Krönika: Än slank skolan hit, än dit – och ingen hade hon som körde...

LÄS ÄVEN: Det är dags att tala om allt svensk skola gör bra

Sverige kallas ofta för landet Lagom. Mellanmjölkens land. Jag kan inte se att vi gör skäl för det namnet, i alla fall inte när det gäller skolans område.

Mycket annat är politikerna i Riksdagen eniga om, men inte skolan. Försvaret gör man upp om långsiktigt och i stor enighet. Energipolitiken likaså. Det nuvarande pensionssystemet är man i stort sett helt överens om. Skolan däremot …

Än slank hon hit …

Det står i skollagen att skolan ska vila på vetenskaplig grund. Jag tror att de flesta nog skulle uppskatta om politiska beslut kring skolan åtminstone vilade på skaplig grund, i stället för på skakig grund. Notera att det här är inte ett partipolitiskt inlägg i debatten, jag pekar inte ut något enskilt parti. Skolan är reducerat till ett slagträ i debatten. Värt att notera är att debattera ursprungligen kommer latinets battuere, att slå. Dialog härstammar från grekiskans dia, genom, och logos, som betyder både ord och förnuft. Tänk om vi även kring skola skulle kunna använda dialog, att ha förnuftsbaserade samtal. Tyvärr är vanligt sunt förnuft inte så vanligt.

Än slank hon dit …

”Trots allt en av folkets viktigaste frågor”

Kanske är det för att skola bara är intressant att debattera och ta ställning kring för att locka väljare. Det är trots allt en av svenska folkets viktigaste frågor inför ett val. Kanske är det för att man är så överens om andra stora frågor att man behöver profilera sig kring en specifik fråga som engagerar. Någon påpekade att varje ny utredning genererar flera presskonferenser. Och all publicitet är, sägs det, positiv publicitet. Jag är inte så säker på det.

Än slank hon ner i diket.

I landet Lagom borde väl diskussionen kring skola vara just ganska lagom. Den är oftast något helt annat. Det är svårt att hitta ett annat område som är så polariserat i debatten. Vissa vill straffa barn och elever och ta ifrån dem inflytande. Argumenten är ofta slående tvärsäkra och enögda, ofta även ogenomtänkta. Dessutom saknar de för det mesta vetenskaplig grund. När argumenten är rena hugskott saknar de dessutom grund helt och hållet. Andra samlar balanserade röster (jag tittar på dig, Maria Wiman) kring skolans verklighet.

”Gissa vilken sektor som saknas”

Men om man ser bortom den politiska retoriken och söker vad politikerna tycker är verkligt viktigt om Sverige utsätts för hot och kris kan man titta på vad vårt civila försvar ska ägna sig åt. Just civilförsvaret ska se till att vårt samhälle fungerar även under krig och höjd beredskap. Det finns tolv sektorer. Vård och omsorg, så klart, vi ska ha energi, vatten och mat. Polisväsende och transporter måste fungera. Gissa en gång vilken sektor som saknas!

Förskola och skola, och kultur också för den delen, är inte tillräckligt viktiga verksamheter att skydda i kris. Betyg hit och dit, ämnesbetyg eller inte, meriteringssystem och professionsprogram, definition av skolledares ansvar ... Det är ju småpotatis jämfört med att skolan inte ens betraktas som viktig nog att försvara när det verkligen gäller.

Och ingen hade hon som körde ...

Torbjörn Hanö, författare till boken ”Leda med tillit” och tidigare rektor.