Oroväckande trenden: Lönegapet mellan män och kvinnor växer

LÄS ÄVEN: Lönegapet: Så mycket mindre tjänar kvinnliga skolledare

Nära 8000 skolledares löner och löneökningar har rapporterats in i Sveriges Skolledares stora löneenkät. På det stora hela visade den positiva resultat – för första gången når medellönen 60 000 kronor i månaden.

Men en oroväckande trend blir allt tydligare. Lönegapet mellan kvinnliga och manliga skolledare fortsätter att öka. Sedan 2019 har skillnaderna mer än fördubblats.

Enligt 2025 års statistik tjänade männen 5,9 procent mer än de kvinnliga kollegorna.

Manliga skolledares snittlön ligger på 63 451 kronor, att jämföra med kvinnornas 59 899 kronor.

Arbetar mer övertid

När Skolledaren.se rapporterade om löneskillnaderna i fjol skilde det mellan 3000 och 6500 kronor i månadslön mellan män och kvinnor, trots att kvinnor oftare arbetar övertid och har ansvar för fler medarbetare.

Även i år visar statistiken att det är vanligare att kvinnor arbetar övertid, 16 procent anger att de aldrig arbetar övertid – jämfört med 23 procent av männen. Och fyra av tio kvinnor har fler än 31 medarbetare att jämföra med en av tre manliga skolledare.

– Jag är upprörd över att lönegapet mellan kvinnliga och manliga skolledare fördubblats de senaste sex åren samtidigt som kvinnliga skolledare arbetar mer övertid och har ansvar för större personalgrupper. Såväl staten som skolhuvudmännen måste agera för att förbättra villkoren samt säkerställa bättre och rättvisare lön, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Till slut tror jag man tröttnar”

Dessutom visar senaste undersökningen att kvinnor i större utsträckning behöver ha lönesamtal för att höja sin lön, jämfört med männen.

– Vår statistik visar att kvinnliga skolledare som har lönesamtal i genomsnitt har 2 600 kronor mer i lön än kvinnliga skolledare som inte har lönesamtal. För män är skillnaden bara 800 kronor. Och då tjänar männen ändå mer i slutändan. Det visar att kvinnor måste anstränga sig mycket mer för att höja sina löner än män. Till slut tror jag man tröttnar.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser att lönegapet är en del av en större, strukturell fråga. Yrken som traditionellt sett innehafts av män tenderar att tappa i status, villkor och lön när fler kvinnor börjar arbeta inom yrket.

Fler kvinnor än män arbetar som skolledare

I dag är sju av tio av grundskolans rektorer kvinnor, enligt statistik från Skolverket 2020. I gymnasieskolan är 54 procent kvinnor, och 46 procent män.

– Vi vet också att andelen män som arbetar i de äldre årskurserna är fler, och generellt i vår statistik kan man se att skolledare som regel tjänar mer ju äldre årskurser de arbetar med, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Sveriges Skolledare vill bland annat se att arbetsgivarna tar ansvar för lönegapet vid löneöversynerna. 

– Det är en del av en samhällsstruktur som måste tas på allvar av våra politiker på både lokal och nationell nivå. Man behöver arbeta mer aktivt för att höja statusen, förbättra villkoren och höja lönerna. Bara så kan vi vända trenden, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.