögskolorna i budgetpropositionen 2024 för att folkhögskolorna skulle kunna genomföra sin verksamhet och bibehålla antalet utbildningsplatser. Eftersom det var långt under vad Folkbildningsrådet hade äskat så beslöt rådet att minska antalet platser för att i stället kunna höja ersättningen per deltagare.

I budgetpropositionen för 2026 har regeringen satsat 40 miljoner i ökat stöd för språkförstärkande insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Anslaget är tänkt att gälla årligen 2026–2028. Folkbildningsrådet har fått i uppdrag att fördela pengarna till folkhögskolorna.